The 2030 Agenda for Sustainable Development was adopted by all United Nations member states in 2015. Since then, the Agenda and its 17 Sustainable Development Goals (SDGs) has become a broad framework for sustainable development. In Sweden, the ecological dimension of the 2030 Agenda is represented by the national environmental goal system, which the environmental quality objectives (EQOs) are an integral part of. Currently only one of the EQOs is reached. However, since the 2030 Agenda is experiencing a global momentum, it may be used to increase the pace in the work towards the EQOs.  This study aims to examine how the 2030 Agenda can be used as a tool for working towards the Swedish environmental goal system. This is done through an actor analysis based on literature studies and qualitative interviews, where the work towards the Agenda and the national environmental goals in different sectors is analyzed. In addition to the actor analysis, a case study is conducted to investigate how energy efficient buildings can contribute to reaching SDG 11 and the EQOs Reduced climate impact and A Good Built Environment. The case study concerns the office building Trikåfabriken in Stockholm’s Hammarby Sjöstad district. Trikåfabriken’s energy use is analyzed through the software VIP-Energy, and further energy efficiency measures are evaluated. These include adding more solar panels to the roof, increasing the solar protection on windows and decreasing the activity in the building. The results show that most studied actors work with the 2030 Agenda to some extent, but few outside of the public sector are actively working with the EQOs. There is however a consensus that the Agenda correlates with the EQOs. The case study shows that Trikåfabriken contributes to reaching SDG 11 and the EQOs Reduced climate impact and A Good Built Environment due to its design and embedded technologies. Regarding further energy efficiency measures, the results show that a reduced activity would lead to a higher energy use, whereas the two other measures would reduce it.

Varje år uppkommer det stora volymer av jord- och bergmassor vid jord och schaktarbeten. Dessa massor måste hanteras, ofta körs de iväg till deponering och ersätts med nytt material. Det finns inga exakta siffror på hur stora massor det rör sig om. Men uppskattningsvis så kör var fjärde lastbil i Stockholms län omkring med jord- och bergmassor på sin last, detta är både kostsamt och resurskrävande. Förr fanns det upplag och täkter centralt, men i och med förtätningen av Stockholm flyttas dessa längre och längre bort från byggnationerna, med resultatet att transporterna blir dyrare, samtidigt som det sker en långsam utarmning av jord- och bergresurserna. Återvinning av jord- och bergmassorna skulle innebära att materialet inte behöver fraktas runt, och nytt material behöver inte tillverkas. Idag finns det ingen som äger frågan angående dessa massor och det finns ingen klar bild över aktörerna som är inblandade. Syftet med denna studie är att genom en aktörsanalys och kvalitativa intervjuer klargöra de olika aktörernas roller samt ta reda på deras attityd gällande återtvinningstekniker. Studien syftar även till att ta reda på var i en lärandeprocess som aktörerna befinner sig på. Resultatet visar att branschen inte har någon helhetssyn och att många aktörer har möjlighet att påverka flödet av jord- och bergmassor. Det visar också att attityden till att använda återvinningsteknik är positiv, men att ekonomiska intressen är styrande i frågan. I resultatet går även att se att det inte går att dra någon generell slutsats om var någonstans i en lärandeprocess som branschen befinner sig i, men att det saknas utbildning och att otydliga regelverk hämmar utvecklingen. / Every year there arise large volumes of soil and rock masses at ground and excavation work. These masses must be handled, often driven off to the landfill and is replaced with new material. There are no exact numbers on how big the masses are. But approximately every fourth truck in Stockholm County drive around with soil and rock masses on their load, this is both costly and resource intensive. There used to be stockpile and open-pit mining more central, but with the densification of Stockholm these are moved farther and farther away from the building sight, with the result that transportation becomes more expensive, while there is a slow depletion of soil and rock resources. Recycling of soil and rock masses would mean that the material does not need to be shipped around, and new material does not need to be manufactured. Today there is no question about who owns these masses and there is no clear picture of the actors involved. The purpose of this study is that through a stakeholder analysis and qualitative interviews to clarify the roles, as well as find out their attitude regarding recycling techniques. The study also aims to find out where in a learning process which the actors are. The result shows that the building and construction industry does not have a holistic approach and that many actors are able to influence the flow of soil and rock masses. It also shows that the attitude towards using recycling technology is positive, but that the economic interests of are the ruler in question. In the result can also be seen that it is impossible to draw a general conclusion about where in a learning process the industry can be find, but missing of education and unclear rules inhibits the development.

