The United Nations member states adopted and signed the Sustainable Development Goals in 2015, establishing a framework for global discussion on sustainable development. The inclusion of 'Economic Growth' in these goals begs the question of what constitutes sustainable economic growth in the eyes of the UN. This insight, in conjunction with the ongoing debate about the growth paradigm, growthism, and the limits to growth, is, to put it mildly, fascinating and worth examining. Numerous studies conducted on this issue reveal that conventional economic growth is unsustainable and that alternative strategies must be used to bring about a paradigm shift. The purpose of this research is to determine whether traits of a competing discourse known as 'Degrowth' may be detected in the United Nations' discourse of sustainable economic growth. Whilst sustainable development has been a prominent topic for decades, Degrowth can be perceived as a more recent, less mainstream, and even radical discourse. The discourse emphasizes the limits to growth and advocates for democratically-led shrinking in production and consumption with the goal of achieving equality, justice and ecological sustainability. In order to accomplish the research project’s objective, the discourse and key characteristics of Degrowth are explored.  The study was conducted as a qualitative case study (design) using document analysis as the method. The analysis was guided by the theoretical lens combining Dryzek’s discourse analysis approach and Cosme et al.’s framework. By examining solely documents produced by the UN itself, this analysis concluded that while there are some parallels between the UN’s discourse of sustainable economic growth and Degrowth, there is a distinct difference between the two. The SDGs represent the traditional understanding of sustainable development, a discourse in which it is believed that economic growth can and will be decoupled from ecological degradation and that growth, in fact, is the key to poverty eradication, whereas Degrowth represents a school of thought in which the capitalistic system is viewed as the culprit to a majority of issues at hand and that decoupling economic growth from environmental degradation has been declared as debunked.

Uppsala municipality has set a goal in line with the UN’s 2030 Agenda for sustainable development to be fossil-free by 2030. To achieve this a lot of local companies have signed the Uppsala Climate Protocol. One of these companies is the municipal facility management company AB Uppsala Kommun Industrihus, Ihus. This project aimed to help Ihus map their emissions connected to facility maintenance and management and to enable them to reach their goal of becoming climate neutral by 2030.  The daily facility management was split up into the categories gardening, ventilation and installation, cleaning and facility work, materials and products, renovations, and painting. A sustainability spend analysis was performed on Ihus’ organisation and emissions per spent MSEK were calculated for each category by researching Ihus’ suppliers. By using those emission intensities, the two categories with the highest emissions could be identified as renovations and materials and products with intensities of 84.48 and 57.56 tonnes CO2e/MSEK, respectively. The remaining categories all had intensities below 3 tonnes CO2e/MSEK.  Sensitivity analyses were performed on the results by tweaking the values of which the emissions were based on. The results showed that to lessen Ihus’ climate impact the areas of improvement are life cycle assessments for their facilities and overseeing transports.

Purpose: The purpose of this study is to review the work process with Agenda 2030 within Kalmar and Växjö municipality. Through qualitative data collection via semi-structured interviews, the study will show how the work with Agenda 2030 differs between Kalmar and Växjö municipality. Problem formulation: How differs Kalmar and Växjö municipality’s work process with implementing a standard within sustainability,in regards to Agenda 2030. -How does Kalmar municipality work with implementation of Agenda 2030? -How does Växjö municipality work with implementation of Agenda 2030? Method: A case study that treats the differences in work process within sustainability development, through an inductive approach. The collection of data was made with a qualitative collection method. Conclusion: The results show that both municipalities are working to implement the Agenda 2030 goals, but the approaches are different. Kalmar and Växjö municipalities have different conditions in terms of designed sustainability programs and business plans. Furthermore, goals and goal images are presented based on each municipality, which causes a variation between the municipalities follow-ups and assignments. This also means that management and governance are applied with different methods to achieve their goals or link their goal images to assignments related to the municipal administrations. Keywords: Agenda 2030, Work process, Sustainable development, Leadership and Governance, Implementation, Municipal administration.

