För att hantera världsomspännande problem som fattigdom och klimatförändringar har olika globala initiativ antagits, varav Agenda 2030 är ett av dessa initiativ. Det är på den lokala nivån i kommuner som de globala initiativen översätts till handlingar och tidigare studier visade på att flera svenska kommuner påbörjat sitt arbete med att implementera Agenda 2030. Det finns utmaningar kring både införandet av globala initiativ i hållbarhetsarbete och kring hållbarhetsarbetet själv i kommuner. En av dem är bristen på utvärdering och uppföljning av hållbarhetsarbetet, hur det ska mätas och följas upp särskilt då hållbarhetsarbetet ofta har ett långsiktigt perspektiv. Studiens syfte är att undersöka dels hur Agenda 2030 integreras i svenska kommuner, dels hur utvärdering och uppföljning skulle kunna bidra till kommunernas långsiktiga hållbarhetsarbete. Genom kvalitativa forskningsmetoder genomfördes litteraturstudier för att undersöka vetenskapliga teorier om utvärderingar och uppföljningar samt hur tidigare globala initiativ integrerats i kommuner. En kombinerad dokument- och intervjustudie genomfördes även med 12 olika svenska kommuner för att utforska vilka erfarenheter som fanns hos svenska kommuner. I studien visade det sig att integreringen av Agenda 2030 kommer att ske i samband med integreringen av kommunernas nya tillvägagångssätt för hållbarhetsarbetet. Genom en kartläggning av Agenda 2030:s globala mål gentemot kommunernas egna lokala mål kommer även Agenda 2030 att integreras i kommunerna. När det gäller utvärdering och uppföljning av kommunernas hållbarhetsarbete blir utmaningen som identifierats tidigare tydligare. Vid tidigare globala initiativ har bristen på utvärdering och uppföljning av arbetet ansetts vara en av barriärerna för de långsiktiga positiva resultaten. Det råder även en förvirring bland kommunerna om själva begreppen utvärdering och uppföljning: utvärdering är en beskrivning och en värderande del medan uppföljning är datainsamlingar utan den värderande delen. Enligt de studerade kommunerna gjordes både utvärderingar och uppföljningar, men i själva verket låg prioriteringarna på uppföljning vars sammanställningar kallades för utvärderingar. Resurser lades ofta på framtagandet och urvalet av indikatorer för att kunna mäta hållbarhetsarbetet, insikten om att allt inte kan mätas i siffror när området är så pass komplext börjar påfinnas i några av de studerade kommunerna. Det kan ses som att kommunerna börjar mogna i sin förståelse för hållbarhetsfrågor och bör nu börja förflyttas till att gå till handling. Om kommunerna skulle använda sig av utvärdering mer kan de lyckas fånga in fler eventuella extra aspekter och i kombination med Agenda 2030:s odelbarhet kan det leda till att samarbeten inom kommunens olika sektorer förbättras, hållbarhetsarbetet integreras i större delar av kommunernas verksamheter och stödet för hållbar utveckling ökas. / Different global initiatives have been approved to deal with worldwide problems such as poverty and climate change, the 2030 Agenda is one of these global initiatives. It is in the local level in municipalities where the global initiatives are translated into actions and earlier studies shows that several Swedish municipalities have started their implementation of the 2030 Agenda. There are challenges around both introducing global initiatives to municipalities’ sustainability work and the sustainability work in municipalities itself. One of these challenges are the lack of evaluation and monitoring of the sustainability work, how it should be measured and followed up on especially considering the long-term perspective. The purpose of this study is to investigate both how the 2030 Agenda is integrated into Swedish municipalities as well as how evaluation and monitoring could contribute to a long-term sustainability work in municipalities. Through qualitative research methods two literature studies researched scientific theories about evaluation and monitoring as well as how earlier global initiatives were implemented in municipalities. A combined document and interview study with 12 Swedish municipalities served to examine the different municipalities’ experiences considering the 2030 Agenda, sustainability, and evaluation/monitoring. The study showed that the integration of the 2030 Agenda will occur in connection with the municipalities’ new method for their sustainability work. Through mapping the sustainable development goals (SDG’s) to the municipalities’ own local goals the 2030 Agenda will be integrated through the municipalities. When it comes to evaluation and monitoring of the sustainability work the previously mentioned challenge becomes more apparent. A barrier for the implementation and integration of earlier global initiatives