The electricity market is facing major changes in the coming years, with major production facilities that must be replaced and climate targets that are required to be met. The approach to the targets in the electricity market has been to invest in renewable energy, mostly in the form of wind power. However, it is an intermittent production type where production depends on weather conditions and planning cannot be predetermined. As a result, the price of electricity has varied a lot in recent years and has also become very low, which causes profitability challenges for the electricity producers. One consequence is the closure of four nuclear reactors due to lack of profitability. This creates a more uncertain environment for the Swedish industry, which is dependent on both low electricity prices and reliable power supply. A way to counter this has been the “Energy Agreement”, that partly aims to promote the use of nuclear power for their total technical service life. The electrical system will change until 2030 in many ways, but how this will go is difficult to predict. By creating three different scenarios that reflect likely future changes, it has been possible to draw conclusions about what is necessary to change for the electricity system to be robust and competitive in the future. These scenarios consider wind power, active nuclear reactors, export opportunities and future electricity prices. These three scenarios have included identification of the most important parameters that need to be changed or considered by 2030. These parameters have been divided into price issues, delivery security and taxes with subsequent proposals. The most important items under these are to maintain the marginal cost based pricing model, create incentives for flexibility of electricity users and for manufacturers to provide the power grid with inertia. These require special focus to create a robust and flexible system, but remaining points are required as well to handle these issues. These points resulted in a framework that should form the basis for decision making. The framework should also be used in its entirety to analyze situations that may arise during the transition from today's market to the future's renewable electricity system. / Elmarknaden står inför stora förändringar de kommande åren, med stora produktionsanläggningar som måste ersättas och klimatmål som förväntas uppfyllas. Tillvägagångssättet har på den svenska elektricitetsmarknaden varit att satsa på förnybar energi, mestadels i form av vindkraft. Det är dock ett intermittent produktionsslag där produktionen är väderberoende och inte går att planera. Elpriset har till följd av detta varierat mycket under de senaste åren och blivit väldigt lågt, något som orsakar lönsamhetsproblem för producenterna. Ett resultat av detta är stängningen av fyra kärnreaktorer till följd av bristande lönsamhet, vilket skapar en oroligare situation för den svenska industrin som är beroende av både låga elpris och en tillförlitlig eltillförsel. Ett sätt att möta konflikten mellan producenternas olönsamhet och industrins krav är Energiöverenskommelsen, som delvis syftar till att göra kärnkraften med konkurrenskraftig. Elsystemet kommer att förändras till 2030 på många vis, men hur detta kommer gå till är svårt att förutsäga. Genom att skapa tre olika scenarion som speglar troliga framtida förändringar, har det gått att dra slutsatser om vad som är nödvändigt att förändra för att elsystemet ska vara robust och konkurrenskraftigt även i framtiden. Dessa scenarion tar hänsyn till vindkraftsutbyggnad, aktiva kärnreaktorer, exportmöjligheter och framtida elpris. Dessa tre scenarion har inburit identifiering av de viktigaste parametrar som måste förändras eller tas i beaktande till 2030. Dessa har delats upp i prisfrågor, leveranssäkerhet samt skatter med efterföljande förslag. De viktigaste punkterna under dessa är att behålla marginalprissättningen, skapa incitament för flexibilitet hos elanvändare och för producenter att tillhandahålla svängmassa. Dessa kräver särskilt fokus för att skapa ett robust och flexibelt system, men resterande punkter behövs för att hantera dessa frågor. Dessa punkter resulterade i ett ramverk som bör ligga till grund för beslutsprocesser. Ramverket bör också användas i sin helhet för att analysera situationer som kan uppstå under omställningen från dagens marknad till framtidens förnybara elsystem.

Soil is an irreplaceable natural resource, a fundamental component of the environment and a source of livelihood. At present, however, urban sprawl is excessive and land cover is detrimental to the agricultural system; these are the leading contributors to soil damage and the loss of its function. The most serious type of soil degradation is "land grabbing". Such land grabbing may be considered one of the major environmental problems of the Czech Republic. Development in greenfield sites has significant environmental impacts, such as the loss of good agricultural or forest land. Unlike tools to protect forests, tools to protect agricultural land resources (ALR) appear to be ineffective. The objective of the present thesis is to explain how such tools are applied in practice, and to analyze the tools and to answer the crucial question: How do tools to protect agricultural land resources work in practice and for what reasons do tools to protect ALR appear to be ineffective? The theoretical section of the thesis provides the legislative and theoretical background. This section is primarily based on Act No. 334/1992 Sb. on the protection of agricultural land resources and Act No. 289/1995 Sb. on forests. An analysis is made and the defined issues are assessed in practice. I used qualitative research,...