The purpose of this study is to examine the integration of gender and environmental policies in Stockholm municipality. The study seeks to address the integration of these policy areas as itbuilds on previous research that have already established that the integration of the two can support the achievement of sustainable development. However, as tensions and synergies between these policies are not that well-explored, this study adds to literature by identifyingtensions and synergies in terms of policy integration between gender and environment. The study seeks to answer to what extent these policies are integrated, what challenges, tensions,and possibilities to find synergies there are. This is done through a single case study and content analysis. The study presents a merging of the two theories policy integration and ecofeminism, which is divided into five themes and numerous codes for the analysis. Five policy documents from the municipality and eight interview transcripts with civil servants is analysed. The study found that there are some aspects of integration between the two already, but to a limited extent. It identifies tensions between gender and environment as well as structural and organisational challenges for integrating these policy areas. Moreover, synergies were identified between these policy areas. Some interesting findings of the data was that it indicated success to integrate these policy areas in some parts of the policy-process, whereas there were limitations to integrate in other parts. Therefore, the study concludes that there needs to be ensuring mechanisms for the integration in the whole policy-process and to take advantage of the synergies that appears. Hence, this study suggests that for future research it would be interesting to investigate other aspects of the policy-process. The study also concludes that the results can be extended to other municipalities or local governments that are facing the same challenges to consider many aspects while working in silos.

Die Agenda 2030 zur nachhaltigen Entwicklung enthält umfassende und komplexe Ziele. Diese durch Indikatoren zu messen, stellt eine große Herausforderung dar. Das entwickelte globale Indikatorenset befindet sich dabei im Spannungsfeld zwischen Wunsch und Realisierbarkeit. Insbesondere werden durch die beginnende praktische Umsetzung Datenlücken identifiziert, methodische und definitorische Fragen diskutiert und die Stärken und Schwächen der einzelnen Indikatoren veranschaulicht. So sind zukünftig Weiterentwicklungen der globalen Indikatoren, besonders in dem Maße wie neue Datenquellen zugänglich oder Methoden entwickelt werden, zu erwarten.

Uppsatsen handlar om implementering av vattenmiljömål på lokal nivå där vattenförvaltningen i Ljungby kommun är föremål för en fallstudie. Implementeringen av Agenda 2030, EU:s vattendirektiv och Sveriges miljömål studeras i en kvalitativ textanalys med hjälp av teorier om implementering och förändringsprocesser samt tidigare forskning. Policydokument och åtgärdsprogram jämförs med utfallet av åtgärder på lokal nivå för att frilägga i vilken grad målen förverkligas. Studien visar att tillsynsvägledningen behöver stärkas och att sanktionsmöjligheter behöver införas för att fattade beslut om vattenmiljömål ska kunna implementeras effektivt och få avsedd verkan.

Denna undersökning har som övergripande syfte att undersöka vilka möjligheter scenografer och kostymdesigners har för att kunna arbeta med hållbarhet inom scenkonst. Studien fokuserar på att undersöka vilka konkreta verktyg scenkonstnärer, institutioner och branschorganisationer har till sitt förfogande idag och hur ett strategiskt hållbarhetsarbete kan läggas upp. Den undersöker också dilemmat mellan att vara både konstnär och hållbarhetsmedveten i en konstnärlig process. Metoden för undersökningen har varit att intervjua scenkonstnärer och branschorganisationer från Danmark, Norge och Sverige, för att få en helhetsbild av de olika ländernas hållbarhetsarbete och hur scenkonstbranschen medverkar till klimatomställningen. Undersökningen har analyserat material från en case study, intervjuer, litteratur, handlingsplaner och egna erfarenheter med syfte att undersöka hur scenkonstnärer arbetar med hållbarhet. Resultatet av studien visar att branschen i de olika länderna kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete samt att det saknas gemensamma verktyg, mål och handlingsplaner. Intervjuerna pekar också på värdet av att frågan tas på allvar, lyfts till ledningsnivå och att konstnärerna inkluderas i detta arbete. Studien har inte tagit hänsyn till huruvida extra resurser behöver tillkomma branschen för att göra tillräckliga åtgärder i tid men den pekar på vikten av att de stora institutionerna måste ta ett mer övergripande ansvar för att driva branschens framtida utveckling. Förhoppningsvis kommer studien att kunna användas som en igångsättare; av enskilda konstnärer, institutioner och andra berörda i deras omställningsarbete till en mer hållbar scenkonst.

