<p>Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförändringar i näringslivet har haft betydelse för långsiktigt värdeskapande. Företag kan upprätta en så kallad hållbarhetsredovisning för att rapportera om dess hållbarhetsarbete och långsiktiga värdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan använda sig av när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om väsentlighet som beskriver vilka områden och indikatorer som är av väsentlig grad för verksamhetens hållbarhetsredovisning.</p><p>Uppsatsens syfte är dels att undersöka vad som är väsentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hållbarhetsredovisningar utifrån GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hållbarhetsredovisningar.</p><p>Utifrån uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för väsentlighetens gränsdragning och att det till största del är intressenternas åsikter som avgör vad som är väsentligt. De områden som visat sig vara väsentliga att redovisa för båda företagen är vatten, energi och koldioxidutsläpp. Även ledningens uttalande och information om händelser som påverkat företaget, är väsentligt att inkludera i hållbarhetsredovisningen. De skillnader vi påträffat i företagens hållbarhetsredovisningar berör struktur, innehåll, tillämpningsnivå och extern granskning. Likheter som vi funnit är att båda företagen har filosofier de ska följa, samt att ekonomidelen är den del som är minst utvecklad.</p>

Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförändringar i näringslivet har haft betydelse för långsiktigt värdeskapande. Företag kan upprätta en så kallad hållbarhetsredovisning för att rapportera om dess hållbarhetsarbete och långsiktiga värdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan använda sig av när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om väsentlighet som beskriver vilka områden och indikatorer som är av väsentlig grad för verksamhetens hållbarhetsredovisning. Uppsatsens syfte är dels att undersöka vad som är väsentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hållbarhetsredovisningar utifrån GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hållbarhetsredovisningar. Utifrån uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för väsentlighetens gränsdragning och att det till största del är intressenternas åsikter som avgör vad som är väsentligt. De områden som visat sig vara väsentliga att redovisa för båda företagen är vatten, energi och koldioxidutsläpp. Även ledningens uttalande och information om händelser som påverkat företaget, är väsentligt att inkludera i hållbarhetsredovisningen. De skillnader vi påträffat i företagens hållbarhetsredovisningar berör struktur, innehåll, tillämpningsnivå och extern granskning. Likheter som vi funnit är att båda företagen har filosofier de ska följa, samt att ekonomidelen är den del som är minst utvecklad.

Företag och människor i dess omgivning ser utsläpp som genereras av företag som tillhörande deras verksamhet i allt större utsträckning. Det finns dock ingen självklar metod för att mäta utsläpp och det kan vara svårt att få in i det i de ekonomiska kalkylerna. Företag kan utföra väsentlighetsbedömningar på den interna verksamheten för att avgöra hur de ska bedriva sin verksamhet kopplat till miljöfrågor, vilket kan utmynna i miljöstrategier, vilket leder dem mot en cirkulär ekonomi. Att tillämpa standardkostnader för att prissätta koldioxidutsläpp är relativt outforskat. En intressant fråga som har beaktats är huruvida företag kan skapa koldioxidstandarder och tillämpa dem inom företaget via styrningsmetoder, eller om de använder sig av andra metoder för att styra mängden utsläpp som de genererar. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur företag utifrån väsentlighetsbedömningar skapar metoder för att minska koldioxidutsläpp och närma sig det som kallas cirkulär ekonomi. Metod: För att besvara syftet har två forskningsfrågor formulerats baserat på studiens teoretiska bakgrund. En kvalitativ ansats i form av explorativa intervjuer har genomförts för att söka svar på forskningsfrågorna. Detta gjordes genom sex intervjuer, där ett tiotal företag kontaktades. Av dessa var det sex företag som medverkade. Slutsats: Studien visar att standardkostnader för koldioxidutsläpp är en möjlig väg för företag att gå för att prissätta utsläpp. Svårigheter med vilken prisnivå standarden ska ligga på har dock identifierats. Vidare har studien givit förslag om olika metoder som företag kan applicera standarden i och alternativa metoder som inte berör standarder men som verkar för att minska utsläpp. Slutligen urskiljs väsentlighetsprincipen som en viktig del bakom företags utformande av miljöstrategier. Studiens bidrag: Studien har bidragit till att visa att väsentlighetsbedömningar utmynnar i strategier som berör hela företag, där aktiva val görs för att integrera miljö i finansiella styrmetoder. Detta pekar mot att ett cirkulärt tankesätt genomsyrar hela verksamheter och att miljöstrategier inte ses som en separat del av företag utan integreras i de traditionella styrningsmetoderna. / Companies and people surrounding them are increasingly seeing emissions generated by companies as a part of their operations. However, there is no obvious method for measuring emissions and it can be difficult to implement it into economic calculations. Companies can perform materiality assessments of the internal operations to assess how they should conduct their operations linked to sustainability issues, which can result in climate strategies, which leads them towards a circular economy. Applying standard costs to price carbon emissions is relatively unexplored. An interesting question that has been considered is whether companies can create carbon standards and apply it within the company through management methods, or whether they use other methods to control the amount of emission generated. Aim: The purpose of the study is to investigate how companies, based on the materiality assessment, create methods for reducing carbon emissions and approaching what is known as the circular economy. Method: To answer the purpose, two research questions have been formulated based on the study's theoretical background. A qualitative approach in the form of exploratory interviews has been carried out to seek answers to the research questions. This was done through six interviews, where about ten companies were contacted. Of these, six companies participated. Conclusion: The study shows that standard costs for carbon emissions are a possible way for companies to price their emissions. Difficulties with which price level the standard should be at have been identified. Furthermore, the study has given suggestions on different methods that companies can apply the standard in. Alternative methods that do not affect standards but that work to reduce emissions has been suggested. Finally, the principle of materiality is distinguished as an important part behind companies’ design of environmental strategies. Study contribution: The study has helped to show that materiality assessments result in strategies that affect entire companies, where active choices are made to integrate the environment into financial management methods. This shows that a circular way of thinking permeates entire operations and that environmental strategies are not seen as a separate part of companies but are integrated into the traditional management methods.