Sustainable development is a topic which is constantly increasing in relevance to reach a well-functioning society from economic, social and environmental aspects. The work for sustainable development can take shape in different ways, including by working towards the fulfillment of the UN’s sustainable development goals (SDG). The SDG’s consist of 17 goals with the intention to be fulfilled by the year 2030. The goals are designed in such a way that all actors in society should have the opportunity to contribute to their fulfillment, for example by integrating them into an organization's activities. However, the SDGs have recently encountered their biggest obstacle since they were established - the Covid-19 pandemic.  The Covid-19 pandemic created chaotic situations characterized by uncertainty and insecurity, which has led to the work towards fulfilling the SDGs reversed direction and shows a negative development. Thus, it becomes important to investigate how an organization should be able to handle a crisis, such as the Covid-19 pandemic, without harming the work with the SDGs. Based on this, the purpose of the study is to examine the impact of crisis management and leadership on sustainability within a public organization. The aim of the study is to examine the achievement of the SDGs in a municipality. This purpose is answered with the help of a case study at Karlstad municipality.  The study is based on two methods, which are interviews and documentary research. Four semi-structured interviews were conducted with employees within Karlstad municipality who work with crisis management, environmental issues and operational management. As a complement to the conducted interviews, the municipality's annual report, strategic plan, guidelines for crisis management, follow-up of the work during the pandemic and a signed climate contract have been reviewed. These data, together with the interviews and with theories such as crisis management, crisis management’s three different phases and leadership, conclusions could be drawn. This study thus states that crisis management without connection to the SDGs risks leading to deprioritization of these in a crisis situation. Here, continuity management becomes an important aspect that can be developed to ensure positive development of the work with the SDGs. Furthermore, the importance of leadership within an organization is highlighted as the responsibility falls on the leaders when it comes to leading the work of the business forward.

Currently the Education for sustainable development practices obtain a critical spot in Swedish education, owing to its prominent position in international educational policy. This qualitative analysis, based on the Pragmatism Theory, aims in the first place to investigate in what way Agenda 2030 relate to the Swedish curriculum, and how it has changed between Lgr 11 and Lgr 22. This is assessed by analyzing parts of Lgr 11 and Lgr 22 with a focus on the subjects technology and English. The results show no conspicuous connection between the Agenda 2030 and the Swedish curriculum as well as this connection has not changed between Lgr 11 and Lgr 22. We conclude the paper by discussing that it is difficult to cover the three dimensions of sustainable development (the economic, the social and the environmental.) with only one subject. Therefore, Education for sustainable development requires correlated cooperation between teachers of different subjects in order to develop and enhance the student's knowledge of sustainable development. / I detta arbete har vi identifierat vad hållbar utveckling innebär för undervisning igrundskolan där vi har använt Agenda 2030 som underlag för definition av hållbarutveckling. Med hjälp av definitionen av hållbar utveckling har vi genomfört en kvalitativanalys av Lgr 11 och Lgr 22. I analysen har det framkommit att läraren behöver skapa ettöppet klimat som leder till värderingsdialoger om hur vi kan få till ett hållbart samhälleutan att skuldbelägga. Dock så är diskursen i utbildningsmaterialet åt det motsatta hållet.Det är svårt att som enskild lärare lyckas skapa en skuldfri och mångsidig diskurs för attge eleverna förutsättningar att själva kunna ta ställning och utvecklas. Alla lärare behöverbidra med sina kunskaper och verka för ett öppet klimat, för att eleven skall lyckas.I vår slutsats framgår det svårt att enbart använda sig av ett ämne för att täcka de tredimensionerna (den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga,) som omfattas avhållbar utveckling enligt Agenda 2030. I denna analys framgår det tydligt att socialaperspektivet och det miljömässiga perspektivet kan omfattas i hållbar utvecklingen enligtLgr 22, men det kräver ämnesöverskridande utbildning. Dock visar forskningen på att detekonomiska perspektivet inte ryms i läroplanen.

