Problem: The fashion and luxury industry represents a significant portion of the French economy, contributing 3% to the GDP. This economic importance prompts a close examination of its sustainability practices, with various organizations regularly assessing their ESG strategies. Indeed, the luxury sector is often associated with intensive resource use, unsustainable manufacturing practices, and unfair working conditions in French supply chains. In this context, the United Nations' Agenda 2030 offers a crucial roadmap to guide private sector companies towards a more sustainable future by 2030. However, the lack of literature connecting the 17 SDGs to the specific challenges of the luxury industry fully justifies the relevance of this study.  Objective: This thesis aims to develop a performance evaluation model, based on Sachs' methodology (2021), focusing on the six most relevant pillars (SDGs 5, 8, 9, 12, 13, and 17) for the LUTEXAPP sect..  Method: This case study focuses on two French luxury giants, LVMH and Chanel Inc. Adopting a mixed approach, it uses questionnaires to survey key professionals from these companies on their perception of the SDGs. The primary data thus obtained is supplemented by secondary data from reports published by the companies themselves. Data analysis aims to identify trends and emerging priorities among participants' responses, while drawing on academic research to select the most relevant SDGs for the luxury and fashion industry.  Result: This study has confirmed the relevance of Sustainable Development Goals (SDGs) 5, 8, 9, 12, 13, and 17 as fundamental criteria for evaluating performance within the luxury sector, integrating economic, social, and environmental dimensions. Supported by indicators established in specialized literature, this assessment faithfully reflects the aspirations of the United Nations' Agenda 2030. Chanel Inc. stands out with a favorable perception from its employees across all studied pillars, although its performance, as objectively measured by indicators, is more nuanced. Conversely, the LVMH group demonstrates overall remarkable performance according to the indicators for the examined pillars but sometimes elicits critical opinions from its employees. These differences can be attributed to factors such as company size, organizational structure in place, and financial investments made.

Företag inom slow fashion arbetar mer med hållbarhet, både för konsumenterna och deras anställda. Det är stort fokus på att miljön ska bevaras medan företagen konkurrerar med fast fashionkedjor som massproducerar kläder och säljer till låga priser. Det stora problemet inom industrins produktion handlar om hur man ska försöka minska utsläpp och påverkan på miljön samt hantera överkonsumtionen genom hållbar marknadsföring. Studiens syfte är att utvärdera vilka karaktärsdrag slow fashion företag har gentemot fast fashion företag och hur slow fashion företag inom klädindustrin marknadsför sitt hållbarhetsarbete till konsumenterna. Studien undersöker även hur företagen arbetar med marknadsföring för att nå ut till sina nuvarande och framtida konsumenter. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer med fyra slow fashion företag. Vi har även samlat in empiriskt material genom undersökningar av företagens offentliga material så som hemsidor och sociala medier för att komplettera intervjuerna. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen slow- jämfört med fast fashion och marknadsföring. Vidare analyseras företagens ansvar med hjälp av begrepp och modeller inom triple bottom line, corporate social responsibility, certifieringar och legitimitet. Det sista inom studien som analyseras är konsumentens ansvar i form av politisk konsumtion samt aktiviteterna bojkott och buycott. Resultaten visar att alla fyra företagen är positiva till att arbeta med hållbarhet för att förbättra miljön och deras arbete kommer inte avta men att företagen vill nå ut till fler konsumenter och minska konsumtionen genom att påverka konsumenterna till att göra färre onödiga inköp. / Slow fashion companies work more with sustainability, both for consumers and their employees. There is a strong focus on preserving the environment while companies compete with fast fashion chains that mass-produce clothes and sell at low prices. The big problem in industrial production is about how to try to reduce emissions and impact on the environment and manage overconsumption through sustainable marketing. The purpose of the study is to evaluate the characteristics of slow fashion companies in relation to fast fashion companies and how slow fashion companies in the clothing industry market their sustainability work to consumers. The study also examines how companies work with marketing to reach their current and future consumers. The study has a qualitative approach, and the empirical material is collected through semistructured interviews with four slow fashion companies. We have also collected empirical material through studies of the companies' public material such as websites and social media to supplement the interviews. The results are analyzed with the help of previous research and the concepts of slow- vs. fast fashion and marketing. Furthermore, corporate responsibility is analyzed with the help of concepts and models within triple results, corporate social responsibility, certifications, and legitimacy. The last thing in the study that is analyzed is the consumer's responsibility in the form of political consumption and the activities boycott and buycott. Results show that all four companies are positive about working with sustainability because the environment and their work will decline, but that the companies want to reach more consumers and choose consumption by influencing consumers to make fewer unnecessary purchases.

