Kraven på företag har ökat gällande redovisning av hållbara aktiviteter. I och med detta ställs högre krav på dagens hållbara företagande, vilket bidrar till att företag kan komma att behöva finna nya strategier för att kartlägga sitt företagande.  Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är ett nytt EU-direktiv som kommer att föra hållbarhetsrapportering till samma nivå som den finansiella rapporteringen, vilket kommer innebära stort arbete för berörda företag. Därför ämnar denna studie att utveckla ett verktyg som kan inspirera och hjälpa företag att förbereda sig för rapportering enligt CSRD. Detta genomförs genom att sammanföra teorier kring hållbara affärsmodeller och dubbel väsentlighetsprincip i en modell, där den centrala delen handlar om att beakta värde från ett flerdimensionellt perspektiv. Tidigare forskning ger upphov till det faktum att affärsmodeller ignorerar att värdeutbyte ofta är ömsesidigt och att en intressent både kan bidra till och mottaga någonting av värde, vilket i sin tur visar på att dubbel väsentlighetsanalys sällan är inkluderat i affärsmodeller. Följande studie ämnar fylla detta identifierade gap genom att utveckla ett verktyg som kombinerar dessa områden. Workshops och intervjuer genomförs för att utveckla modellen vidare, och diskussionen väver samman insikterna från den empiriska studien och det litterära ramverket, varpå den slutliga modellen presenteras.  Resultatet indikerar att modellen behöver ingå i en längre arbetsprocess med både förberedande och avslutande avsnitt efter användande av modellen, och därför presenterar resultatet tre steg som rekommenderas vid användning av modellen. Resultatet landar också i att företag rekommenderas koppla hållbarhetsarbetet till sin kärnverksamhet, samt att vidga perspektivet utanför sina egna gränser och beakta flera intressenter, varvid diskussionen kring värdeskapande blir extra relevant. Modellen hjälper företag starta diskussionen kring sin påverkan, vilket hjälper dem hantera sina aktiviteter och processer och skapar en diskussion kring värdeskapande. Detta kan effektivisera verksamheten genom att öka den holistiska synen och transparensen på vad som behöver utvecklas. Studiens resultat har i stor utsträckning koppling till hållbarhet, ledarskap och organisation, men den visar också på en ingenjörsmässighet då målsättningen är att processer på företag ska kunna effektiviseras. / The demands on companies have increased regarding the reporting of sustainable activities. With this, higher demands are being placed on today's sustainable business, which contributes to the fact that companies may need to find new strategies to map their business. The Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) is a new EU directive that will bring sustainability reporting to the same level as financial reporting, which implies a lot of work for the companies concerned. Therefore, this study aims to develop a tool that can inspire and help companies prepare for CSRD reporting. This is conducted by combining theories around sustainable business models and the dual materiality principle into a model, where the core concerns value from a multidimensional perspective. Previous research gives rise to the fact that business models ignore that value exchange is often reciprocal and that a stakeholder can both contribute to and receive something of value, which in turn shows that dual materiality analysis is rarely included in business models. The following study aims to fill this identified gap by developing a tool that combines these areas. Workshops and interviews are conducted to develop the model further, and the discussion weaves together the insights from the empirical study and the literary framework, after which the final model is presented. The result indicates that the model needs to be part of a more complete process with both preparatory and final sections after using the model, and therefore the study presents three steps that are recommended when using the model. Furthermore, companies are recommended to link sustainability work to their core business, as well as adopting an ecosystem perspective involving relevant stakeholders. The model helps companies start the discussion about their impact, which facilitates the management of activities and processes and creates a discussion about value creation. This can streamline operations by increasing the holistic view and transparency of what needs to be developed. The study's results are largely connected to sustainability, leadership and organization, but it also shows an engineering approach as the goal is to make processes at companies more efficient.