Idag kämpar världen för att uppnå en hållbar utveckling inom de tre grundpelarna, socialt, miljö och ekonomiskt. I ett försöka att få hela världen att arbeta mot en hållbar framtid skapade FN:s medlemsländer Agenda 2030. I Sverige ska alla kommuner arbeta  med agendan, men enligt PwC presenterar inte alla sitt hållbarhetsarbete vilket gjorde det intressant att undersöka dem som gjorde detta.  Studiens syfte var att  öka förståelsen för hur en kommun kan arbeta med att implementera Agenda-2030 i sin verksamhet. För att undersöka syftet och svara på frågeställningarna användes en fallstudie för att få en ökad förståelse hur en kommun arbetar med Agenda 2030. I arbetet framkom en teoretisk modell som försöker visa vilka verktyg verksamhetsstyrningen behöver för att klara av att nå både de globala målen, samt egna mål för att uppnå en hållbar utveckling. Det framkom då att en strategisk implementering behövdes av verksamhetsstyrningen, ett transformationstänk för att förstå förändringen som behövde göras, samt att använda Agenda 2030 för att förstå vad som krävs och visa vad ens bidrag är. Karlstads kommun har arbetat med hållbarhet under längre tid än Agenda 2030 har funnits. På grund av detta har de fortsatt på den redan inslagna vägen och kopplat de globala målen till sina egna mål för att förstå, samt visa vad de bidrar med. Att använda sig av mål som redan är uppsatta för en lokal nivå kan vara fördelaktigt för att göra skillnad där det går. Kommunens arbete har gått till genom att de är delaktiga inom olika projekt, där de försöker skapa ett hållbart samhälle från den individuella invånaren till dem stora företagen. Att få olika externa intressenter att bidra och jobba med hållbarhet istället för att själva ta över det mesta, är någonting kommunen arbetar emot.  Detta för att transformera  sin styrning till att bli mer av en stöttepelare med kunskap om vad som krävs, då de inte alltid besitter resurserna som krävs för att göra allting själva. Resurser är ett hinder kommunen nämner att de har,  vilket de tillsammans med näringslivet och olika projekt,  försöker hitta lösningar  för att komma runt dessa  hinder. Detta arbete visar hur en kommun kan arbeta för att lyckas med implementering av Agenda 2030 i sin verksamhetsstyrning. / The world today stands in front of a big challenge to successfully accomplish sustainable development in the triple bottom line which is society, environmental and economics. The member countries of the UN created Agenda 2030 in an attempt to create a sustainable future. In  Sweden,  every municipality shall work with the agenda, but PwC found that this was not the case according to what the municipalities presented. This made it interesting to investigate municipalities who did present their work with sustainability. The aim with this study was to investigate a municipality that works with implementing Agenda 2030 in their operation management. A case study was chosen to answer the aim and research questions in an attempt to understand how a municipality works with Agenda 2030. A theoretic model was created to show which tools were necessary for the operation management to be able to accomplish a sustainable development. The tools that were deemed necessary were a strategic implementation of the operation management, a transformation in the way of thinking and to use Agenda 2030 to know what needs to be done and show what their contribution is. Karlstad’s municipality had already begun working with sustainability before Agenda 2030 was created.  Therefore,  they have continued to work with their own goals and then integrated the global goals to both show their contribution for themselves and others. To use their own goals that were already customized for a local purpose could be seen as an advantage for making a difference where it can be done. The way the municipality worked to make a difference was through different projects to create a sustainable society, from the big companies to the individual citizen. To get external stakeholders to contribute and work for sustainability instead of doing it all on their own, is something the municipality is working towards. They are transforming their management to become more of a supporting actor with the knowledge, but without having the other necessary resources. They are therefore working with businesses and different projects to get around these obstacles. This study shows how a municipality can succeed with the implementation of Agenda 2030 in their operation management.

