Miljön är något som påverkar alla människors vardag och det är därför viktigt att kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter i Sverige arbetar tillsammans för att lyckas med att uppnå de nationella miljömålen. För att utveckla det miljöarbete som sker är det viktigt att kontinuerligt arbeta med uppföljning av miljömålen. Studien genomfördes via ett samarbete med Länsstyrelsen Kalmar län och syftet var att ta reda på hur kommunerna i Kalmar län kan arbeta mer enhetligt med miljömålsuppföljningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar undersöktes nuläget i kommunerna samt vilka visioner som fanns för framtiden. I studien skedde en intervjuserie där utvalda politiker och tjänstepersoner i nyckelroller från samtliga av Kalmar läns kommuner deltog. Studien visar att det finns flera likheter mellan hur kommunerna idag arbetar samt hur de i framtiden vill prioritera miljöarbetet och det är dessa likheter som bör ligga som en gemensam grund för utvecklingen av miljömålsarbetet. Hur kommunens egna organisation är uppbyggd och vikten av att samverka över kommungränserna är några faktorer som verkar spela en avgörande roll för hur väl de lyckas med miljömålsarbetet. I studien påvisas ett behov av att extra resurser satsas inom området och att detta är ett måste för att vi tillsammans ska lyckas bättre med att uppnå målen inom Agenda 2030 jämfört med hur det hittills gått med att nå de nationella miljömålen. Förhoppningen är att om resultatet från studien faller väl ut, kan den bidra till att stärka Sveriges arbete med på kort sikt de nationella miljömålen och på längre sikt arbetet medatt uppnå målen i Agenda 2030 och en hållbar framtid. / The environment is something that affects everyones everyday lives and it is therefore important that municipalities, county administrative boards and central authorities in Sweden work together to succeed in achieving the environmental goals set. In order to develop the environmental work that is taking place, it is important to continuously work on monitoring the environmental goals. The study was conducted through cooperation with the County Administrative Board of Kalmar County and the purpose was to find out how the municipalities in Kalmar County can work more coherently with environmental monitoring. In order to answer the study's questions, the current situation in the municipalities and the visions that existed for the future were investigated. In the study, a series of interviews took place in which selected politicians and service personnel in key roles from all of Kalmar County's municipalities participated. The study shows that there are several similarities between how the municipalities work today and how they want to prioritize environmental work in the future and these are similarities that should be used as the common ground for the development of the environmental objectives. The study demonstrates the need for additional resources to be invested in the field and that this is a must in order for us to succeed better in achieving the goals of Agenda 2030, compared to how we until now achieved the national environmental objectives. How the municipality's own organization is structured and the importance of collaborating over the municipal boundaries are some factors that seem to play adecisive role in how well one can achieve environmental goals. The hope is that if the outcome of the study is successful, it can help to strengthen Sweden's work on short term national environmental goals and, in the longer term work towards achieving the goals of Agenda 2030 and a sustainable future.

In the United Nations Convention on the Law of the Sea, the environmental protection of the marine environment was first addressed in a comprehensive manner on an international level. However, the Convention distinguishes between four different sorts of pollution depending on which source the pollution originates from. Still, one of these sources play a more crucial role in the protection of the marine environment than the other since that source is estimated to stand for 80 percent of all the marine pollution; namely marine pollution from land-based sources. As the throw-away culture has led to products being disposed of at a faster rate than ever before, in particular plastic products, the amount of land-based debris has also substantially increased over the last decades. This increased disposal rate of products in combination with poor waste treatment has consequently led to many kinds of wastes ending up in the ocean and causing severe harm, not only to the marine environment and its living species, but also to humans that eat the fish and use the many other ecosystem services of the Sea. In this thesis, some prominent international conventions on marine pollution from land-based sources are examined; namely the United Nations Convention on the Law of the Sea, the Basel Convention on the Control of Transboundary Movements of Hazardous Wastes and their Disposal, as well as the Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants. To achieve United Nations Sustainable Development Goal number 14.1 to significantly reduce marine pollution from land-based sources by 2025, this thesis claims that international laws addressing this sort of pollution need to be implemented. Moreover, this thesis rests on the belief that regional implementation is a crucial component in making states align with international law. However, while regional implementation has been ambitious in the European Union Law, many regions still lack enforceable frameworks that aim to reduce and prevent marine pollution from land-based sources.

