Denna uppsats syftar till att studera Uppsala kommuns vidtagna åtgärder för att minska biltrafiken och luftföroreningarna i Uppsalas innerstad, med ett större fokus på Kungsgatan. Fortsättningsvis syftar uppsatsen även till att undersöka i vilken utsträckning genomfartsförbudet på Kungsgatan följs. Empirin i studien grundar sig i en flermetodsforskning som omfattas av en kvalitativ textanalys av Uppsala kommuns utvalda styrdokument, två ostrukturerade kvalitativa intervjuer med tjänstemän på Uppsala kommun samt en kvantitativ studie i form av strukturerade observationer. Resultatet av studien konstaterar att Uppsala kommun har en hög ambitionsnivå med innerstadens utveckling, men att kommunens handlingsutrymme är begränsat utifrån den befintliga lagstiftningen. Vidare kommer studien av genomfartsförbudet på Kungsgatan fram till att den vidtagna åtgärden för att minimera biltrafiken och därmed minska luftföroreningar inte genererar tillfredsställande resultat. Det kan anses nödvändigt att Uppsala kommun vidtar åtgärder som omfattar ett större geografiskt område, vad gäller innerstaden, eftersom åtgärden på en enskild gata inte bidrar till en förbättring av luftkvaliteten på egen hand.

I september 2015 slöt världens ledare upp bakom ett ramverk och 17 globala mål för hållbar utveckling – FNs Agenda 2030 (A/RES/70/1, 2015) – med tillhörande finans- och klimatagenda.  Detta examensarbete undersöker hur Regeringskansliet arbetar för att implementera de nya globala målen för hållbarhet. Syftet med studien är i förlängningen att vara en hjälp i det fortsatta arbetet inom Regeringskansliet då potentiella barriärer i implementeringsmodellen identifieras och alternativa arbetssätt kan föreslås. Studien kan bidra till forskningen kring hållbarhetspolicys då den kombinerar implementeringsteori och ecological governance på ett sätt som efterfrågas i ecological governanceforskningen. Genom en kvalitativ studie undersöktes Regeringskansliets processer för implementering av Agenda 2030. Det framkom att Regeringskansliet till viss del har ändrat det traditionella sättet att genomföra implementering genom att låta finansdepartementet ha ett ansvar. Dock finns fortfarande en rad barriärer som, om de åtgärdades, skulle kunna förbättra implementering av Agenda 2030 och således vara fördelaktigt för att uppnå de globala målen och minska samhällets negativa miljöpåverkan. / In September 2015 world leaders agreed upon a framework and 17 global sustainable development goals – the UN’s 2030 Agenda  (A / RES / 70/1, 2015) – with its associated financial- and climate agenda. This thesis examines how the Government Offices of Sweden implements the new global goals for sustainability. The purpose of the study is ultimately to be a help in future implementation as potential barriers are identified and alternative approaches can be suggested. The study may contribute to the research on sustainability policies, as it combines theories of implementation and ecological governance in a way that is suggested in ecological governance. Through this qualitative study the Government Office’s process for the implementation of Agenda 2030 was examined. It emerges that the Government Offices, to some extent, has changed the traditional way of implementation by assigning the Treasury Department responsibility. However, there are still a number of barriers that, if they were addressed, could improve the implementation of Agenda 2030 and thus be beneficial for achieving the global targets and reducing society's negative environmental impact.