This study aims to explore how the Swedish Red Cross’s work for gender equality in light of Agenda 2030 is reflected in representations of beneficiaries in Instagram communication. It also aims to understand how representations of beneficiaries are produced and reproduced concerning gender, stereotypes, and power relations. The research questions that are used to reach the aim are ‘How is Agenda 2030 focusing on gender present in the representations of beneficiaries in the Swedish Red Cross’s communication on Instagram?’, and ‘How do representations of beneficiaries contribute to stereotyping, feminization, and de-masculinization of the MajorityWorld?’. Based on a qualitative interpretative approach and multimodal critical discourse analysis, visual and textual content in posts from the national Instagram account of the Swedish Red Cross have been collected and analyzed through the theoretical framework of representation theory and postcolonial theory. The findings show that the most prominent beneficiary groups represented in terms of gender are women and children, which aligns with stereotypical and colonial narratives that infantilize and feminize the Majority World. This study further shows that the commitment to the global goals of gender equality and the Swedish national identity as a gender equality promoter is insufficient to deconstruct colonial discourses in INGO communication.

De globala hållbarhetsmålen, antagna år 2015, ska verka för en global satsning för ökad social, ekonomisk, och miljömässig hållbarhet. I styrdokument publicerade 2018 från FN uppmanas berörda parter på olika nivåer att inkorporera mer ideellt engagemang i form av volontärarbete. Detta för att kunna etablera en lokal förankring som ska underlätta genomdrivandet av de 17 målen, med tillhörande 169 delmål. En typ av volontärarbete som vuxit fram de senaste 20 åren är så kallade volontärresor, där ofta unga västerlänningar åker för att hjälpa till i projekt i utvecklingsländer, i kombination med nöjesresor. I denna studie undersöks hur projekt som erbjuds av svenska volontärresebyråer kan relateras till de globala hållbarhetsmålen, samt hur olika publikationer från FN om volontärarbete och hållbar turism kan förstås utifrån kommersiell volontärturism. Här har fyra svenska volontärresebyråers projektbeskrivningar synats och jämförts med delmålen för Agenda 2030. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys av projektbeskrivningar från volontärresebyråernas hemsidor. Rättighetsperspektivet (Human Rights Based Approach) har använts vid analysen för att se på vilket sätt projektbeskrivningarna kan ses vara rättighetsbaserade. Resultaten visar på att volontärturism främst berör hållbarhetsmål för utbildning och biologisk mångfald, genom engelskundervisning och vård av djur och natur. I de projekt som finns kan kvalitén på de insatser som görs ofta inte garanteras, och en medvetenhet kring hållbarhetsmålen tycks heller inte finnas. Engagemanget kan därför ses adressera effekterna av strukturella problem, men inte verka för en lösning av de grundläggande orsakerna till problemen. En förbättring som föreslås för att volontärturism ska kunna bidra till en väg till utveckling är att öka kopplingen i projekten till Agenda 2030 genom kunskapsspridning. / The sustainable development goals, published in 2015, were created as a global effort to increase sustainable social, economic and environmental development. In documents published in 2018 from the UN, relevant actors are encouraged to incorporate more voluntary work on different levels of society, in order to establish a local anchoring for the 17 goals with its’ 169 sub-targets. One kind of non-profit work that has gained popularity in the last 20 years are the so-called volunteer travels, where tourists, often young Westerners, travel in order to help out in developing countries, in combination with leisure activities. In this study, descriptions of projects that are offered by Swedish volunteer- travel agencies have been examined as to how they relate to the Sustainable Development Goals, along with how different publications from the UN on how volunteerism and sustainable tourism can be understood in regard to commercial volunteer tourism. Here, four Swedish volunteer tourist agencies have been examined and compared to the sub-targets for the Sustainable Development Goals, also known as Agenda 2030. The method used is a qualitative content analysis of the project descriptions found on the web pages of the volunteer tourist agencies. The Human Rights Based Approach has been used to analyse the data in order to investigate in what way the project descriptions can be seen as rights based. The result shows that volunteer tourism primarily is related to development goals concerning education and biological diversity, through English classes and care of animals and nature. The established projects that are available often cannot guarantee the quality of the efforts being made and do not seem to incorporate an awareness of the Sustainable Development Goals. The activity can therefore be seen as addressing the effects of structural problems, rather than a solution of the underlying causes of the problems. A possible improvement that is suggested for volunteer tourism to contribute more to a road to development, is to more emphasize the connection between projects in volunteer tourism and the Sustainable Development Goals, mainly through knowledge sharing.