Den globala uppvärmningen har lett till allt mer omfattande konsekvenser för klimatet och är ett internationellt problem. Sverige har beslutat att genomföra en omställning till nationell cirkulär ekonomi för att nå klimatmålen i Agenda 2030. Målen syftar till att främja hållbar utveckling i ekonomisk, social och miljömässig bemärkelse för att skapa ett hållbart samhälle. Byggbranschen står för en femtedel av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige och det är därför viktigt att identifiera och implementera nya och innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan och bidra till en mer hållbar utveckling. För att återanvända material effektivt är det avgörande att ha en förståelse och planering av projekt som täcker hela processen från början till slut. Syftet med studien är att undersöka om ett producentansvar, liknande bilindustrins, går att tillämpa inom byggbranschen för att minska miljöpåverkan och gynna omställningen till cirkulär ekonomi. För att utforska möjligheterna till det har en semistrukturerad intervjustudie utförts med sju respondenter som har bakgrund i privat samt kommunal sektor inom bygg- och fastighetsbranschen. Tidigare forskning visar att befintliga arbetsprocesser inte är anpassade för att tillämpa den cirkulära modellen, vilket innebär att det är nödvändigt att ändra nuvarande arbetssätt. Resultatet från intervjustudien har jämförts med tidigare forskning och tyder på att de vanligaste hindren för ökad återanvändning är tids- och resursbrist, begränsad kunskap, en outvecklad marknad, outvecklad digitalisering samt otillräckliga garantier på återbrukat material. Branschen behöver hitta effektiva lösningar i arbetsprocessen samt i tekniken för att öka kunskapsnivån. Med ökad kunskap är det troligt att företag i högre grad kommer att vara mer benägna att anta cirkulära arbetsprocesser. Trots de många utmaningarna indikerar tidigare forskning och de genomförda intervjuerna att en omställningen är möjlig. Slutsatser som kan dras efter genomförd studie är att orsaken till att övergången från en linjär till en cirkulär ekonomi inte har genomförts beror på bristande kunskap och erfarenhet. För att främja en mer hållbar byggbransch krävs utveckling och tillämpning av olika tekniska innovationer, i form av digitala program och tjänster som möjliggör enkel delning av BIM-filer mellan aktörer. Det är även nödvändigt att skapa en branschgemensam organisation som tar hand om avfall och distribuerar vidare byggmaterial för återbruk. Branschens komplexitet, med avseende på byggnadens livslängd och antal aktörer, medför att producentansvaret måste anpassas efter branschens specifika utmaningar och behov. Producentansvaret för en färdigställd byggnad bör fördelas mellan aktörer inombyggbranschen under olika skeden av byggnadens livscykel. Tillverkaren av byggmaterial eller byggprodukter åläggs det ursprungliga producentansvaret, vid byggnation tar byggherren över producentansvaret och vid försäljning överförs ansvaret till nästa ägare av byggnaden. Genom att kombinera producentansvar och en total innehållsförteckning för uppförda byggnader skapas tydliga riktlinjer och specifikationer för materialens sammansättning och hantering. En omfattande och tillgänglig innehållsförteckning kan bidra till bättre bedömning av materialens lämplighet för återanvändning och återvinning. / Global warming has resulted in escalating climate impacts, posing an international challenge. The construction industry in Sweden is responsible for one-fifth of the country's total greenhouse gas emissions. Consequently, it is crucial to identify and implement innovative solutions to mitigate climate impact and foster sustainable development. This study aims to investigate the feasibility of implementing an extended producer responsibility, similar to the one in the car industry, within the construction industry to reduce environmental impact and facilitate the transition to a circular economy. To achieve this objective, a semi-structured interview study was conducted, involving participants from the private and municipal sectors of the construction and real estate industry. Prior research indicates that current work processes are not aligned with the requirements of the circular model, necessitating a change in the way work is conducted. The results reveal several common obstacles to increased reuse, including time and resource constraints, limited knowledge, an underdeveloped and immature market, inadequate digitalization, and insufficient guarantees regarding the quality of reused materials. Despite these challenges, all respondents express belief in the feasibility of overcoming them. The industry must find effective solutions within work processes and technology to enhance knowledge and understanding. The study concludes that the transition from a linear to a circular economy primarily hinges on a lack of knowledge and experience. Additionally, it highlights the urgent need for extended producer responsibility to reduce the amount of waste deposited within the construction industry. Given the complexity of the industry, the implementation of producer responsibility must be tailored to its unique characteristics and not treated on par with other sectors. Prior to introducing producer responsibility, numerous steps must be addressed and resolved.