Denna studie undersöker för- och nackdelar med textilier gjorda av bananavfall applicerat inom modebranschen. Studien granskas ur ett miljöperspektiv med ett fokus utifrån mål 12: Hållbarkonsumtion och produktion från de Globala målen. De Globala målen är en del avhandlingsplanen Agenda 2030 som är uppsatt av United Nation Development Program, där det eftersträvas att fram till och med år 2030 ha uppnått en mer hållbar värld. Vidare kommer bananfiberns egenskaper att granskas ur ett teoretiskt perspektiv för att se om detta är ett lämpligt val inom modebranschen. Studien ger också en inblick i hur modebranschen i Sverige förhåller sig till textilt material av bananavfall. Studien utgör en viktig del för att sprida kunskap om bananfiberns för- och nackdelar medmöjligheter att ge bättre förutsättningar till modeindustrin att kunna använda en hållbar fiber. Studiens resultat visar att det finns möjligheter för att detta ska kunna uppnås i framtiden sett ur ett hållbarhetsperspektiv, samt utifrån bananfiberns egenskaper. / This thesis examines the advantages and disadvantages regarding textiles made out of bananawaste within the fashion industry. An environmental perspective is applied based on goal 12:Responsible consumption and production from the Sustainable Development Goals (SDGs).SDGs is a part of the 2030 Agenda set by United Nation Development Programs, which aims tocreate a better world by 2030. Furthermore, the characteristics of the banana fiber and itsadequacy for the fashion industry will be theoretically examined. An aspect regarding thematerial from the fashion industries point of view will also be processed. Only swedishcompanies are included in the thesis.The thesis constitutes an important part for disseminate knowledge regarding the advantages anddisadvantages of the banana fiber. This with an expectation to provide better conditions withinthe fashion industry using a more sustainable fiber. Based on the results of the thesis, theopportunities to achieve this in the future are significant, due to the fact that both an sustainableperspective and the characteristics of the banana fiber shows a positive outcome. Furthermore,the thesis indicates a split result regarding the fashion companies point of view in the matter.

The climate, the environment and sustainability work are in more focus than ever. With the growing interest in sustainability work, new opportunities with data, and technological progress, opportunities—but also challenges—are created. These new possibilities give market analysis companies an opportunity to foster sustainability work for the better. It has been shown that an important part of successful sustainability work is to communicate it externally to reap competitive advantages. The purpose of this study is to create a greater understanding of what companies that are perceived as sustainable in Sweden communicate today. By examining what companies that are perceived as sustainable communicate, a better understanding of customer demands can be obtained and contribute to knowledge in the process of sustainable work. Companies' sustainability communication is studied from the perspective of what they communicate from Agenda 2030, impact in GRI and what priorities in the materiality principle. It is observed that several Agenda 2030 goals are mentioned slightly more or less frequently than others where goals 12 and 13 could be identified as more communicated. The disclosures in GRI differ between industries although they have some common disclosures communicated more frequently where the publication of greenhouse gas emissions was in focus in the climate dimension, diversity and discrimination in the social dimension, and incidents of corruption in the financial dimension. The materiality principle tends to have certain focus areas with the main focus being on products, the value chain and sustainability in general, which are jointly communicated regardless of industry. / Klimatet, miljön och hållbarhetsarbete är mer i fokus än någonsin. Det finns ett växande intresse för hållbarhetsarbete, nya möjligheter för data och med teknologiska framsteg skapas möjligheter—och utmaningar. Möjligheterna med att arbeta med data i kombination med ökat intresse samt behov av hållbarhetsarbete ger analysföretag en möjlighet att främja hållbarhetsarbetet till det bättre. Det är visat att en del för lyckat hållbarhetsarbete är att kommunicera det utåt för att dra nytta av konkurrensfördelar. Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad förståelse över vad en väl kommunicerad hållbarhetskommunikation består av. Genom att undersöka vad företag som upplevs hållbara i Sverige kommunicerar idag kan en ökad förståelse för vad kunderna efterfrågar erhållas och bidra till kunskap i processen för hållbarhetsarbetet. Studien studerar företags hållbarhetskommunikation utifrån vad de kommunicerar som mål i Agenda 2030, vilken påverkan i GRI och vad företagen kommunicerar att de prioriterar i väsentlighetsanalysen. Vidare observeras flera Agenda 2030 mål som nämns något mer frekvent medans andra omnämns i lägre utsträckning. Påverkan kommunicerad i GRI skiljer sig mellan branscher men har vissa gemensamma offentliggöranden och väsentlighetsanalysen tenderar att ha vissa fokusområden som sticker ut. I Agenda 2030 kunde hållbar konsumtion och produktion (mål 12) och bekämpa klimatförändringarna (mål 13) identifieras som mål mer i fokus. Baserat på GRI indikatorerna var det offentliggörande om växthusgasutsläpp avseende klimatdimensionen, mångfalden och diskriminering m.m. i samhällsdimensionen och om incidenter om korruption i den ekonomiska dimensionen. I väsentlighetsanalysen var det främst produkter, värdekedjan och hållbarhet överlag som gemensamt kommuniceras oavsett bransch.