was the lack of evaluation and monitoring. Among the studied municipalities there is also a confusion about the two concepts: evaluation is composed of a descriptive and an evaluative part whereas monitoring is a collection of data without an evaluative part. According to the participating municipalities both evaluations and monitoring was used. In reality monitoring was prioritized, and their summaries was called evaluations. Resources were often put into the selection of indicators that could be used to measure the sustainability work. The insight that everything in a complex area such as sustainability cannot be measured only with numbers started to show in some of the participating municipalities. That can be interpreted as if the municipalities are maturing in their understanding of sustainability, and it needs to transit into action. If the municipalities would make use of evaluations more, they could identify more unforeseen aspects and in combination with the undivided 2030 Agenda it could lead to better collaborations within the municipality’s different sections. It could also lead to a larger integration through the activities of the municipalities and the support for sustainable development could increase. / <p>Presentationen genomfördes digitalt via Zoom den 19:e maj med examinator, handledare, opponenter och flera åskådare. </p>

The purpose off this case study is to investigate to what extent and with what strategies Växjö municipality works to achieve a reduction in carbon dioxide emissions within the transport sector. Investigating the development of muncipal`s renewable-energy work for car and bus traffic via the establishment of charging infrastructure is a secondary purpose. For collecting data a qualitative method has been used throughout interviews.  The results of this case study shows that Växjö municipality works, through the sustainability program "Sustainability Växjö 2030" to reduce carbon dioxide emissions in the transport sector. The program shows the way for the green work to be executed in the municipalities operations, which have the tools required to reduce carbon dioxide emissions in the transport sector. The sustainability program "Sustainability Växjö 2030" permeates a long-term mindset that enables Växjö municipality to work towards a green society. "Sustainability Växjö 2030" is thus the municipalities main strategy that makes it possible to conduct green work in practice.  Växjö municipality works in many ways to ensure that charging infrastructure can be implemented in car and bus traffic. That they are prompting the business sector and private community to build charging infrastructure for cars demonstrates this.

There are directives for how public procurement should be conducted, in terms of quality,price, non-discrimination, transparency, equal treatment, reasonable requirements and how environmental, social and labor law considerations should be taken into account. Public procurement must also solve societal problems with the aim of achieving the global goals, but despite these guidelines, environmental ethical problems still remain for how a purchaser should prioritize and evaluate between the social, ecological and economic responsibility in public procurement. The purpose was to investigate whether environmental ethics could make a significant contribution in highlighting and understanding the environmental ethical challenges, conflicts, gaps and considerations that public procurement faces and provide answers to how public procurement should ethically value different tenders in order to be able to choose the supplier that makes the greatest social, ecological and economic benefit to society with the aim of achieving the global goals. The conclusion is that doctor Olle Torpman's environmental ethical sub-issues make the ethical challenges, as conflicts, gaps and considerations that public procurement faces visible and comprehensible. The application of the ethics of sustainable development, specified by professor Mikael Stenmark, solves the environmental ethics problems and shows that an environmental ethics theory makes a significant contribution when it comes to providing answers to how public procurement should ethically value the social, ecological and economic responsibility in public procurement. The procurement authority has been commissioned by the government to amend the law on public procurement so that it is in line with the new climate law. I hope that this thesis can provide an environmental ethical perspective on public procurement. Keywords: sustainable purchases, sustainable public procurement, environmental ethics, evaluate sustainability in purchasing, sustainable development goals, public procurement shall solve societal problems.