The rapid urbanization of populations from rural areas to cities calls for more sustainable focused urban planning to combat the negative effects of urban sprawl. The United Nations’ Agenda 2030 includes the 17 Sustainable Development Goals (SDGs) and 169 targets that aim to unite both developed and developing countries in transforming humanity and the planet for a more sustainable future. One of these goals is SDG 11, making cities and human settlements inclusive, safe, resilient and sustainable. A large part in achieving the targets of SDG 11 is measuring the current access urban residents have to things such as public green-blue spaces as well as public transportation. This thesis will aim to study Stockholm’s achievement of SDG 11 sub-targets 11.2 and 11.7 of Agenda 2030. In order to meet this aim, the following objectives will be pursued. The first objective is to study the degree to which Stockholm County currently has universal access to green-blue areas and public transportation by conducting a GIS-based analysis. The second objective is to improve our understanding of the socio-economic status of residents who have and do not have accessibility to green-blue areas and public transportation by statistically analyzing correlations between environmental and socio-economic indicators. The methodology included qualitative methodologies such as a literature review, interviews and collaborative focus group meetings with Södertörnsanalysen as well as quantitative methodologies such as spatial analysis and statistical analysis. The results show that while Stockholm has impressively high accessibility for its residents, it has yet to meet Agenda 2030 SDG 11targets 11.2 and 11.7 because the accessibility was not universal. The results also found that people with lower income, people who own their flats/homes and people with children have higher accessibility to green areas. It was also shown that people with higher income, people who rent their flats/homes and have no children have higher access to public transportation.This result can be expected as the bulk of people with higher incomes are living in the innercity where they have high access to urban services and rail stops, but not necessarily green areas. It is important to state that at 300 m from residencies, both access to green areas and access to public transportation is almost 100%. At 500 m from residencies, access to blueareas is close to 35 %, which is not almost complete, but still a high percentage since access to blue areas is a bit of a luxury. This thesis ultimately demonstrates the importance of understanding environmental and socio-economic indicators in urban planning especially if the goals of Agenda 2030 are to be met. This thesis also took steps towards building a methodology for quantifying accessibility and it is recognized that further studies can be conducted to further contribute to sustainable urban planning and development. / Den snabba urbaniseringen där människor flyttar från landsbygden till städer kräver en mer hållbar stadsplanering för att bekämpa de negativa effekterna av stadsutbredningen. FN:sAgenda 2030 innehåller 17 mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG) och 169 delmål som syftar till att förena både utvecklade och utvecklingsländer i att omvandla mänskligheten och planeten för en mer hållbar framtid. Ett av dessa mål är SDG 11, vilket ska göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, resilient och hållbara. En stor del i att uppnå målen med SDG 11 handlar om den nuvarande tillgången stadsborna har till bland annat offentliga gröna och blå ytor samt kollektivtrafik. Arbetet syftar till att studera Stockholms måluppfyllelse när det gäller SDG 11 delmål 11.2 och 11.7 i Agenda 2030. Föratt mäta uppfyllelsen av dessa delmål har studien följande mål. Det första målet är att studera i vilken grad Stockholms län idag har allmän tillgång till gröna och blå områden och kollektivtrafik genom att genomföra en GIS-baserad analys. Det andra målet är att förbättra vår förståelse för den socioekonomiska statusen hos boende som har respektive inte har tillgång till gröna och blå områden och kollektivtrafik genom att statistiskt analysera sambandet mellan miljöinriktade och socioekonomiska indikatorer. Metoden innefattade kvalitativa metoder som litteraturöversikt, intervjuer och samverkande fokusgruppsmöten med Södertörnsanalysen samt kvantitativa metoder som rumslig analys och statistisk analys. Resultaten visar att medan Stockholm har imponerande hög tillgänglighet för sina invånare, har det ännu inte uppfyllt Agenda 2030 SDG 11 mål 11.2 och 11.7 eftersom det visades att tillgängligheten inte var universell. Resultaten visar också att personer med lägre inkomst, personer som äger sina lägenheter/hem och personer med barn har högre tillgänglighet till grönområden. Det visades också att personer med högre