No / The ‘Modified UNIDO Approach’ to economic analysis of projects is described. It was used in Tanzania when no national parameters were available for shadow pricing. The main features are: the choice of a domestic price numeraire; the use of cost breakdowns rather than composite conversion factors, and their application on a year-by-year basis rather than to present values; the treatment of the shadow exchange rate as an unknown and the presentation of results as a matrix of NPV values relating to different combinations of parameters; and calculation of the domestic resource cost of foreign exchange to rank the efficiency of projects in earning or saving foreign exchange.

As concern grows about energy and environment issues, energy and environmental modeling and related policy analysis are critical issues for today's society. Polluting firms such as coal power plants play an important role in providing electricity to drive the U.S. economy as well as producing pollution that damages the environment and human health. This dissertation is intended to model and estimate polluting firms' production using nonparametric methods. First, frontier production function of polluting firms is characterized by weak disposability between outputs and pollutants to reflecting the opportunity cost to reduce pollutants. The StoNED method is extended to estimate a weak disposability frontier production function accounting for random noise in the data. The method is applied to the U.S. coal power plants under the Acid Rain Program to find the average technical inefficiency and shadow price of SO2 and NOx. Second, polluting firms' production processes are modeled characterizing both the output production process and the pollution abatement process. Using the law of conservation of mass applied to the pollution abatement process, this dissertation develops a new frontier pollutant function which then is used to find corresponding marginal abatement cost of pollutants. The StoNEZD method is applied to estimate a frontier pollutant function considering the vintage of capital owned by the polluting firms. The method is applied to estimate the average NOx marginal abatement cost for the U.S. coal power plants under the current Clean Air Interstate Rule NOx program. Last, the effect of a technical change on marginal abatement costs are investigated using an index decomposition technique. The StoNEZD method is extended to estimate sequential frontier pollutant functions reflecting the innovation in pollution reduction. The method is then applied to estimate a technical change effect on a marginal abatement cost of the U.S. coal power plants under the current Clean Air Interstate Rule NOx program.

Företag och människor i dess omgivning ser utsläpp som genereras av företag som tillhörande deras verksamhet i allt större utsträckning. Det finns dock ingen självklar metod för att mäta utsläpp och det kan vara svårt att få in i det i de ekonomiska kalkylerna. Företag kan utföra väsentlighetsbedömningar på den interna verksamheten för att avgöra hur de ska bedriva sin verksamhet kopplat till miljöfrågor, vilket kan utmynna i miljöstrategier, vilket leder dem mot en cirkulär ekonomi. Att tillämpa standardkostnader för att prissätta koldioxidutsläpp är relativt outforskat. En intressant fråga som har beaktats är huruvida företag kan skapa koldioxidstandarder och tillämpa dem inom företaget via styrningsmetoder, eller om de använder sig av andra metoder för att styra mängden utsläpp som de genererar. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur företag utifrån väsentlighetsbedömningar skapar metoder för att minska koldioxidutsläpp och närma sig det som kallas cirkulär ekonomi. Metod: För att besvara syftet har två forskningsfrågor formulerats baserat på studiens teoretiska bakgrund. En kvalitativ ansats i form av explorativa intervjuer har genomförts för att söka svar på forskningsfrågorna. Detta gjordes genom sex intervjuer, där ett tiotal företag kontaktades. Av dessa var det sex företag som medverkade. Slutsats: Studien visar att standardkostnader för koldioxidutsläpp är en möjlig väg för företag att gå för att prissätta utsläpp. Svårigheter med vilken prisnivå standarden ska ligga på har dock identifierats. Vidare har studien givit förslag om olika metoder som företag kan applicera standarden i och alternativa metoder som inte berör standarder men som verkar för att minska utsläpp. Slutligen urskiljs väsentlighetsprincipen som en viktig del bakom företags utformande av miljöstrategier. Studiens bidrag: Studien har bidragit till att visa att väsentlighetsbedömningar utmynnar i strategier som berör hela företag, där aktiva val görs för att integrera miljö i finansiella styrmetoder. Detta pekar mot att ett cirkulärt tankesätt genomsyrar hela verksamheter och att miljöstrategier inte ses som en separat del av företag utan integreras i de traditionella styrningsmetoderna. / Companies and people surrounding them are increasingly seeing emissions generated by companies as a part of their operations. However, there is no obvious method for measuring emissions and it can be difficult to implement it into economic calculations. Companies can perform materiality assessments of the internal operations to assess how they should conduct their operations linked to sustainability issues, which can result in climate strategies, which leads them towards a circular economy. Applying standard costs to price carbon emissions is relatively unexplored. An interesting question that has been considered is whether companies can create carbon standards and apply it within the company through management methods, or whether they use other methods to control the amount of emission generated. Aim: The purpose of the study is to investigate how companies, based on the materiality assessment, create methods for reducing carbon emissions and approaching what is known as the circular economy. Method: To answer the purpose, two research questions have been formulated based on the study's theoretical background. A qualitative approach in the form of exploratory interviews has been carried out to seek answers to the research questions. This was done through six interviews, where about ten companies were contacted. Of these, six companies participated. Conclusion: The study shows that standard costs for carbon emissions are a possible way for companies to price their emissions. Difficulties with which price level the standard should be at have been identified. Furthermore, the study has given suggestions on different methods that companies can apply the standard in. Alternative methods that do not affect standards but that work to reduce emissions has been suggested. Finally, the principle of materiality is distinguished as an important part behind companies’ design of environmental strategies. Study contribution: The study has helped to show that materiality assessments result in strategies that affect entire companies, where active choices are made to integrate the environment into financial management methods. This shows that a circular way of thinking permeates entire operations and that environmental strategies are not seen as a separate part of companies but are integrated into the traditional management methods.