Allt fler har börjat kritisera det vardagsliv som vi i utvecklade länder lever, där hög konsumtion, flygresor och annan markant klimatpåverkan blivit vardag (Claesson, 2018). 2018 var året som Sverige upplevde värmerekord med följder som både torka och bränder. Sommarens extrema väder har bidragit till att klimatet fått mer fokus i samhällsdebatten, och både privatpersoners och företags påverkan på klimatet har blivit föremål för diskussion (Frid, 2018). Diskussionen har även blivit aktuell inom besöksnäringen. Turistsektorn lyfter fram dess påverkan på miljön och det är en av de största utmaningar som beslutsfattare inom besöksnäringen står inför idag, både regionalt, nationellt och internationellt (Tillväxtverket, 2019). Syftet med studien har således varit att undersöka hur svensk besöksnäring på landsbygden arbetar med en hållbar utveckling ställt i relation till Agenda 2030. Hur arbetar den svenska besöksnäringen idag med hållbarhet och hur verkar den i en av vår tids mest komplexa omställningar? För att besvara detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex personer som är verksamma i sex olika populära turistdestinationer på den svenska landsbygden. Dessa turistdestinationer ligger till grund för studiens empiriska material. Resultatet visade att det är ett begränsat antal anläggningar som aktivt arbetar med hållbar utveckling inkorporerat i verksamheten, även om allt fler har börjat arbeta mer aktivt med hållbarhet. Studien bidrar till en djupare förståelse kring den svenska besöksnäringens arbete med hållbarhetsfrågor, samt hur det skiljer sig utifrån verksamheternas geografiska läge. Studien bidrar också med ett kunskapsunderlag för hur den svenska besöksnäringen kan utvecklas för en mer hållbar framtid.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur implementeringen av Agenda 2030 upplevts på en generell nivå och på stadsutvecklingsnivå, med fokus på möjligheter och barriärer. Analysen har skett med hjälp av material från kvalitativa telefonintervjuer har de tre föregångskommunerna inom arbetet med Agenda 2030, Malmö, Uppsala och Växjö. Arbetet med Agenda 2030 bedrivs på kommunerna antingen via en eller flera specifika avdelningar med huvudansvar för frågorna. På en generell nivå hanteras Agenda 2030 som en odelbar helhet i samtliga kommuner och upplevs fungera som ett uppsamlande paraply för hållbarhetsarbetet. Möjligheter för implementeringen på generell nivå är politisk vilja och stöd, förankring i hela organisationen, utbildning och samverkan. Även ett tidigare miljöarbete har setts som en möjlighet för implementering. Kommunerna har upplevt en styrträngsel på generell nivå vilket kan vara en barriär vid implementering av "nya" policys men upplever att Agenda 2030 fungerat som en uppsamlare av de ibland spretiga och motsägande styrdokumenten. På stadsutvecklingsnivån skiljer sig synen på möjligheter och barriärer något åt. Möjligheter för implementering är att integrera Agenda 2030 i översikts- eller detaljplanen som styr kommunens stadsutveckling och barriärerna upplevs vara målkonflikter. Den främsta skillnaden mellan implementering på stadsutvecklingsnivå är att Agenda 2030 inte ses som odelbar utan att prioriteringar anses nödvändigt för att kunna applicera agendan på stadsutvecklingsnivå. På den övergripande nivån har Agenda 2030 en samlande kraft för hållbarhetsarbetet medan Agenda 2030 inom stadsutvecklingen behöver konkretiseras. Det innebär följaktligen prioriteringar av målen som framkallar målkonflikter och ställningstaganden. Inom stadsutvecklingsnivån synliggörs svårigheter med målens förenlighet inom specifika verksamheten och platser. Svårigheterna innebär inte att Agenda 2030 inte är ett bra verktyg för kommunerna, men det visar på att Agenda 2030 inte löser praktiska målkonflikter. / The aim of this essay is to examine experiences of the implementation of Agenda 2030 on a general urban development level, with a focus on obstacles and possibilities. With the help of data gathered through qualitative telephone interviews three front-running municipalities' Malmö, Uppsala and Växjö have been studied. Work with Agenda 2030 has been carried out in the municipalities, either, through one or multiple specific departments that carry the main responsibilities. Agenda 2030 has been handled as an indivisible whole on a general level in all studied municipalities and is perceived as an umbrella for sustainable efforts. Possibilities for implementation on a general level are political intention and support, anchoring within the whole organization, education and cooperation. In addition, earlier environmental work has been considered as a possibility for implementation. The municipalities have experienced