Resolutionen Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, eller Agenda 2030 som den kallas, antogs av FN i september 2015. Då skrev samtliga 193 medlemsstater under deklarationen och de tillhörande 17 Globala målen. Med sin ambition att täcka in samtliga aspekter av hållbar utveckling på global nivå är agendan omfattande, och aktörer står inför utmaningen att genomföra den och nå de Globala målen. Kommuner har pekats ut som särskilt viktiga i genomförande, på grund av sin närhet till medborgarna. Dessutom är kommuner ansvariga för flera samhällsfunktioner som är kritiska punkter för att nå Globala målen. Deklarationen och de Globala målen ger dock få instruktioner om hur agendan ska implementeras på lokal nivå, och många kämpar med att hitta strategier för arbetet. Älmhults kommun är en av de kommuner som är i startgroparna för att implementera Agenda 2030 i sitt styrsystem. Syftet med denna uppsats är att kartlägga nuläget i kommunens hållbarhetsarbete med koppling till Globala målen, samt ge förslag på hur implementeringen av Agenda 2030 kan förbättras. Genom en analys av kommunens styrdokument, mål, vision och aktiviteter har kopplingar mellan dessa och Globala målen kunnat göras. Tillsammans med den intervjustudie som genomfördes kunde en överblick av nuläget, samt förslag på förbättring av implementeringen ges. Resultatet visar att Älmhult till viss del har påbörjat implementeringen, men att det systematiska arbetet saknas. Det finns goda förutsättningar för framgångsrik implementering i och med processtyrt arbetssätt, men också utmaningar som behöver lösas i form av till exempel intressentinvolvering, prioriteringar, målsättning och kunskap. / The resolution Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, or Agenda 2030 as it is called, was adopted by the UN in September 2015. At that time, all 193 Member States signed the Declaration and the associated 17 Global Goals. With its ambition to cover all aspects of sustainable development at the global level, the agenda is comprehensive, and actors face the challenge of implementing it and achieving the Global Goals. Municipalities have been singled out as particularly important in implementation, due to their proximity to citizens. In addition, municipalities are responsible for several societal functions that are critical points for achieving the Global Goals. However, the Declaration and the Global Goals provide few instructions on how to implement the agenda at the local level, and many are struggling to find strategies that works. Älmhult municipality is one of the municipalities that is in the starting pits to implement Agenda 2030 in its control system. The purpose of this thesis is to map the current situation in the municipality's sustainability work in connection to the Global Goals, and to provide suggestions on how the implementation of Agenda 2030 can be improved. Through an analysis of the municipality's governing documents, goals, vision and activities, connections between these and Global goals have been made. Together with the interview study that was conducted, an overview of the current situation, as well as suggestions for improving the implementation, could be given. The results show that Älmhult has to some extent begun the implementation, but that the systematic work is lacking. There are good conditions for successful implementation through process-controlled working methods, but also challenges that need to be solved in the form of, for example, stakeholder involvement, priorities, objectives and knowledge.