Internprissättning av koldioxid (ICP) är ett verktyg som företag frivilligt kan tillämpa för att sätta ett ekonomiskt värde på sina utsläpp. Det kan i sin tur underlätta företags styrning mot lägre koldioxidutsläpp. Flera organisationer rekommenderar företag att arbeta med ICP, däribland Finansinspektionen och EU-kommissionen. Det finns inget facit på hur företag bör arbeta med ICP och det finns lite forskning inom området, i synnerhet svensk forskning. Enligt den forskning som finns är det tre ICP-metoder som är vanligast förekommande; Intern koldioxidavgift, skuggprissättning och intern handel med utsläppsrätter. Utifrån detta är syftet med denna studie att öka förståelsen för arbetet med ICP och undersöka om ICP kan effektivisera företags hållbarhetsarbete. Studien har genomförts med hjälp av forskningsintervjuer, där respondenter från tre företag intervjuats. Intervjuerna har strävat efter att svara på frågorna var, när, hur och varför företag tillämpar ICP. Utgångsläget för studien har varit en kvalitativ forskningsmetod med teoretisk bas som ansats. Vidare har en tematisk analys genomförts utifrån den teoretiska basen som består av en redogörelse för ekonomistyrningslitteratur, kontextuella teorier, tidigare forskning om ICP samt en praktisk ICP-guide. Studien har påvisat att ICP används vid beslutsfattande och att det kan användas både på operativ och strategisk nivå. Vidare kan studien konstatera att skuggprissättning är den vanligaste metoden i de studerade företagen. Motivet till ICP-arbetet varierar men ett generellt motiv som studien identifierat är att ICP används för att styra beslut i rätt strategisk riktning. Även riskhantering är ett motiv som är ständigt återkommande i studiens empiri och ICP används då för att förbereda verksamheten mot framtida eventuella koldioxidregler. Slutligen konstaterar studien att ICP i viss utsträckning kan effektivisera företags hållbarhetsarbete. / Internal Carbon Pricing (ICP) is a self-regulation tool that companies voluntarily can apply to add an economic value on their GHG emissions. ICP can facilitate controlling and steering towards lower GHG emissions. Several organizations recommend companies to work with ICP, including the Swedish Financial Supervisory Authority and the European Commission. There is not one solution on how companies should work with ICP and there is little research in the area, especially Swedish research. According to the available research, however, three ICP methods are the most common; Internal carbon fee, shadow pricing and internal emissions trading. Based on this, this study aims to increase the understanding of the work with ICP and whether ICP can improve companies' sustainability work. The study was conducted with the help of research interviews, where respondents from three companies were interviewed. The interviews have sought to answer the questions of where, when, how and why companies apply ICP. The starting point for the study has been a qualitative research method with a theoretical base. A thematic analysis has been carried out on the basis of literature review, on the basis of previous research on ICP and on the basis of previous examples on how companies work with ICP. The study has concluded that ICP is used in decision-making and that it can be used in decisions made at both operational and strategic levels. Furthermore, the study can state that shadow pricing is the most common method in the cases studied. The motive behind the ICP work varies, but a general motive that the study has identified is that ICP is used to steer decisions in the right strategic direction. Risk management is also a motive that is constantly recurring in the study's empirical data, where ICP is used to prepare the business for future possible carbon regulations. Finally, the study states that ICP to a certain extent can improve companies' sustainability work.