congestion of control, on a general level, which might contribute to another obstacle when implementing new policies. However, the municipalities experience that Agenda 2030 functions as a gathering force of the, sometimes, sprawling and contradictory control document. On an urban development level, the view differs on the possibilities and limits. Possibilities for implementation are to integrate Agenda 2030 into the overarching or local planning which regulates the municipality's urban planning and the barriers that emerge are goal-oriented conflicts. The main difference is the view of the indivisibility of Agenda 2030 on a general level, but that priorities are considered necessary in order to apply the policy on an urban development level. On an overall level, Agenda 2030 is a gathering force for sustainability efforts whilst on an urban development level, Agenda 2030 needs concretization. Consequently, what follows is the prioritization of objectives which brings forward conflicts of objective and the need to take a stance. Within the level of urban development, difficulties of making the goals compatible with the specific operation and geographic location. Difficulties does not imply that Agenda 2030 isn´t a positive tool for the municipalities, but it does show that Agenda 2030 will not solve practical conflicts of objectives.

Introduction: Vietnam is a developing country that has had rapid economic growth during the last 25-30 years. Alongside, the waste and pollution of the country has increased where both the economy and pollution is expected to grow even further in the upcoming years. Simultaneously is the challenge of protecting the environment, especially for businesses to take responsibility through implementing Corporate Social Responsibility (CSR) in their business. Furthermore, Small and Medium sized Enterprises (SMEs) make up 90% of the businesses in the world and therefore have great influence. CSR is well researched in developed countries, but the developing countries are as important in the work towards sustainable development, where specifically SMEs in developing countries are not as researched. Purpose: The purpose of this research is to explore the implementation of CSR activities of SMEs in Vietnam as a developing country. Research questions: How is CSR perceived by SMEs in Vietnam? How do SMEs in Vietnam engage in CSR activities? What are the reasons behind SMEs engagement in CSR activities in Vietnam? Methodology: The methodological approach of this research was based on a qualitative nature with an ontological perspective. Furthermore, the sample consisted of five SMEs in Vietnam and data was gathered through email-interviews. Conclusion: It was found that SMEs in Vietnam do have a somewhat clear perception of what CSR involves and that the SMEs engage in several CSR activities. Although, vague regulations and guidance from the government, alongside with scarce financial resources makes it more challenging for the SMEs in Vietnam to engage in CSR activities.

The modern form of humans has thrived on the planet for the past 200.000 years. Since back then and all the way to the present we’ve had several basic, physiological human needs, one of those being that of shelter. To create constructions that may inhabit our population in both residential and commercial regards, someone must show intelligent use of all the factors required to design a building that meets and exceeds clients’ expectations. This is where the role of the architect plays in. In this role, the study seeks to find what responsibilities can be found in line with sustainability actions and providing a better future. The study has been carried out at Blaavand & Hansson A/S architectural firm, where a study has been conducted on the basis of a recently finished project with external sustainability demands: The bay dormitory in Sønderborg. Here, it is found that a profound implementation of sustainability is lacking with the potentials of implementing ideals, reviewing the current work done and the approach taken. The architect’s role in sustainability is considered somewhat complex. the complexity is derived from open roles that lead to different interpretations of responsibilities and obligations. The architect has an initial role in the industry, attaining exclusive design and decision-making mandates on all early stages of construction projects. This means that the architect is providing consultation, suggestions, and demands that may either harm or benefit the triple bottom line performance. The architect’s responsibilities fall in line with being advice-giving, consulting, spokesmen and advocates of sustainable alternatives. They have a role in being