Background: Sustainability reporting has become more important for companies, serving as a tool to describe the company’s commitment to and promotion of sustainable development. As a result of the increasing attention to climate and human rights issues, Agenda 2030 was introduced, consisting of the 17 Sustainable Development Goals (SDGs). This call for action from all countries, through a global partnership, has further increased the importance of sustainability reporting for companies to report on their commitment to and promotion of sustainable development. Therefore, this study aims to contribute to the unexplored area concerning changes in the content of companies sustainability reports before and after the launch of the United Nations Sustainable Development Goals (SDGs). Purpose: The purpose of the study is to increase knowledge about how the implementation of the UN's Sustainable Development Goals (SDGs) has affected car manufacturers' sustainability reporting. The focus is on identifying how sustainability reporting has changed and which SDGs are being emphasized. Finally, the study aims to contribute to the literature on institutional theory and isomorphism, to see if it can explain the similarities between the companies' sustainability reports. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative research method with a deductive research approach was utilized. The study’s data collection was conducted through content analysis, where each company’s sustainability reports were mapped based on excerpts categorized according to themes related to the UN’s 17 SDGs. Conclusion: After conducting the analysis, the conclusion can be drawn that the launch of the UN’s SDGs has not led to a change in companies’ choice of focus area in their sustainability reports, which is explained by the fact that companies previously followed similar guidelines, such as the GRI, which already included similar guidelines covering both economic, social, and environmental aspects. Despite increased expectations for sustainability reporting after the SDG launch, the scope of content and actions in the reports has increased for companies, without necessarily changing focus. They tend to prioritize goals where they have the greatest impact and which interest their stakeholders the most, to maintain legitimacy and credibility. Furthermore, the compilation of the empirical data shows that there are similarities in the themes companies choose to report on. These similarities are explained by the institutional theory, which suggests that companies are driven by institutional pressures from external actors. / Bakgrund: Hållbarhetsrapportering har blivit viktigare för företag och fungerar som ett verktyg för att beskriva företagets engagemang och främjande av hållbar utveckling. Som resultat av den stigande uppmärksamheten kring klimatet och mänskliga rättigheter introducerades Agenda 2030, som utgörs av de 17 globala målen (SDGs). Denna uppmaning till handling från alla länder, genom ett globalt partnerskap, har ytterligare ökat betydelsen av hållbarhetsrapportering för företag för att rapportera om deras engagemang och främjande av hållbar utveckling. Denna studie har därför som avsikt att bidra till det utforskade området kring förändring av innehållet i företags hållbarhetsrapporter före respektive efter lanseringen av FN:s globala mål (SDGs).  Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om hur införandet av FN:s globala mål (SDGs) har påverkat biltillverkares hållbarhetsrapportering. Fokus ligger på att identifiera hur hållbarhetsrapporteringen har förändrats samt vilka SDGs som ligger i fokus. Slutligen avser studien att bidra till litteraturen kring institutionell teori och isomorfism, ifall det kan förklara likheterna mellan företagens hållbarhetsrapporter.  Metod: För att uppfylla syftet med studien användes en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats. Studiens datainsamling utfördes genom innehållsanalys där respektive företags hållbarhetsrapports kartlades baserat på utdrag som kategoriserades utifrån teman kopplat till FN:s 17 SDGs.  Slutsats: Efter en genomförd analys kan slutsatsen dras att lanseringen av FN:s SDGs inte har lett till en förändring i företagens val av fokusområde i sina hållbarhetsrapporter, vilket förklaras av att företag tidigare följt liknande riktlinjer, som GRI, som redan innehöll liknande riktlinjer som berör både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Trots ökade förväntningar på hållbarhetsrapporteringen efter SDG-lanseringen har företagens omfattning av innehåll och initiativ i rapporterna ökat, utan att nödvändigtvis ändra fokus. De tenderar att prioritera mål där de har störst påverkan och som intresserar deras intressenter mest, för att bevara legitimitet och trovärdighet. Vidare visar sammanställningen av empirin att det finns likheter i de teman företagen väljer att rapportera om. Likheterna förklaras med hjälp av den institutionella teorin, som menar på att företagen drivs av institutionella påtryckningar från externa aktörer.