As we move towards a low-carbon economy, environmental sustainability drives corporate performance and strategy to a greater extent than a decade ago. Hence, there is a growing importance among actors with long-term ownership interests to recognize climate-related issues in investment decisions. Meanwhile, the real estate and construction industry account for approximately one fifth of the territorial greenhouse gas emissions in Sweden. In endorsement of national and international climate policies, many companies have developed climate strategies and targets focusing on dramatically reducing their carbon footprint within the next couple of years. However, previous research shows that there are significant challenges to reach these goals, which is also confirmed by a focus group discussion that was carried out as a pre-study for this thesis. A literature review shows that life-cycle cost analysis (LCCA) and shadow pricing of carbon (SPoC), are two tools that can support increased decarbonization and thus reduce negative climate impact from construction corporations. LCCA aims to take into account investments from a life-cycle perspective, which in combination with SPoC can facilitate identification of decisions that are the most beneficial from both an economic and environmental perspective. However, there is currently a research gap on how these tools are used in a Swedish context. Therefore, the aim of this study is to investigate how these tools, as innovative means for more climate oriented decision-making, are used in the Swedish context. By applying a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with ten of the leading companies in the real estate sector, this study complements previous research through more in-depth insights into decision-makers’ attitude towards these tools. The research design is inspired by the Technology Acceptance Model, which is a theoretical framework that suggests a positive attitude towards perceived usefulness and ease of use as fundamental variables for an innovation to be applied in practice. The results of the study show a generally positive attitude among the surveyed companies, both in terms of usefulness and ease of use of these tools. Through the theoretical framework, it is shown that there is a high level of user acceptance within the Swedish real estate sector, which is also confirmed by the current degree of implementation. All surveyed companies use some type of LCCA, with some difference in terminology, while eight out of ten companies use some type of SPoC or intend to implement it within the near future. The study concludes that the use of LCCA and SPoC as support for decision-making in early project stages contribute to achieving corporate climate targets, and constitute support for decision-makers in dialogue with both internal and external stakeholders. In light of this conclusion, there is a probability that this may become a new industry standard, which may affect property valuation principles, rental levels and financing conditions in the longer term. / Under det senaste decenniet har klimatrelaterade frågor blivit en allt mer central del av fastighetsägares investeringsstrategier, där framförallt bolag med långsiktiga ägarintressen inser betydelsen av att bidra till en hållbar utveckling. Samtidigt står fastighets- och byggbranschen för ungefär en femtedel av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp. För att stödja nationella och internationella klimatdirektiv har många fastighetsägare tagit fram klimatmål- och strategier som syftar till att kraftigt reducera sitt koldioxidavtryck inom de närmaste åren. Tidigare forskning visar dock att det föreligger betydande utmaningar för att nå dessa mål, vilket även bekräftas av en fokusgruppsdiskussion som genomfördes som en förstudie till denna rapport.  En litteraturgranskning visar att livscykelkostnadsanalys (LCCA) och skuggpris på koldioxid (SPoC) är två verktyg som kan effektivisera koldioxidreducering, för att minska negativ klimatpåverkan från bygg- och fastighetsbolag. LCCA syftar till att ta hänsyn till investeringar ur ett livscykelperspektiv, vilket i kombination med SPoC kan underlätta identifiering av beslut som är fördelaktiga ur både ett ekonomiskt- och klimatperspektiv. Däremot saknas det idag forskning kring hur dessa verktyg används inom den svenska fastighetssektorn. Denna studie syftar därför till att undersöka hur LCCA och SPoC används som beslutsunderlag inom den kommersiella fastighetssektorn, och hur de kan användas för att proaktivt minska klimatavtrycket i projekt. Genom att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod, i form av semistrukturerade intervjuer med tio av de ledande fastighetsägarna inom sektorn, kompletterar denna studie tidigare forskning genom mer djupgående insikter kring branschens inställning till dessa verktyg. Studien är baserad på en vedertagen modell för användaracceptans, där användbarhet och användarvänlighet är centrala aspekter för att en innovativ modell eller ett nytt verktyg ska tillämpas i praktiken.  Studiens resultat visar på en generellt positiv inställning hos tillfrågade företag, både avseende användbarhet och användarvänlighet av dessa verktyg. Med stöd av studiens teoretiska ramverk visar detta på en hög användaracceptans inom den svenska fastighetssektorn, vilket även bekräftas av nuvarande implementeringsgrad. Samtliga tillfrågade företag använder någon typ av LCCA, med viss skillnad i terminologi, medan åtta av tio företag använder någon typ av SPoC eller avser att införa detta inom en snar framtid. Studien konkluderar även att användningen av LCCA och SPoC som stöd för beslutsfattande i tidiga projektskeden bidrar till att uppnå fastighetsägares klimatmål, och utgör stöd för beslutsfattare i dialog med både interna och externa intressenter. Mot bakgrund av denna slutsats är det sannolikt att detta kan bli en ny branschstandard, vilket kan komma att påverka fastighetsvärderingsprinciper, hyresnivåer samt finansieringsvillkor på sikt.