informed of what sustainable actions can be carried out and implement them as requirements, advising the client of the need to look beyond self- benefit, knowing that a holistic approach to benefit evaluation will also benefit the client. The study finds that a suitable solution for the implementation of sustainability at Blaavand & Hansson falls to the likes of implementing a holistic approach and strategy utilizing visualization tools, attaining new knowledge through education and re-evaluating current relationships with business stakeholders and customers. / Människan har levt på planeten de senaste 200,000 åren. Sedan dess och ända tills nu har vi haft flera grundläggande, fysiologiska mänskliga behov, en av dem är skydd i form av boende. För att skapa konstruktioner som kan leva upp till vår befolkning i både boende och kommersiella hänsyn, måste någon visa intelligent användning av alla de faktorer som krävs för att utforma en byggnad som uppfyller och överträffa kundernas förväntningar. Det är här arkitektens roll spelar in. Studien syftar till att hitta det ansvar som finns i linje med hållbarhetsåtgärder och skapandet av en bättre framtid. Studien har genomförts på Blaavand & Hansson A/S arkitektbyrå, där en studie har genomförts på basis av ett nyligen avslutat projekt med externa hållbarhetskrav: Hamnfrontens studentboende i Sønderborg. Här konstateras att ett djupgående genomförande av hållbarhet saknas med potential att genomföra ideal, granska det nuvarande arbetet och den strategi som vidtagits. Arkitektens roll inom hållbarhet anses vara tämligen komplicerad. Komplexiteten härleds från öppna roller som leder till olika tolkningar av ansvar och skyldigheter. Arkitekten har en första roll i branschen, att uppnå exklusiv design och beslutsfattande mandat på alla tidiga stadier av byggprojekt. Detta innebär att arkitekten ger konsultation, förslag och krav som kan antingen skada eller gynna resultatet enligt Triple Bottom Line. Arkitektens ansvar ligger i linje med att vara rådgivande, konsulterande, talesmän och förespråkare för hållbara alternativ. De har en roll i att bli informerad om vilka hållbara åtgärder som kan genomföras och implementera dem som råd till kunden om behovet av att se bortom egen nytta, i vetskap om att en helhetssyn vid utvärdering av nytta också kommer att gynna kunden. Studiens resultat påvisar att Blaavand & Hansson A/S kan integrera hållbarhet genom att utvidga deras vy i form av att applicera en helhetssyn. Sedan bör de även implementera en hållbarhetsstrategi med hjälp av visualiseringsverktyg, kunskap och omvärdering av aktuella relationer med affärsintressenter och kunder.

The 2030 Agenda for Sustainable Development was adopted by all United Nations member states in 2015. Since then, the Agenda and its 17 Sustainable Development Goals (SDGs) has become a broad framework for sustainable development. In Sweden, the ecological dimension of the 2030 Agenda is represented by the national environmental goal system, which the environmental quality objectives (EQOs) are an integral part of. Currently only one of the EQOs is reached. However, since the 2030 Agenda is experiencing a global momentum, it may be used to increase the pace in the work towards the EQOs.  This study aims to examine how the 2030 Agenda can be used as a tool for working towards the Swedish environmental goal system. This is done through an actor analysis based on literature studies and qualitative interviews, where the work towards the Agenda and the national environmental goals in different sectors is analyzed. In addition to the actor analysis, a case study is conducted to investigate how energy efficient buildings can contribute to reaching SDG 11 and the EQOs Reduced climate impact and A Good Built Environment. The case study concerns the office building Trikåfabriken in Stockholm’s Hammarby Sjöstad district. Trikåfabriken’s energy use is analyzed through the software VIP-Energy, and further energy efficiency measures are evaluated. These include adding more solar panels to the roof, increasing the solar protection on windows and decreasing the activity in the building. The results show that most studied actors work with the 2030 Agenda to some extent, but few outside of the public sector are actively working with the EQOs. There is however a consensus that the Agenda correlates with the EQOs. The case study shows that Trikåfabriken contributes to reaching SDG 11 and the EQOs Reduced climate impact and A Good Built Environment due to its design and embedded technologies. Regarding further energy efficiency measures, the results show that a reduced activity would lead to a higher energy use, whereas the two other measures would reduce it.