Agenda 2030 är en global utvecklingsagenda för att utrota fattigdom, skapa fredliga och trygga samhällen samt stoppa klimatförändringar. Världen står för många utmaningar när det gäller vårt klimat och hur snabbt vi förbrukar jordens resurser. Därför är det mer aktuellt än aldrig att jobba såväl lokalt som globalt med hållbar utveckling, demokrati och att minska fattigdom. Syftet med denna rapport är att samla kunskap om hur kommuner och regioner i Sverige strategiskt arbetar för att nå målen för Agenda 2030 och identifiera faktorer om hur detta arbete framgångsrikt kan implementeras för att lyckas nå målen och en kvalitativ metod har valts för att utröna detta. Författarna använde sig av en webbaserad enkät som skickades via mail till 55 kommuner och regioner i Sverige. Resultatet påvisade att nyckelbegrepp som ledarskap, utbildning och engagemang var avgörande för implementeringen av målen. Olika strategier och quality-managementverktyg används för att implementera målen i organisationerna, däremot visade resultatet att de flesta kommuner och regioner i undersökningen inte hade en uttalad strategi för att uppnå målen i Agenda 2030. Kunskapsgap uppmärksammas i samband med rapporten och mer forskning med syfte att undersöka strategier och verktyg som organisationer kan använda för att implementera målen i Agenda 2030 är relevant. / The Sustainable Development Goals, SDGs, is a global agenda that provides a shared blueprint for peace and prosperity for the people and the planet. Our world is facing multiple challenges on stopping climate change and how we’re taking care of each other and our nature worldwide. Therefore, it is more relevant than ever to work locally and globally with sustainable development, democracy, and poverty reduction. The purpose of this report is to gather knowledge on how municipalities and regions in Sweden strategically work to reach the SDGs and identify factors taken by these organizations on how they succeed in their work. A qualitative method has been chosen to determine this. A web-based survey has been sent by e-mail to 56 municipalities and regions across Sweden. The result points out that key concepts such as leadership, education, and engagement are vital for the organizations in order to implement the SDGs in their daily work. Some quality management tools are used in the organizations to accomplish this, but the result also points out that the organizations do not have an explicit strategy for accomplishing the SDGs. The knowledge gap is tangible in Commented [LJ1]: Denna rubrik ligger på fel sida. 3 connection with the report. More research with the aim of examining strategies and tools that organizations can use to implement the goals in the 2030 Agenda is relevant. / <p>2021-06-05</p>

Maintaining and achieving a sustainable city is today a challenge, specifically as urbanisation and climate change continue to increase. Green cities are an opportunity to achieve a sustainable society. It promotes urban sustainability in several aspects: Trees reduce heat islands and flooding; Green areas provide space for physical activity and social cohesion; And plants promote recreation which generates better public health. However, social injustice risks arise when the green structure is insufficiently planned, and some areas are prioritised sooner than others. It is common for socio-economically vulnerable areas to become less prioritised in urban planning, and the distance to the nearest green area can have a major impact on whether it is used or not. This study examines the municipality of Jönköping, which is located in Småland, Sweden. The aim is to investigate how the municipality plans to advocate social justice when implementing and planning green structures. The study is based on a text analysis of the municipality’s planning documents in parallel with semi-structured interviews to examine visions and efforts further. The study identifies how social justice is taken into consideration in the planning, and what challenges exist in the urban planning. The study refers to Agenda 2030 and specifically sub-goals #10.2 and #11.7 to study the municipality’s planning. In addition, social- and environmental justice serves as the theoretical framework of reference in the analysis. The result confirms that the municipality uses a variety of different selective measurements to strive for social justice, however, there still exist challenges that are difficult to prevent. / Att upprätthålla och åstadkomma en hållbar stad är i dag en utmaning, specifikt när urbanisering och klimatförändringar fortsätter att öka. Gröna städer är en möjlighet till att uppnå ett hållbart samhälle. Det främjar staden på ett flertal punkter: Träd sänker urbana värmeböljor och minskar översvämningar; Grönområden ger utrymme för fysisk aktivitet och social gemenskap; Och växter främjar rekreation vilket genererar en förbättrad folkhälsa. Dock riskerar social orättvisa att uppstå när kommunens grönstruktur inte är välplanerad och vissa områden blir prioriterade före andra. Det är ett vanligt förekommande att socio-ekonomiskt utsatta områden blir mindre prioriterade i stadsplaneringen, och att distansen till närmaste grönområde kan ha stort avgörande för om den nyttjas eller ej. Studien granskar Jönköpings kommun som är lokaliserat i Småland, Sverige. Syftet är att undersöka hur kommunen planerar att främja social rättvisa när de genomför och planerar grön struktur. Studien är baserad på textanalys av kommunens styrdokument parallellt med semi strukturerade intervjuer för att undersöka kommunens visioner. Vidare identifierar studien på vilket sätt social rättvisa tas i beaktande i planeringen, och vilka utmaningar som existerar i deras stadsplanering. Studien hänvisar till Agenda 2030 och specifikt delmålen #10.2 och #11.7 för att undersöka kommunens planering. Utöver det fungerar social- och miljömässig rättvisa som teoretiskt referensram i analysen. Resultatet bekräftar att kommunen använder sig av en variation av punktinsatser för att nå social rättvisa, men att det fortfarande existerar utmaningar som är svåra att hantera.