“Overworking to death” is a phenomenon that has been noticeable in developing countries. The cause of death is mainly through ischemic strokes. While the victims’ occupations differed, they all shared a common characteristic, being positioned in a sedentary work, ranging from IT workers to doctors. This project’s aim was to develop a product that prevented or decreased the strokes that derived from sedentary overwork. This was mainly tackled by preventing one of the three causes of developing blood props, slowed blood flow. In order to gather rich data of the phenomenon, a qualitative study was conducted in China, during two months. By doing an extensive structured sampling, information rich data could be gathered during a short period of time. Data were derived from observations, questionnaires and an interview, which then was interpreted to customer needs and the final product specification. The final product became a trouser with an in built dynamic compression mechanic, that can compress the veins mostly during sitting activities, in order to prevent blood stasis. The compression mechanic works like the Chinese finger trap; compressing the calves while sitting and stretching the legs forward. It is made only out of polysaccharides fibres; cotton and corn. / "Guolaosi" eller död från överarbete är ett fenomen som i regel uppkommer bland utvecklingsländer. Dödsorsaken är huvudsakligen genom stroke. Offrens yrken varierar allt från professorer, IT-arbetare till läkare. De delar dock en sak gemensamt; att arbeta under långa perioder stillasittande. Projektets mål var att utveckla en produkt som minskar dödliga följderna av sedentära överarbete, genom att förebygga en av de tre orsakerna för att utveckla blodproppar; saktad blodström. Målgruppen var då kineser av de yrken som hade tidigare drabbats av fenomenet. För att samla informationsrika data om fenomenet genomfördes en kvalitativ studie i Kina under två månader. Genom att göra en omfattande strukturerad provtagning kunde informationsrika data samlas under en kort tidsperiod. Fältstudien bestod av observationer, frågeformulär och en intervju, som då tolkades till kundbehov och eventuellt produktspecifikationen. Den slutliga produkten kom att bli ett par byxor med en inbyggd dynamisk komprimeringsmekanism, som kan komprimera venerna under sittande aktiviteter, för att förhindra saktad blodström. Kompressionsmekanismen fungerar som den kinesiska fingerfällan. Den komprimerar blodkärlen medan personen sitter och sträcker benen framåt. Produkten är konstruerad på så sätt att den kan tillverkas endast av polysackariders tråd, från bomull och majs. Vilket är lämpligt för Kinas lokala resurser.

Tesis por compendio / [ES] El emprendimiento sostenible (ES) se ha convertido en un tema central de interés en diversos sectores, como academia, sector privado, sector público y la sociedad civil. Este enfoque emerge de la necesidad de crear entornos donde las personas, el planeta, puedan prosperar de manera sostenible, integrando aspectos económicos, sociales, ambientales, políticos y culturales. La definición de ES varía según autor e intereses de investigación (Belz, 2013). Autores como Cohen & Winn (2007) sostienen que el ES conduce a una economía más sostenible a largo plazo a través de oportunidades de negocio, Mientras que Moya et al. (2019) enfatizan la importancia de modelo de negocio que generen ingresos y, al mismo tiempo, preserven el medio ambiente y promueven el bienestar de la sociedad. En el 2015, la Asamblea General de las Naciones Unidas aprobó la Agenda 2030 para el Desarrollo Sostenible, que incluye 17 Objetivos de Desarrollo Sostenible (ODS) (UN, 2015). Estos ODS, se agrupan en cinco ejes principales: personas, planeta, prosperidad, paz y alianzas, que busca promover el bienestar de las actuales y futuras generaciones de manera inclusiva, equitativa y sostenible, al mismo tiempo que se garantiza la preservación del medio ambiente. La presente tesis doctoral propone aplicar un modelo de emprendimiento sostenible fundamentado en los ODS, como una estrategia para garantizar la perdurabilidad de los emprendimientos sostenibles en el tiempo. Para ello se identificaron seis criterios característicos clave: innovación, oportunidad, responsabilidad, calidad, creatividad y capacidad, que se asocian a diferentes variables para construir la estrategia sostenible. La investigación se divide en tres etapas. En la primera etapa, se realiza una revisión bibliográfica exhaustiva de los constructos ES y ODS. En la segunda etapa, se lleva a cabo un análisis de los avances y desafíos de los ODS, partimos analizando 23 países de América Latina y el Caribe, así como 38 a países miembros de la OCDE, con el objetivo de identificar grupos homogéneos de países en función de cada uno de los cinco ejes de los ODS. En la tercera