Hållbar utveckling har sedan åtminstone 20 år tillbaka varit ett mål för miljöpolitiken i Sverige där begreppet ofta tolkats utifrån den ekologiskadimensionen. På nationell nivå bestämmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. På den regionala nivån svarar länsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning där arbetet anpassas efter länetsförutsättningar. På den lokala nivån ska kommuner översätta nationella mål till lokala mål och åtgärder. Det handlar alltså om att myndigheter pånationell, regional och lokal nivå ska implementera viktiga politiska beslut. Miljöpolitikens genomförande blir således ett samspel mellanmyndigheter på olika nivåer. Många aktörer är inblandade i och ska samverka inom implementeringen av miljöarbetet varför kommunikation bliren viktig faktor. Men eftersom kommunikation, liksom naturen, är komplex blir det svårt att uppnå en friktionsfri process från politik till praktik(Johansson, 2008). Det är också en utmaning och ett bekymmer för många regeringar att översätta politik till praktik varför det blir intressant attstudera implementeringsprocesser (Saetren, 2005). Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur övergången fungerar när nationellauppdrag ska implementeras och utföras på regional nivå genom att ta reda på vad som begränsar och möjliggör implementeringen enligt regionalaoch nationella aktörer. I studien framkommer att ett ökat deltagande i utformningen av uppdragen möjligen skulle kunna underlättaimplementeringen genom en ökad förståelse. Samma uppdrag kan också upplevas på olika sätt. Det som en nationell aktör upplever som frihetoch handlingsutrymme kan en regional uppleva som otydliga instruktioner och bristande vägledning. Förändringar i uppdrag sig innebär problemi arbetet eftersom så mycket tid och kraft måste läggas på att tolka och förstå det nya systemet att det konkreta åtgärdsarbetet blir lidande. Vidareverkar resursbrist vara en hindrande faktor i implementeringen av miljökvalitetsmålen men även att målen är ambitiösa innebär att de inte kanuppnås inom tidsramarna. När det istället gäller klimat- och energistrategin upplevs tillräckliga resurser finnas tillgängliga. Det krävs inom ramenför båda uppdragen en (politisk) vilja hos kommuner och andra aktörer att samarbeta och att arbeta med miljöfrågor regionalt för att samordningoch samverkan ska fungera.

<p>Framtidens konsumtion och produktion av animalieprodukter måste vara ekologiskt hållbart ur ett globalt och regionalt perspektiv, vilket avser minimal miljöpåverkan och effektivt utnyttjande av naturresurser. Syftet med denna studie är dels att ta fram inventeringsdata för en premix, vilket är en fodertillsatsprodukt, med en omfattning ”från vaggan till färdig produkt”, dels att bedöma om premix utgör en betydande miljöaspekt i förhållande till en persons indirekta årliga konsumtion jämfört med medelsvenskens totala miljöpåverkan. Mot denna bakgrund har en livscykelanalys utförts på en specifik premix för nötkreatur. Bedömningen av miljöpåverkan görs med en metod som baseras på de svenska miljökvalitetsmålen. </p><p>Resultatet av den genomförda livscykelanalysen resulterar i inventeringsdata för 1 ton premix. Denna typ av uppgifter kan användas som indata i andra livscykelanalyser. Vidare visar den genomförda LCA att den nuvarande konsumtionen av premixen inte är en betydande miljöaspekt i förhållande till den miljöpåverkan som en individ ger upphov till. Den tillämpade normaliseringsmetoden som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen i kombination med en individs årliga orsakade miljöpåverkan gör att denna typ av analyser kan användas för att bedöma om vi har en ekologisk hållbar livsstil. Den största delen av premixens miljöpåverkan utgörs av råvaruframställning och transporter som bidrar till klimatförändring, försurning och eutrofiering men även bildandet av marknära ozon. Det är framförallt användningen av fossila resurser som utgör denna miljöpåverkan. Slutsatsen av studien är att foderindustrin som är en del i livsmedelsektorn, kan minska sin miljöpåverkan genom att främst minska användningen av fossila resurser genom livscykelkedjan. Användningen av fossila bränslen kommer främst ifrån transporter och råvaruframställning. </p><p>Livscykelanalyser är ett verktyg som kan hjälpa företag och branscher att identifiera betydande miljöaspekter i livscykelkedjan. Genom att i livscykelanalysen använda en bedömningsmetod som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen kan miljömålsarbetet utvärderas och nya mål upprättas. Livscykelanalyser är därmed ett verktyg som kan komma att utgöra ett viktigt verktyg i arbetet att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling.</p>