inkomst, personer som hyr sina lägenheter/hem och inte har barn har högre tillgång till kollektivtrafik. Detta resultat kan förväntas eftersom en stor andel personer med högre inkomster bor i innerstaden där de har hög tillgång till kollektivtrafik och urban service, men inte nödvändigtvis grönområden. På ett avstånd av 300 m från bostäder, är både tillgång till grönområden och tillgång tillkollektivtrafik nästan 100 %. Vid ett avstånd av 500 m från bostäder är tillgången till blåområden nära 35 % vilket är långt ifrån alla, men fortfarande en hög andel eftersom tillgång till vattenområden och stränder kan ses som lite av en lyx. Denna studie visar dessutom vikten av att förstå miljö- och socioekonomiska indikatorer i stadsplaneringen, särskilt om målen i Agenda 2030 ska uppfyllas. Denna studie tog också initiativ till att bygga en metod för att kvantifiera tillgängligheten, medan vidare studier behöver genomföras för att ytterligare bidra till stadsplanerings- och utvecklingssektorn.

The purpose of this thesis is to analyze the understanding of human rights in Agenda 2030 and the role of companies by adopting a human rights-based approach to sustainable development. It applies a qualitative idea analysis of the primarily material where central concepts are operationalized by constructing a model of analysis based on dimensions. The dimensions of human rights as moral, politics and law, derives from previous research by the ethical theorist Elena Namli. A potential fourth dimension, the economic dimension of human rights, is further developed, applying research of the economists Dan Seymour and Jonathan Pincus. Furthermore, this research considers what Agenda 2030 indicates in terms of human rights obligations for companies and the impacts the perceived role of companies may have for human rights. Therefore, the theoretical framework is complemented by research of the political theorist Thomas Pogge's, and international lawyer Andrew Clapham’s ideas of human rights obligations for companies. The results show that Agenda 2030 encourages a multi-stakeholder approach and addresses companies as partners in order to achieve a sustainable development based on human rights. This can be regarded as an opportunity to enhance the respect, protection and fulfillment of human rights, inviting more actors to contribute in a complementary way to states. At the same time challenges remains in creating policies, accountability and monitoring mechanisms towards companies bothin terms of human rights and companies’ performance on the SDGs. Until there is more legal clarity, the moral question of what is good and fair business practice becomes central.

För att hantera världsomspännande problem som fattigdom och klimatförändringar har olika globala initiativ antagits, varav Agenda 2030 är ett av dessa initiativ. Det är på den lokala nivån i kommuner som de globala initiativen översätts till handlingar och tidigare studier visade på att flera svenska kommuner påbörjat sitt arbete med att implementera Agenda 2030. Det finns utmaningar kring både införandet av globala initiativ i hållbarhetsarbete och kring hållbarhetsarbetet själv i kommuner. En av dem är bristen på utvärdering och uppföljning av hållbarhetsarbetet, hur det ska mätas och följas upp särskilt då hållbarhetsarbetet ofta har ett långsiktigt perspektiv. Studiens syfte är att undersöka dels hur Agenda 2030 integreras i svenska kommuner, dels hur utvärdering och uppföljning skulle kunna bidra till kommunernas långsiktiga hållbarhetsarbete. Genom kvalitativa forskningsmetoder genomfördes litteraturstudier för att undersöka vetenskapliga teorier om utvärderingar och uppföljningar samt hur tidigare globala initiativ integrerats i kommuner. En kombinerad dokument- och intervjustudie genomfördes även med 12 olika svenska kommuner för att utforska vilka erfarenheter som fanns hos svenska kommuner. I studien visade det sig att integreringen av Agenda 2030 kommer att ske i samband med integreringen av kommunernas nya tillvägagångssätt för hållbarhetsarbetet. Genom en kartläggning av Agenda 2030:s globala mål gentemot kommunernas egna lokala mål kommer även Agenda 2030 att integreras i kommunerna. När det gäller utvärdering och uppföljning av kommunernas hållbarhetsarbete blir utmaningen som identifierats tidigare tydligare. Vid tidigare globala initiativ har bristen på utvärdering och uppföljning av arbetet ansetts vara en av barriärerna för de långsiktiga positiva resultaten. Det råder även en förvirring bland kommunerna om själva begreppen utvärdering och uppföljning: utvärdering är en beskrivning och en värderande del medan uppföljning är datainsamlingar utan den värderande delen. Enligt de studerade kommunerna gjordes både utvärderingar och uppföljningar, men i själva verket låg prioriteringarna på uppföljning vars sammanställningar kallades för utvärderingar. Resurser