[pt] Em reação aos problemas causados pelo crescimento da urbanização mundial, o movimento da agricultura urbana vem se expandindo e consolidando como infraestrutura verde capaz de gerar novas alternativas para o ambiente urbano e a segurança alimentar, tanto no Norte como no Sul Global. Majoritariamente implantadas em espaços residuais, as hortas urbanas comunitárias promovem dinamismo na produção do espaço e ações de impacto socioambiental que podem contribuir para sustentabilidade e resiliência urbanas. O objeto de estudo desta dissertação é o programa de agricultura urbana comunitária da prefeitura do Rio de Janeiro – Hortas Cariocas, que, desde 2006, viabiliza a produção de alimentos orgânicos em favelas, escolas e vazios urbanos. Buscou-se cruzar o referencial teórico com dados do programa, visitas, entrevistas e aplicação de questionários para analisar o Programa Hortas Cariocas e verificar suas contribuições para a cidade e a Agenda 2030 como vetor de desenvolvimento sustentável no contexto urbano. / [en] Reacting to the problems caused by the growth of world urbanization, the urban agriculture movement has been expanding and consolidating as a green infrastructure able to generate new alternatives for the urban environment and food security, regardless of climate or city location – North or Global South. Mostly implemented in residual spaces, community urban gardens promote dynamism in space production and socioenvironmental impact that can also contribute to urban sustainability and resilience.The object of study of this dissertation is the communal urban agriculture program of the city of Rio de Janeiro – Hortas Cariocas, which since 2006 produces organic food in slums, schools and urban voids. This research aimed to cross the theoretical framework with data from the program, visits, interviews and application of questionnaires to analyze Hortas Cariocas and verify its contributions to the city and 2030 Agenda as a sustainable development vector in the urban context.

Tveklöst står byggbranschen inför stora utmaningar vad gäller att möta mål i det globala hållbarhetsarbetet. Beställaren har en central roll i att främja arbetet mot hållbar utveckling i branschen och har därför stor möjlighet till påverkan.Samtidigt visar forskningen att få studier har gjorts ur ett beställarperspektiv.Syftet med denna studie är att undersöka hur privata beställare i Sverige arbetar med hållbar utveckling och belysa incitament, hinder samt möjliga förbättringar. Genom att använda en kvalitativ metod har denna studie kommit fram till att privata beställarorganisationer själva ser sig som den viktigaste aktören för att driva hållbar utveckling, samt att deras syn på hållbar utveckling främst grundar sig i ekologisk hållbarhet såsom klimatpåverkan. Vidare tar denna studie fram ett antal incitament samt barriärer som hindrar/driver hållbar utveckling utifrån beställarens perspektiv samt en rad rekommenderade åtgärder för att driva hållbarhetsarbetet framåt inom organisationen och i branschen. Bland dessa åtgärder föreslås tre samarbetsområden för privata beställarorganisationer då det anses finnas stor potential att förbättra branschen till att arbeta mer hållbart om organisationerna skulle arbeta mer unisont. Även vikten av att förankra arbetet mot hållbar utveckling inom organisationen anser denna studie vara en nyckelfaktor för en lyckad implementering av exempelvis strategier, arbetssätt eller verktyg för att främja hållbar utveckling. / There is no doubt that the construction industry faces major challenges concerning the contribution to sustainability at a global level. The client has a keyrole in promoting the work towards sustainable development in the industry and therefore has a major opportunity for influence. However, there is a lack of research from the client perspective. The purpose of this paper is to investigate how private clients in Stockholm is addressing sustainable development and to highlight incentives, barriers and possible improvements. By using a qualitative method this paper concludes that private clients view themselves as the key actor to promote sustainable development in the construction industry and that their view of sustainable development mainly contains environmental sustainability aspects e.g. climate change. Furthermore, this study presents a number of incentives and barriers that hinder/drives sustainable development from the perspective of the client and a number of recommended actions to drive the sustainability work within the organizationand in the industry. Among these actions there are three proposed areas of collaboration among private client organizations since this study argues that there exists great potential to improve the industry to work more sustainable if the organizations work more unison. Also, the importance of establishing work towards sustainability within the organization is something this study consider tobe a key-factor for a successful implementation of e.g. strategies, practices ortools for promoting sustainable development.