Syfte: Studien syftar till att skapa en bredare förståelse för och jämföra hur svenska företag inom olika branscher tillämpar verksamhetsstyrning för att främja FN:s mål nummer 15 om biologisk mångfald. Målsättningen är att andra företag ska kunna identifiera goda exempel och inspireras av de tillvägagångssätt som tas upp i studien. Metod: En komparativ studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Empirisk data är insamlad genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer med företagen: Nudie Jeans, Samhällsbyggnadsbolaget, Essity, Kinnarps, Kährs och Spendrups Slutsats: Företagen som har studerats tillämpar verksamhetsstyrning på flera olika sätt för att främja biologisk mångfald. Baserat på respondenternas svar kan slutsats dras att certifieringar är ett av det främsta verktyget som företagen använder. Även prestationsmätning har förekommit i stor utsträckning, och likaså policys och hållbarhetsredovisningar. Vidare har det visat sig att företagen fokuserar mycket på cirkularitet för att främja biologisk mångfald.

In 2015, the United Nations adopted 17 sustainable development goals (SDGs) and 169 dub-goals, for all United Nations member countries. The goals are referred to as Agenda 2030 which aims to be guidelines for the countries as well as deepen the commitments of implementation.This paper aims to identify opportunities for how the palm oil industry can, through a more sustainable way, help to achieve objectives of UN ́s goals number eight and thirteen, by examining how the government in Indonesia works. Goal number eight: Decent work and economic growth, and goal number thirteen: Climate action.The analysis has been conducted through a qualitative case study based on scientific articles and various documents.The method used is A political economic approach together with an stakeholders analysis, where all stakeholders seek to be identified. The Government of Indonesia is working towards more sustainable production of palm oil and is undertaken by several stakeholders on the way, for example, the implementation of Indonesian Sustainable Palm oil (ISPO), which the government of Indonesia has installed to make the palm oil industry somehow contribute to meeting the SDGs.

I Sverige är 85 % av befolkningen bosatt i städer och urbaniseringen har resulterat i förändrad markanvändning, vilket sätter press på naturens ekosystem. Ekosystemen skänker tjänster som luftrening, pollinering och naturupplevelser vilka är nödvändiga för människans välfärd. För att inte ekosystemtjänsterna ska förloras behöver den som planerar stadsbebyggelse ta hänsyn till naturens värden. Miljökvalitetsmålen och Agenda 2030 är mål som Sverige antagit för att säkerställa hållbara städer och biologisk mångfald, men trots politiska mål krävs det betydande arbetsinsatser från kommunerna för att lyckas implementera ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen. Genom enkätundersökning och intervjuer kartlagdes aktiviteten över hur Sveriges kommuner arbetade med ekosystemtjänster, samt deras erfarenheter. Resultatet visade att kommunerna arbetade med ekosystemtjänster i varierad skala. Majoriteten arbetade med frågan lite grann, men var osäkra på hur de skulle arbeta systematiskt. Respondenterna bedömde sig ha stor kännedom om begreppet, men upplevde brist på förståelse hos politiker och tjänstemän. Majoriteten av kommunerna hade framtida planer på att implementera ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen och var positiva till implementeringen, då den bidrog till bl.a. multifunktionella lösningar och hållbara städer. För att lyckas så bra som möjligt med implementeringen av ekosystemtjänster uppmuntras kommuner sprida kunskap bland olika grupper av tjänstemän, anpassa arbetsnivån efter organisationens förutsättningar samt systematiskt följa upp arbetsprocessen.