lades ofta på framtagandet och urvalet av indikatorer för att kunna mäta hållbarhetsarbetet, insikten om att allt inte kan mätas i siffror när området är så pass komplext börjar påfinnas i några av de studerade kommunerna. Det kan ses som att kommunerna börjar mogna i sin förståelse för hållbarhetsfrågor och bör nu börja förflyttas till att gå till handling. Om kommunerna skulle använda sig av utvärdering mer kan de lyckas fånga in fler eventuella extra aspekter och i kombination med Agenda 2030:s odelbarhet kan det leda till att samarbeten inom kommunens olika sektorer förbättras, hållbarhetsarbetet integreras i större delar av kommunernas verksamheter och stödet för hållbar utveckling ökas. / Different global initiatives have been approved to deal with worldwide problems such as poverty and climate change, the 2030 Agenda is one of these global initiatives. It is in the local level in municipalities where the global initiatives are translated into actions and earlier studies shows that several Swedish municipalities have started their implementation of the 2030 Agenda. There are challenges around both introducing global initiatives to municipalities’ sustainability work and the sustainability work in municipalities itself. One of these challenges are the lack of evaluation and monitoring of the sustainability work, how it should be measured and followed up on especially considering the long-term perspective. The purpose of this study is to investigate both how the 2030 Agenda is integrated into Swedish municipalities as well as how evaluation and monitoring could contribute to a long-term sustainability work in municipalities. Through qualitative research methods two literature studies researched scientific theories about evaluation and monitoring as well as how earlier global initiatives were implemented in municipalities. A combined document and interview study with 12 Swedish municipalities served to examine the different municipalities’ experiences considering the 2030 Agenda, sustainability, and evaluation/monitoring. The study showed that the integration of the 2030 Agenda will occur in connection with the municipalities’ new method for their sustainability work. Through mapping the sustainable development goals (SDG’s) to the municipalities’ own local goals the 2030 Agenda will be integrated through the municipalities. When it comes to evaluation and monitoring of the sustainability work the previously mentioned challenge becomes more apparent. A barrier for the implementation and integration of earlier global initiatives was the lack of evaluation and monitoring. Among the studied municipalities there is also a confusion about the two concepts: evaluation is composed of a descriptive and an evaluative part whereas monitoring is a collection of data without an evaluative part. According to the participating municipalities both evaluations and monitoring was used. In reality monitoring was prioritized, and their summaries was called evaluations. Resources were often put into the selection of indicators that could be used to measure the sustainability work. The insight that everything in a complex area such as sustainability cannot be measured only with numbers started to show in some of the participating municipalities. That can be interpreted as if the municipalities are maturing in their understanding of sustainability, and it needs to transit into action. If the municipalities would make use of evaluations more, they could identify more unforeseen aspects and in combination with the undivided 2030 Agenda it could lead to better collaborations within the municipality’s different sections. It could also lead to a larger integration through the activities of the municipalities and the support for sustainable development could increase. / <p>Presentationen genomfördes digitalt via Zoom den 19:e maj med examinator, handledare, opponenter och flera åskådare. </p>

Goal number 15 in United Nations Sustainable Development goals, is to halt the degradation of the ecosystems and increase the biodiversity (United Nations, 2015). This work explores the possibility of communicating the subject of biodiversity situated in a botanical garden.  