I dagsläget är det inte helt självklart hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utformas och implementeras i företag. Att utveckla hållbara inköpsprocesser är dock viktigt för att öka det sociala samt miljömässiga ansvarstagandet. Detta för att undvika att materialanskaffning, och därmed framställning av möbler, får en negativ påverkan på människan och miljön.   Denna studie syftar till att besvara hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utvecklas inom möbelbranschen med avseende på socialt och miljömässigt ansvarstagande för att bidra till en hållbar konsumtion och produktion av möbler. Tre intervjustudier har genomförts med tre olika möbelföretag i syfte att exemplifiera hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utvecklas med hjälp av litteratur. Litteraturstudien har baserats på vetenskapliga artiklar, böcker samt Internetkällor och ligger till grund för de modeller och teorier som är till för att uppfylla studiens syfte.     Studiens resultat visar på olika steg som kan implementeras i den traditionella inköpsprocessen för att öka det sociala samt miljömässiga ansvarstagandet i samband med materialanskaffning. Resultatet visar även på i vilken omfattning de olika stegen är lämpliga att utföra samt exempel på hur stegen skulle kunna implementeras i företag. Ytterligare resultat belyser att den cirkulära ekonomin samt olika slags hållbarhetsmärkningar påverkar huruvida hållbar den färdiga möbeln kan komma att bli. Att utveckla hållbara inköpsprocesser kan dock bli en kostnads- samt tidsfråga men det får en avgörande roll för att bidra till hållbar konsumtion och produktion av möbler. / It is not entirely obvious how sustainable purchasing processes could be developed and implemented in companies today. Sustainable purchasing processes are important to increase the social and environmental responsibility. This to avoid that the material procurement, and thereby the production of furniture, has a negative impact on the people and the planet. This study aims to explain how sustainable purchasing processes could be developed in the furniture industry with respect to social and environmental responsibility in order to contribute to a sustainable consumption and production of furniture. Three interviews have been conducted with three different furniture companies in order to exemplify how sustainable purchasing processes could be developed based on literature. To fulfil the purpose of this study, articles, books and internet sources have been used to form the theories and models. The result from this study shows a set of steps which can be implemented in the traditional purchasing process in order to increase a social and environmental responsibility associated with material procurement. The result also shows the extent to which the different steps are appropriate to perform and will exemplify how companies could implement these steps. Further result clarifies that the circular economy and different kinds of sustainability labels affect whether the finished furniture may become sustainable. Developing sustainable purchasing processes may require a lot of time and money, but it has a crucial role to play in contributing to a sustainable consumption and production of furniture.