Företag och människor i dess omgivning ser utsläpp som genereras av företag som tillhörande deras verksamhet i allt större utsträckning. Det finns dock ingen självklar metod för att mäta utsläpp och det kan vara svårt att få in i det i de ekonomiska kalkylerna. Företag kan utföra väsentlighetsbedömningar på den interna verksamheten för att avgöra hur de ska bedriva sin verksamhet kopplat till miljöfrågor, vilket kan utmynna i miljöstrategier, vilket leder dem mot en cirkulär ekonomi. Att tillämpa standardkostnader för att prissätta koldioxidutsläpp är relativt outforskat. En intressant fråga som har beaktats är huruvida företag kan skapa koldioxidstandarder och tillämpa dem inom företaget via styrningsmetoder, eller om de använder sig av andra metoder för att styra mängden utsläpp som de genererar. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur företag utifrån väsentlighetsbedömningar skapar metoder för att minska koldioxidutsläpp och närma sig det som kallas cirkulär ekonomi. Metod: För att besvara syftet har två forskningsfrågor formulerats baserat på studiens teoretiska bakgrund. En kvalitativ ansats i form av explorativa intervjuer har genomförts för att söka svar på forskningsfrågorna. Detta gjordes genom sex intervjuer, där ett tiotal företag kontaktades. Av dessa var det sex företag som medverkade. Slutsats: Studien visar att standardkostnader för koldioxidutsläpp är en möjlig väg för företag att gå för att prissätta utsläpp. Svårigheter med vilken prisnivå standarden ska ligga på har dock identifierats. Vidare har studien givit förslag om olika metoder som företag kan applicera standarden i och alternativa metoder som inte berör standarder men som verkar för att minska utsläpp. Slutligen urskiljs väsentlighetsprincipen som en viktig del bakom företags utformande av miljöstrategier. Studiens bidrag: Studien har bidragit till att visa att väsentlighetsbedömningar utmynnar i strategier som berör hela företag, där aktiva val görs för att integrera miljö i finansiella styrmetoder. Detta pekar mot att ett cirkulärt tankesätt genomsyrar hela verksamheter och att miljöstrategier inte ses som en separat del av företag utan integreras i de traditionella styrningsmetoderna. / Companies and people surrounding them are increasingly seeing emissions generated by companies as a part of their operations. However, there is no obvious method for measuring emissions and it can be difficult to implement it into economic calculations. Companies can perform materiality assessments of the internal operations to assess how they should conduct their operations linked to sustainability issues, which can result in climate strategies, which leads them towards a circular economy. Applying standard costs to price carbon emissions is relatively unexplored. An interesting question that has been considered is whether companies can create carbon standards and apply it within the company through management methods, or whether they use other methods to control the amount of emission generated. Aim: The purpose of the study is to investigate how companies, based on the materiality assessment, create methods for reducing carbon emissions and approaching what is known as the circular economy. Method: To answer the purpose, two research questions have been formulated based on the study's theoretical background. A qualitative approach in the form of exploratory interviews has been carried out to seek answers to the research questions. This was done through six interviews, where about ten companies were contacted. Of these, six companies participated. Conclusion: The study shows that standard costs for carbon emissions are a possible way for companies to price their emissions. Difficulties with which price level the standard should be at have been identified. Furthermore, the study has given suggestions on different methods that companies can apply the standard in. Alternative methods that do not affect standards but that work to reduce emissions has been suggested. Finally, the principle of materiality is distinguished as an important part behind companies’ design of environmental strategies. Study contribution: The study has helped to show that materiality assessments result in strategies that affect entire companies, where active choices are made to integrate the environment into financial management methods. This shows that a circular way of thinking permeates entire operations and that environmental strategies are not seen as a separate part of companies but are integrated into the traditional management methods.

The climate, the environment and sustainability work are in more focus than ever. With the growing interest in sustainability work, new opportunities with data, and technological progress, opportunities—but also challenges—are created. These new possibilities give market analysis companies an opportunity to foster sustainability work for the better. It has been shown that an important part of successful sustainability work is to communicate it externally to reap competitive advantages. The purpose of this study is to create a greater understanding of what companies that are perceived as sustainable in Sweden communicate today. By examining what companies that are perceived as sustainable communicate, a better understanding of customer demands can be obtained and contribute to knowledge in the process of sustainable work. Companies' sustainability communication is studied from the perspective of what they communicate from Agenda 2030, impact in GRI and what priorities in the materiality principle. It is observed that several Agenda 2030 goals are mentioned slightly more or less frequently than others where goals 12 and 13 could be identified as more communicated. The disclosures in GRI differ between industries although they have some common disclosures communicated more frequently where the publication of greenhouse gas emissions was in focus in the climate dimension, diversity and discrimination in the social dimension, and incidents of corruption in the financial dimension. The materiality principle tends to have certain focus areas with the main focus being on products, the value chain and sustainability in general, which are jointly communicated regardless of industry. / Klimatet, miljön och hållbarhetsarbete är mer i fokus än någonsin. Det finns ett växande intresse för hållbarhetsarbete, nya möjligheter för data och med teknologiska framsteg skapas möjligheter—och utmaningar. Möjligheterna med att arbeta med data i kombination med ökat intresse samt behov av hållbarhetsarbete ger analysföretag en möjlighet att främja hållbarhetsarbetet till det bättre. Det är visat att en del för lyckat hållbarhetsarbete är att kommunicera det utåt för att dra nytta av konkurrensfördelar. Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad förståelse över vad en väl kommunicerad hållbarhetskommunikation består av. Genom att undersöka vad företag som upplevs hållbara i Sverige kommunicerar idag kan en ökad förståelse för vad kunderna efterfrågar erhållas och bidra till kunskap i processen för hållbarhetsarbetet. Studien studerar företags hållbarhetskommunikation utifrån vad de kommunicerar som mål i Agenda 2030, vilken påverkan i GRI och vad företagen kommunicerar att de prioriterar i väsentlighetsanalysen. Vidare observeras flera Agenda 2030 mål som nämns något mer frekvent medans andra omnämns i lägre utsträckning. Påverkan kommunicerad i GRI skiljer sig mellan branscher men har vissa gemensamma offentliggöranden och väsentlighetsanalysen tenderar att ha vissa fokusområden som sticker ut. I Agenda 2030 kunde hållbar konsumtion och produktion (mål 12) och bekämpa klimatförändringarna (mål 13) identifieras som mål mer i fokus. Baserat på GRI indikatorerna var det offentliggörande om växthusgasutsläpp avseende klimatdimensionen, mångfalden och diskriminering m.m. i samhällsdimensionen och om incidenter om korruption i den ekonomiska dimensionen. I väsentlighetsanalysen var det främst produkter, värdekedjan och hållbarhet överlag som gemensamt kommuniceras oavsett bransch.