Based in theories of landscape architechture, didactics and storytelling techniques, a user's intrepretations of designs are examined. The goal of the work is to facilitate a narrative around a complex topic using a spatsial elements. The work investigates wich forms of visual elements signal the topic of biodiveristy. / Delmål 15 i FN:s Agenda 2030 är att främja den biologiska mångfalden (FN, 2015). Detta arbete har som uppgift att ta reda på hur ett berättande kring ämnet ’Biologisk mångfald’ kan kommuniceras till en bred allmänhet situerat i en botanisk trädgård. Och mer konkret vilka visuella rumsliga element och symboler som kan signalera ämnet biologisk mångfald. Designförslaget är en prototyp eller modell för hur en kommunikation kring ämnet skulle kunna se ut, med grund i teorier som informationsdesign, didaktik, spatiala förhållanden och berättarteknik. Utifrån dessa teorier har sedan prototyper utformats och testats mot en tänkt målgrupp. Syftet med arbetet är att undersöka hur olika rumsliga element eller symboler kan signalera ett givet ämne, som i detta fall innebär biologisk mångfald. Målgruppen för själva designförslaget är invånare i Västerås stad som dagligdags passerar den botaniska trädgården. En tänkt målgrupp för rapporten är dock människor med undervisande uppdrag inom fältet hållbara ekosystem och biologisk mångfald i en rumslig kontext. Grunden för arbetet är en obsersation där ett fiktivt designförslag presenterats för respondenter som passerat botaniska trädgården. Men hjälp av illustrerade rumsliga elementinnefattande symboler, växter med mera, fick respondenterna möjlighet att berätta vilka kontotationer de upplevde. Då detta är ett arbete med en inriktning mot rumslig kommnuikation är det just dom rumsliga elementen som undersöks. Detta för att skapa en förståelse för elementens betydelse, gentemot andra områden inom informationsdesign. För att vidare kunna utnyttja värdena som en förstärkning och samklang till resurser såsom text och illustration.

Resolutionen Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, eller Agenda 2030 som den kallas, antogs av FN i september 2015. Då skrev samtliga 193 medlemsstater under deklarationen och de tillhörande 17 Globala målen. Med sin ambition att täcka in samtliga aspekter av hållbar utveckling på global nivå är agendan omfattande, och aktörer står inför utmaningen att genomföra den och nå de Globala målen. Kommuner har pekats ut som särskilt viktiga i genomförande, på grund av sin närhet till medborgarna. Dessutom är kommuner ansvariga för flera samhällsfunktioner som är kritiska punkter för att nå Globala målen. Deklarationen och de Globala målen ger dock få instruktioner om hur agendan ska implementeras på lokal nivå, och många kämpar med att hitta strategier för arbetet. Älmhults kommun är en av de kommuner som är i startgroparna för att implementera Agenda 2030 i sitt styrsystem. Syftet med denna uppsats är att kartlägga nuläget i kommunens hållbarhetsarbete med koppling till Globala målen, samt ge förslag på hur implementeringen av Agenda 2030 kan förbättras. Genom en analys av kommunens styrdokument, mål, vision och aktiviteter har kopplingar mellan dessa och Globala målen kunnat göras. Tillsammans med den intervjustudie som genomfördes kunde en överblick av nuläget, samt förslag på förbättring av implementeringen ges. Resultatet visar att Älmhult till viss del har påbörjat implementeringen, men att det systematiska arbetet saknas. Det finns goda förutsättningar för framgångsrik implementering i och med processtyrt arbetssätt, men också utmaningar som behöver lösas i form av till exempel intressentinvolvering, prioriteringar, målsättning och kunskap. / The resolution Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, or Agenda 2030 as it is called, was adopted by the UN in September 2015. At that time, all 193 Member States signed the Declaration and the associated 17 Global Goals. With its ambition to cover all aspects of sustainable development at the global level, the agenda is comprehensive, and actors face the challenge of implementing it and achieving the Global Goals. Municipalities have been singled out as particularly important in implementation, due to their proximity to citizens. In addition, municipalities are responsible for several societal functions that are critical points for achieving the Global Goals. However, the Declaration and the Global Goals provide few instructions on how to implement the agenda at the local level, and many are struggling to find strategies that works. Älmhult municipality is one of the municipalities that is in the starting pits to implement Agenda 2030 in its control system. The purpose of this thesis is to map the current situation in the municipality's sustainability work in connection to the Global Goals, and to provide suggestions on how the implementation of Agenda 2030 can be improved. Through an analysis of the municipality's governing documents, goals, vision and activities, connections between these and Global goals have been made. Together with the interview study that was conducted, an overview of the current situation, as well as suggestions for improving the implementation, could be given. The results show that Älmhult has to some extent begun the implementation, but that the systematic work is lacking. There are good conditions for successful implementation through process-controlled working methods, but also challenges that need to be solved in the form of, for example, stakeholder involvement, priorities, objectives and knowledge.

