Under de senaste decennierna har CSR-begreppet blivit ett omtalat ämne. Det ökade hållbarhetsintresset och ökade oron för världen kom att påverka Agenda 2030. Agendan influerade vidare lagändring i Sverige i Årsredovisningslagen år 2017 som berörde vilka företag som behöver upprätta en lagstadgad hållbarhetsrapport. Enligt forskare har bankbranschen en indirekt påverkan på miljön, men direkt påverkan på hållbarhetsfrämjande projekt och har således en avgörande roll i uppnåendet av de globala hållbarhetsmålen. Trots detta är befintlig forskning om bankernas hållbarhetsarbete knapp och studier har främst fokuserat på storbanker. Således påstår forskare att framtida studier om SMF-banker krävs som jämför utvecklingen och mängden producerad hållbarhetsrapportering hos storbanker och SMF-banker över tid. Studien syftar att undersöka hållbarhetsrapporteringen i den svenska bankbranschen där studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys som genomförts med hjälp av CONI-modellen samt utlåtanden från bankerna. Urvalet bestod av fyra banker, två SMF och två storbanker, indelade i nischkategorierna värdepappersinstitut och konsumtionskreditbanker. Resultatet visar en ökning av frekvens och innehållskvalitet i samtliga bankers hållbarhetsrapporter under studieperioden. Det visar vidare att nischkategorierna anammat olika förhållningssätt till hållbarhetsarbetet och att signifikanta skillnader föreligger det året vardera bank upprättar sin första hållbarhetsrapport. CSR:s sociala perspektiv har varit dominerande och resultaten visar en ökad homogenitet inom vardera nischkategori sett till hållbarhetsarbetet, men signifikanta liknelser mellan SMF-bankerna kan inte tydas. Resultaten indikerar att bankbranschen primärt ägnar sig åt de perspektiven av CSR där de kan göra störst skillnad. / In recent decades, the concept of CSR has become a hot topic. The increased interest in sustainability and the increased concern for the world came to influence Agenda 2030. The agenda further influenced a change in the law in Sweden in the Annual Accounts Act in 2017, which concerned which companies need to draw up a statutory sustainability report. According to researchers, the banking industry has an indirect impact on the environment, but a direct impact on sustainability-promoting projects and thus has a decisive role in achieving sustainability goals. Despite this, existing research on the banks' sustainability work is scarce and studies have mainly focused on large banks. Thus, researchers claim that future studies on SME banks are required that compare the development and amount of sustainability reporting produced by large banks and SME banks over time. The study aims to investigate sustainability reporting in the Swedish banking industry, where the study is based on a qualitative content analysis carried out using the CONI-model and bank expressions. The sample consisted of four banks, two SMEs and two large banks, divided into the niche categories securities institutions and consumer credit banks. The result shows an increase in frequency and content quality in all banks' sustainability reports during the study period. It further shows that the niche categories adopted different approaches to sustainability work and that significant differences exist in the year each bank prepares its first sustainability report. CSR's social perspective has been dominant, and the results show an increased homogeneity within each niche category in terms of sustainability work. We cannot discern significant similarities between the SME banks. The results indicate that the banking industry primarily devotes itself to the perspectives of CSR where they can make the biggest difference.

The Supreme Court of the United States’ decision to reclaim the constitutional right to carry out an abortion in 2022, was founded in a far-right politician's agenda. Considering recent developments in Western countries in Europe, far-right political parties have increased their power during the 2010s until present time. With this thesis, the aim was to review far-right European politicians’ abortion policies on national and EU-level, to be able to present whether a threat towards abortion rights and thus human development could be seen in Europe as well. The human development approach was the theoretical framework used to analyze the findings in this thesis. This framework helped understand in what ways anti abortion policies oppose different types of freedom and general goals in society, and how this affects well-being, agency and justice. The research was carried out through a qualitative desk study with a deductive element, by presenting data in forms of results of roll-call votes in the European Parliament, party programmes and agendas, and other official documents. The results and analysis showed that the reviewed politicians and parties conduct policies against abortion rights at both national and EU-level, which drew the conclusion that tendencies of a threat toward human development in the West were found.

The purpose of this paper is to determine how teachers in their future profession can provide an inclusive mathematics education, free from discrimination, in fulfilment of goal 4 (SDG 4) in the sustainable development goals in Agenda 2030. Goal 4 is to “Ensure inclusive and equitable quality education and promote lifelong learning opportunities for all” (UN, 2022). The research questions discussed in the paper are the following: Which inclusive methods can mathematics teachers implement in the classroom (in accordance with SDG 4 in Agenda 2030)? What challenges do mathematics teachers encounter in their profession, in relation to inclusive education? On what grounds might discrimination against students in mathematics education occur? In developing the paper the work has been divided between the two authors. Individual searches were made and later discussed. The initial searches contained the keywords "discrimination", "mathematics education", "safety" and "Agenda 2030" with additional synonyms. Later on, “inclusion” was determined as a key search word as it generated more relevant search results. The paper discusses inclusion within mathematics education, student perceptions and framings in connection with the subject. Regarding this, methods for inclusion within the area are presented in the paper's conclusion. The methods include language-oriented teaching, variation, differentiation possibilities, the relationship between the teacher and the students, student-led teaching, repetition, routines, intervention and follow-up.