etapa, se desarrolla la base de datos, integrando variables relacionadas con los indicadores de innovación, los ODS, la actividad y actitud empresarial y las condiciones del marco empresarial. Estas variables se utilizan para examinar la relación entre la estrategia sostenible y la perdurabilidad de los emprendimientos sostenibles a través del indicador propiedad empresarial establecida, utilizando un modelo de datos panel desbalanceado de efectos fijos para 48 países durante el periodo 2015 al 2021. Los resultados de la investigación confirman la importancia de la aplicación de las variables de la estrategia sostenible para la implementación del modelo de ES fundamentado en los ODS. Se observa una relación significativa entre las variables relacionadas con la actividad empresarial y las condiciones del marco empresarial con la perdurabilidad de la propiedad empresarial establecida (EBO). Además, se identifica una relación positiva entre los ODS y la perdurabilidad de la EBO. Sin embargo, en el modelo las variables relacionadas con los indicadores de innovación no muestran una relación significativa con la perdurabilidad de la EBO. Esto sugiere que el impacto de la innovación en la perdurabilidad de la EBO podría ser más complejo y dependa de otros factores contextuales, como nivel de desarrollo económico del país o del sector de actividad económica. En conclusión, la investigación proporciona importantes contribuciones a la literatura y la práctica: Proporcionando herramientas y enfoques para orientar y evaluar el impacto de políticas y programas relacionados con emprendimiento, ES, ODS, el espíritu empresarial, entre otros, que facilitan la toma de decisiones más informadas. Esta investigación permitirá abordar los desafíos de la sostenibilidad de manera efectiva y contribuir al desarrollo sostenible en beneficio de todos. / [CA] L'emprenedoria sostenible (ÉS) s'ha convertit en un tema central d'interés en diversos sectors, com a acadèmia, sector privat, sector públic i la societat civil. Este enfocament emergix de la necessitat de crear entorns on les persones, el planeta, puguen prosperar de manera sostenible, integrant aspectes econòmics, socials, ambientals, polítics i culturals. La definició de ÉS varia segons autor i interessos d'investigació (Belz, 2013). Autors com Cohen & Winn (2007) sostenen que l'ÉS conduïx a una economia més sostenible a llarg termini a través d'oportunitats de negoci, Mentres que Moya et al. (2019) emfatitzen la importància de model de negoci que generen ingressos i, al mateix temps, preserven el medi ambient i promouen el benestar de la societat. En el 2015, l'Assemblea General de les Nacions Unides va aprovar l'Agenda 2030 per al Desenvolupament Sostenible, que inclou 17 Objectius de Desenvolupament Sostenible (ODS) (UN, 2015). Estos ODS, s'agrupen en cinc eixos principals: persones, planeta, prosperitat, pau i aliances, que busca promoure el benestar de les actuals i futures generacions de manera inclusiva, equitativa i sostenible, al mateix temps que es garantix la preservació del medi ambient. La present tesi doctoral proposa aplicar un model d'emprenedoria sostenible fonamentada en els ODS, com una estratègia per a garantir la perdurabilitat de les emprenedories sostenibles en el temps. Per a això es van identificar sis criteris característics clau: innovació, oportunitat, responsabilitat, qualitat, creativitat i capacitat, que s'associen a diferents variables per a construir l'estratègia sostenible. La investigació es dividix en tres etapes. En la primera etapa, es realitza una revisió bibliogràfica exhaustiva dels constructes ÉS i ODS. En la segona etapa, es duu a terme una anàlisi dels avanços i desafiaments dels ODS, partim analitzant 23 països d'Amèrica Llatina i el Carib, així com 38 a països membres de l'OCDE, amb l'objectiu d'identificar grups homogenis de països en funció de cadascun dels cinc eixos dels ODS. En la tercera etapa, es desenvolupa la base de dades, integrant variables relacionades amb els indicadors d'innovació, els ODS, l'activitat i actitud empresarial i les condicions del marc empresarial. Estes variables s'utilitzen per a examinar la relació entre l'estratègia sostenible i la perdurabilitat de les emprenedories sostenibles a través de l'indicador propietat empresarial establida, utilitzant un model de dades panell desbalanceado d'efectes fixos per a 48 països durant el període 2015 al 2021. Els resultats de la investigació confirmen la importància de l'aplicació de les variables de l'estratègia sostenible per a la implementació del model de fon ÉS amentat en els ODS. S'observa una relació significativa entre les variables relacionades amb l'activitat empresarial i les condicions del marc empresarial amb la perdurabilitat de la propietat empresarial establida (EBO). A més, s'identifica una relació