Agenda 2030 är en global utvecklingsagenda för att utrota fattigdom, skapa fredliga och trygga samhällen samt stoppa klimatförändringar. Världen står för många utmaningar när det gäller vårt klimat och hur snabbt vi förbrukar jordens resurser. Därför är det mer aktuellt än aldrig att jobba såväl lokalt som globalt med hållbar utveckling, demokrati och att minska fattigdom. Syftet med denna rapport är att samla kunskap om hur kommuner och regioner i Sverige strategiskt arbetar för att nå målen för Agenda 2030 och identifiera faktorer om hur detta arbete framgångsrikt kan implementeras för att lyckas nå målen och en kvalitativ metod har valts för att utröna detta. Författarna använde sig av en webbaserad enkät som skickades via mail till 55 kommuner och regioner i Sverige. Resultatet påvisade att nyckelbegrepp som ledarskap, utbildning och engagemang var avgörande för implementeringen av målen. Olika strategier och quality-managementverktyg används för att implementera målen i organisationerna, däremot visade resultatet att de flesta kommuner och regioner i undersökningen inte hade en uttalad strategi för att uppnå målen i Agenda 2030. Kunskapsgap uppmärksammas i samband med rapporten och mer forskning med syfte att undersöka strategier och verktyg som organisationer kan använda för att implementera målen i Agenda 2030 är relevant. / The Sustainable Development Goals, SDGs, is a global agenda that provides a shared blueprint for peace and prosperity for the people and the planet. Our world is facing multiple challenges on stopping climate change and how we’re taking care of each other and our nature worldwide. Therefore, it is more relevant than ever to work locally and globally with sustainable development, democracy, and poverty reduction. The purpose of this report is to gather knowledge on how municipalities and regions in Sweden strategically work to reach the SDGs and identify factors taken by these organizations on how they succeed in their work. A qualitative method has been chosen to determine this. A web-based survey has been sent by e-mail to 56 municipalities and regions across Sweden. The result points out that key concepts such as leadership, education, and engagement are vital for the organizations in order to implement the SDGs in their daily work. Some quality management tools are used in the organizations to accomplish this, but the result also points out that the organizations do not have an explicit strategy for accomplishing the SDGs. The knowledge gap is tangible in Commented [LJ1]: Denna rubrik ligger på fel sida. 3 connection with the report. More research with the aim of examining strategies and tools that organizations can use to implement the goals in the 2030 Agenda is relevant. / <p>2021-06-05</p>

This study aims at exploring the connections between nonviolence and sustainability in two cases. The relationship between nonviolence and sustainability is identified and discussed in light of the theories on nonviolence of Johan Galtung and theories of the ethical framework of ecocentrism. The theories are positioned in contrast to the two cases Swedish Muslims for Peace and Justice and The Sámi Parliament that are explored with connections to nonviolence and sustainability. The notion of peace and nonviolence and sustainable development is a relatively unexplored territory. So, through the first analysis of the two cases, I found three concepts of knowledge, cooperation and environment that appeared relevant. Therefore, I did my analysis with focus on these three concepts as helpful tools for the analysis and further discussion. These were used throughout the work in the study, in the light of the theories and vice versa, the material was then accessible. Then I could read between the lines and make the connections between nonviolence and sustainability, more explicit. The first conclusion made from this study is that nonviolence and sustainability are two realms that can and should be understood in terms of each other. Nonviolence and sustainability are both highlighted by understanding them in relationship to each other. There is a need to promote long-lasting peace. We also need to consider both people and nature to reduce our environmental footprints. We need to consider needs for all living beings, including nature. The study also concluded with a need for knowledge and cooperation to fight against structural and cultural violence. Furthermore, there is need to consider the earth and people, everything, and everyone in cooperation in the communal struggle´s, with focus on sustainable peace at every level of society.