Vår tids största utmaning är den globala uppvärmningen. Trots en ökad medvetenhet kringhållbarhet i samtliga branscher stiger temperaturen på jordklotet. Bygg- ochfastighetsbranschen står för 21% av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp och bär ett stortansvar för arbetet mot målen i Agenda 2030. De traditionella entreprenadupphandlingarfokuserar endast på bästa pris. Invanda arbetssätt bör bearbetas, där konkurrenskraften iupphandlingsskedet kan utnyttjas bättre.Syftet med studien är att undersöka hur upphandlande myndigheter implementerarhållbarhetskrav vid offentlig upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, förROT-projekt av flerbostadshus. Studien är av explorativ karaktär och bygger på kvalitativtmaterial där tre analyser kombineras. Med kompetens inom hållbar offentlig upphandling hartolv personer intervjuats. Tillsammans med en omfattande litteraturstudie samt en praktisknulägesanalys belyser studien goda exempel och vägleder upphandlande myndighet blandverktyg för implementeringen av uppföljningsbara hållbarhetskrav. Dessutom presenterasincitament och förutsättningar för hållbar offentlig upphandling i harmoni med Agenda 2030:smål 11, 12 och 13 i form av en checklista.Av studiens resultat framgår att ämnet är relativt ostuderat, där uppföljning av hållbarhetskravär den minst utvecklade delen av hållbar upphandling. Social hållbarhet pekas ut somsvårbemästrat generellt. Ambition från kommunen, mandat för upphandlaren och ansvarigöver uppföljningen är förbättringsområden och behövs för att vikten av hållbarhet ska öka vidoffentlig upphandling. Vidare efterfrågas reglering av LOU med striktare direktiv och störreöppenhet kring likabehandlingsprincipen.Att utföra en fallstudie av en hållbar offentlig upphandling utifrån denna studies checklista ärett intressant område för vidare forskning.

Agenda 2030 has reached its half-way mark, making it a highly relevant topic to examine. A critical discourse analysis (CDA) is applied through this research to identify the underlying norms and values of Sustainable Development Goals (SDGs), 8 (decent work and economic growth) and 10 (reduced inequalities). The post-development theory provides five key concepts (economic growth, developed/developing countries, modernity and change and a lack of social, environmental and cultural aspects) that serve as the lens on which we view the SDGs. The analysis brings a new perspective to the limitations and challenges within Agenda 2030, while also identifying goal conflicts within and between the goals. The discourse within SDGs 8 and 10 shows traces of these five key concepts. Terms such as economic growth, developed and developing countries, innovation, modernity and change are mentioned throughout the respective targets. Other phenomena, although promised to be addressed, are being left out, such as cultural differences and non-economic forms of inequality. Further research indicated that the two goals came with dissimilarities and similarities, both within and between them. The similarities showed, although SDGs 8 and 10 are representing two different focuses, (economic and human rights) they shared almost identical underlying notions, namely the clear focus on economic development. These findings indicate a potential pitfall within Agenda 2030 in regards to their narrow and uncoordinated choice of making two goals with different intentions share the same objective. The dissimilarities became evident when some targets within SDG 8 promoted policies that would lead to less economic growth. The same can be said for SDG 10, as some policies would also contradict SDG 8’s aim. SDG 10 also contains certain targets that wrongfully use the term equality, contradicting the aim of the goal. Other similarities include certain contradictory statements between the targets in both goals.

The Middle East's political structure has recently undergone a transformation where diplomatic ties and normalization have characterized the regional context. The ongoing normalization between Saudi Arabia and Israel is the latest in developing bilateral relations, where a realized agreement would have a significant impact on the security and political structure of the region, but also have consequences internationally. The purpose of the paper is to further examine Saudi Arabia's role in the normalization process with Israel through a case study, where the potential agreement is analyzed by using the theoretical frameworks of realism and liberalism. The study’s theoretical framework is being operationalized where security and elements of power contextualize the essence of realism, while the nature of liberalism is being put into context by interdependence, peace theory and individual rights. The normalization can be explained through driving forces within security- and economic policies, which are being promoted with the help of a bilateral treaty with Israel. Additionally, the potential diplomatic relation correlates with the national reshaping of Saudi Arabia. This transformation demands regional stability and diversification of the state’s economic sector, in order to proceed with Vision 2030.