positiva entre els ODS i la perdurabilitat de l'EBO. No obstant això, en el model les variables relacionades amb els indicadors d'innovació no mostren una relació significativa amb la perdurabilitat de l'EBO. Això suggerix que l'impacte de la innovació en la perdurabilitat de l'EBO podria ser més complex i depenga d'altres factors contextuals, com a nivell de desenvolupament econòmic del país o del sector d'activitat econòmica. En conclusió, la investigació proporciona importants contribucions a la literatura i la pràctica: Proporcionant ferramentes i enfocaments per a orientar i avaluar l'impacte de polítiques i programes relacionats amb emprenedoria, ÉS, ODS, l'esperit empresarial, entre altres, que faciliten la presa de decisions més informades. Esta investigació permetrà abordar els desafiaments de la sostenibilitat de manera efectiva i contribuir al desenvolupament sostenible en benefici de tots. / [EN] Sustainable entrepreneurship (SE) has become a central topic of interest in various sectors, such as academia, the private sector, the public sector and civil society. This approach emerges from the need to create environments where people, the planet, can thrive in a sustainable way, integrating economic, social, environmental, political and cultural aspects. The definition of SE varies according to author and research interests (Belz, 2013). Authors such as Cohen & Winn (2007) argue that SE leads to a more sustainable economy in the long term through business opportunities, while Moya et al. (2019) emphasise the importance of business models that generate income and, at the same time, preserve the environment and promote the well-being of society. In 2015, the United Nations General Assembly adopted the 2030 Agenda for Sustainable Development, which includes 17 Sustainable Development Goals (SDGs) (UN, 2015). These SDGs are grouped into five main axes: people, planet, prosperity, peace and partnerships, which seek to promote the well-being of current and future generations in an inclusive, equitable and sustainable manner, while ensuring the preservation of the environment. This doctoral thesis proposes the application of a sustainable entrepreneurship model based on the SDGs as a strategy to ensure the permanence of sustainable enterprises over time. To this end, six key characteristic criteria were identified: innovation, opportunity, responsibility, quality, creativity and capacity, which are associated with different variables to build the sustainable strategy. The research is divided into three stages. In the first stage, a comprehensive literature review of the SE and SDG constructs is conducted. In the second stage, an analysis of the progress and challenges of the SDGs is carried out, starting with an analysis of 23 countries in Latin America and the Caribbean, as well as 38 OECD member countries, with the aim of identifying homogeneous groups of countries according to each of the five axes of the SDGs. In the third stage, the database is developed, integrating variables related to innovation indicators, the SDGs, entrepreneurial activity and attitude, and business framework conditions. These variables are used to examine the relationship between sustainable strategy and the permanence of sustainable ventures through the established business ownership indicator, using an unbalanced fixed effects panel data model for 48 countries over the period 2015 to 2021. The research results confirm the importance of the application of sustainable strategy variables for the implementation of the SDG-based SE model. A significant relationship is observed between variables related to entrepreneurial activity and business framework conditions with the permanence of established business ownership (EBO). Furthermore, a positive relationship is identified between the SDGs and the permanence of EBO. However, in the model the variables related to innovation indicators do not show a significant relationship with EBO permanence. This suggests that the impact of innovation on EBO permanence might be more complex and depend on other contextual factors, such as the level of economic development of the country or the sector of economic activity. In conclusion, the research provides important contributions to literature and practice: Providing tools and approaches to guide and assess the impact of policies and programmes related to entrepreneurship, SE, SDGs, entrepreneurship, among others, facilitating more informed decision-making. This research will enable to address sustainability challenges effectively and contribute to sustainable development for the benefit of all. / Benavides Sánchez, EP. (2024). Propuesta de un modelo de emprendimiento sostenible fundamentado en los objetivos de desarrollo sostenible [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/206836 / Compendio