[pt] A presente dissertação tem como proposta de estudo, analisar e propor ação interventiva local, tomando como referência analítica a Agenda 2030 para o desenvolvimento sustentável, pois considerando que no ano de 2015, após um longo período de discussão, a ONU lançou o documento Transformando nosso mundo e elegeu os 17 Objetivos de Desenvolvimento Sustentável, os quais visam orientar as lideranças governamentais na gestão de países e cidades. Tomamos como ponto de investigação as proposições do ODS 11 - que objetiva tornar cidades e assentamentos humanos inclusivos, seguros, resilientes e sustentáveis - seus indicadores e a operacionalização de práticas sustentáveis, alinhadas à responsabilidade social. Desse modo, acreditamos que seja um caminho para reafirmar a importância da Engenharia Urbana e Ambiental na elaboração e na construção de parâmetros para as políticas públicas sustentáveis, voltadas ao desenvolvimento urbano e ao enfrentamento dos problemas das cidades. Neste sentido como proposta de intervenção, nossa pesquisa além de ter sido alicerçada na revisão bibliográfica e documental, fundamentou-se metodologicamente no de Planejamento Estratégico Situacional - PES, desenvolvido por Carlos Matus, que será demonstrado através do estudo de caso, objetivando analisar os indicadores relacionados ao Objetivo de Desenvolvimento Sustentável 11 - ODS 11 e sua aplicabilidade prática e efetiva sobre as necessidades de uma comunidade localizada na Zona Oeste do Rio de Janeiro, que após trabalho de campo, nos garantiu elencar os principais nós críticos relacionados ao contexto socioambiental e estabelecer prioridades para a construção de propostas sustentáveis em resposta às deficiências estruturais de espaços públicos de esporte e lazer e do descarte irregular de resíduos sólidos. / [en] This study aims to present and analyze a local intervention action, taking as analytical reference the 2030 Agenda for sustainable development launched after a long period of discussion by the United Nations with government leaders. Based on the document was titled: Transforming our world: the 2030 agenda for sustainable development, the 2030 Agenda presents an action plan for the 17 Sustainable Development Goals (SDGs) to be achieved by 2030: 1. Poverty Eradication; 2. Ending hunger, achieving food security and improving nutrition and promoting sustainable agriculture; 3. Ensuring a healthy life and promoting well-being for all, at all ages; 4. Ensure quality inclusive and equitable education, and promote lifelong learning opportunities for all; 5. Achieving gender equality and empowering all women and girls; 6. Ensure the availability and sustainable management of water and sanitation for all; 7. Ensure reliable, sustainable, modern and affordable access to energy for all; 8. Promote sustained, inclusive and sustainable economic growth, full and productive employment, and decent work for all; 9. Build resilient infrastructure, promote inclusive and sustainable 10. industrialization, and foster innovation; 11. Reduce inequality within and between countries; 12. To pray for inclusive, safe, resilient and sustainable human cities and settlements; 13. Ensure sustainable production and consumption patterns; 14. Take urgent measures to combat climate change and its impacts; 15. Conserve and sustainably use the oceans, seas and marine resources for sustainable development; 16. Protect, recover and promote the sustainable use of terrestrial ecosystems, sustainably manage forests, combat desertification, stop and reverse land degradation, and stop biodiversity loss; 17. Promote peaceful and inclusive societies for sustainable development, provide access to justice for all and build effective, accountable and inclusive institutions at all levels; 18. Strengthen the means of implementation and revitalize the global partnership for sustainable development (UN, 2014). In this sense, we take as a point of investigation for this study the indicators related to Sustainable Development Goals No. 11 (SDG11) and its interrelationship between urban development, environment and the participation of local social actors, having as research locus a sub-neighborhood of the west of the city of Rio de Janeiro, called Murundu, located in the neighborhood of Padre Miguel. According to data from the City Hall of Rio de Janeiro, this region is part of the XVII Administrative Region / Bangu and comprises the neighborhoods of Bangu, Gericinó, Padre Miguel, Senador Camará and Vila Kennedy, planning area 5 (AP5). In addition, according to the official website of the city hall, the murundu community is a sub-located along Murundu and Olimpia Esteves streets. Originally called The Aurea Garden, it became popularly known by its name, due to the Murundu Cemetery.