I september 2015 slöt världens ledare upp bakom ett ramverk och 17 globala mål för hållbar utveckling – FNs Agenda 2030 (A/RES/70/1, 2015) – med tillhörande finans- och klimatagenda.  Detta examensarbete undersöker hur Regeringskansliet arbetar för att implementera de nya globala målen för hållbarhet. Syftet med studien är i förlängningen att vara en hjälp i det fortsatta arbetet inom Regeringskansliet då potentiella barriärer i implementeringsmodellen identifieras och alternativa arbetssätt kan föreslås. Studien kan bidra till forskningen kring hållbarhetspolicys då den kombinerar implementeringsteori och ecological governance på ett sätt som efterfrågas i ecological governanceforskningen. Genom en kvalitativ studie undersöktes Regeringskansliets processer för implementering av Agenda 2030. Det framkom att Regeringskansliet till viss del har ändrat det traditionella sättet att genomföra implementering genom att låta finansdepartementet ha ett ansvar. Dock finns fortfarande en rad barriärer som, om de åtgärdades, skulle kunna förbättra implementering av Agenda 2030 och således vara fördelaktigt för att uppnå de globala målen och minska samhällets negativa miljöpåverkan. / In September 2015 world leaders agreed upon a framework and 17 global sustainable development goals – the UN’s 2030 Agenda  (A / RES / 70/1, 2015) – with its associated financial- and climate agenda. This thesis examines how the Government Offices of Sweden implements the new global goals for sustainability. The purpose of the study is ultimately to be a help in future implementation as potential barriers are identified and alternative approaches can be suggested. The study may contribute to the research on sustainability policies, as it combines theories of implementation and ecological governance in a way that is suggested in ecological governance. Through this qualitative study the Government Office’s process for the implementation of Agenda 2030 was examined. It emerges that the Government Offices, to some extent, has changed the traditional way of implementation by assigning the Treasury Department responsibility. However, there are still a number of barriers that, if they were addressed, could improve the implementation of Agenda 2030 and thus be beneficial for achieving the global targets and reducing society's negative environmental impact.

Issues concerning the environment cannot be solved by natural science and technologicaladvancements alone. Every decision and environmental strategy rests upon ethicalconsiderations in which many authors question whether anthropocentric values are compatiblewith the solutions to environmental problems. This thesis uses critical discourse analysis toexamine which environmental ethic(s) that underpins EUs Strategy for Biodiversity 2030. Thethesis follows a deductive approach in which anthropocentrism, ecocentrism and biocentrismwere the basis of the analysis. The main findings shows that the anthropocentric discoursedominated the policy despite the minor presence of an ecocentric discourse. In regard toprevious research, the thesis has found that the European union, through their strategy forbiodiversity 2030, reproduces the order of discourses within environmental ethics.

Klimathot både idag och i framtiden leder till att våra samhällen ställs inför nya krav och behöver omorganiseras. För att hantera problem kopplat till klimatet och förändra världen i linje med Agenda 2030 anses utbildning vara avgörande. Hållbar utveckling står med både i högskolelagen och läroplanen för förskola. Förskollärarstudenter blir därför av högsta vikt för att ge barnen den kunskap de behöver för att möjliggöra ett framtida arbete med de globala målen. Därmed är undersökningens syfte att undersöka arbetet med hållbar utveckling i förskollärarprogrammet i Sverige för att se hur programmen arbetar för att främja en hållbar utveckling. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har använts för att nå undersökningens syfte. Undersökningens resultat har analyserats genom att integrera kunskapsläge och teoretiskt ramverk för att få fram hur hur arbetet med hållbar utveckling sker på förskollärarprogrammet och hur förutsättningar skapas för lärande om hållbar utveckling. Undersökningen ledde till svaren att stöttande, engagerade lärare bidrar till ett aktivt erfarenhetsbaserat lärande som används för att undervisa om Agenda 2030 och hållbar utveckling. Undervisningen leder till att studenterna erhåller kunskap om hållbarhet och hur det bör läras ut till barn.

Hållbar utveckling är en viktig process för människors välbefinnande, både nu och i framtiden. FN har tagit fram 17 globala hållbarhetsmål, Agenda 2030, som syftar till att utrota fattigdom, etablera socioekonomisk integration och skydda miljön. En viktig pusselbit i att nå målen är ledarskap. Tidigare studier visar att ledarskap behövs för att skapa en hållbar organisation. Ledare är viktiga för att motivera och vägleda mot hållbar utveckling, vilket kräver att ledares engagemang och stöttning. Ledarens värderingar och egenskaper är därmed av betydelse. Vidare har regioner en unik roll i att nå hållbarhetsmålen i och med att de har tillgång till ett stort nätverk, hela samhället, vilket underlättar för dem att implementera målen. Syftet med studien är att undersöka ledarskapets roll i implementering av hållbarhetsmål i offentliga organisationer. För att besvara syftet har personer i en ledarroll inom olika regioner som arbetar med hållbar utveckling undersökts. Studien är baserad på tio kvalitativa intervjuer med elva respondenter. Slutsatsen blev att det inte förekommer specifika ledarskapsstilar vid implementering av hållbarhetsmål, snarare är det en kombination av ledarskapsstilar som förekommer, förmodligen för att implementationen av hållbarhetsmål kräver flexibilitet. Vidare drogs också slutsatsen att implementering sker genom anpassning av hållbarhetsmålen och genom att inkludera dem i styrande dokument. Resultatet påvisade även fyra egenskaper som tidigare teori inte nämnt, förutsättningsskapande, inkluderande, tillmötesgående och helhetsperspektiv. Det förslag att uppnå för Agenda 2030 från tidigare teori används i regionerna även om de inte känner till förslaget eller uttalat använder den. Dock behövs en ledare som kan skapa struktur och koordinera stegen i förslaget.