Framtidens konsumtion och produktion av animalieprodukter måste vara ekologiskt hållbart ur ett globalt och regionalt perspektiv, vilket avser minimal miljöpåverkan och effektivt utnyttjande av naturresurser. Syftet med denna studie är dels att ta fram inventeringsdata för en premix, vilket är en fodertillsatsprodukt, med en omfattning ”från vaggan till färdig produkt”, dels att bedöma om premix utgör en betydande miljöaspekt i förhållande till en persons indirekta årliga konsumtion jämfört med medelsvenskens totala miljöpåverkan. Mot denna bakgrund har en livscykelanalys utförts på en specifik premix för nötkreatur. Bedömningen av miljöpåverkan görs med en metod som baseras på de svenska miljökvalitetsmålen. Resultatet av den genomförda livscykelanalysen resulterar i inventeringsdata för 1 ton premix. Denna typ av uppgifter kan användas som indata i andra livscykelanalyser. Vidare visar den genomförda LCA att den nuvarande konsumtionen av premixen inte är en betydande miljöaspekt i förhållande till den miljöpåverkan som en individ ger upphov till. Den tillämpade normaliseringsmetoden som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen i kombination med en individs årliga orsakade miljöpåverkan gör att denna typ av analyser kan användas för att bedöma om vi har en ekologisk hållbar livsstil. Den största delen av premixens miljöpåverkan utgörs av råvaruframställning och transporter som bidrar till klimatförändring, försurning och eutrofiering men även bildandet av marknära ozon. Det är framförallt användningen av fossila resurser som utgör denna miljöpåverkan. Slutsatsen av studien är att foderindustrin som är en del i livsmedelsektorn, kan minska sin miljöpåverkan genom att främst minska användningen av fossila resurser genom livscykelkedjan. Användningen av fossila bränslen kommer främst ifrån transporter och råvaruframställning. Livscykelanalyser är ett verktyg som kan hjälpa företag och branscher att identifiera betydande miljöaspekter i livscykelkedjan. Genom att i livscykelanalysen använda en bedömningsmetod som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen kan miljömålsarbetet utvärderas och nya mål upprättas. Livscykelanalyser är därmed ett verktyg som kan komma att utgöra ett viktigt verktyg i arbetet att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling.

I Sverige är 85 % av befolkningen bosatt i städer och urbaniseringen har resulterat i förändrad markanvändning, vilket sätter press på naturens ekosystem. Ekosystemen skänker tjänster som luftrening, pollinering och naturupplevelser vilka är nödvändiga för människans välfärd. För att inte ekosystemtjänsterna ska förloras behöver den som planerar stadsbebyggelse ta hänsyn till naturens värden. Miljökvalitetsmålen och Agenda 2030 är mål som Sverige antagit för att säkerställa hållbara städer och biologisk mångfald, men trots politiska mål krävs det betydande arbetsinsatser från kommunerna för att lyckas implementera ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen. Genom enkätundersökning och intervjuer kartlagdes aktiviteten över hur Sveriges kommuner arbetade med ekosystemtjänster, samt deras erfarenheter. Resultatet visade att kommunerna arbetade med ekosystemtjänster i varierad skala. Majoriteten arbetade med frågan lite grann, men var osäkra på hur de skulle arbeta systematiskt. Respondenterna bedömde sig ha stor kännedom om begreppet, men upplevde brist på förståelse hos politiker och tjänstemän. Majoriteten av kommunerna hade framtida planer på att implementera ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen och var positiva till implementeringen, då den bidrog till bl.a. multifunktionella lösningar och hållbara städer. För att lyckas så bra som möjligt med implementeringen av ekosystemtjänster uppmuntras kommuner sprida kunskap bland olika grupper av tjänstemän, anpassa arbetsnivån efter organisationens förutsättningar samt systematiskt följa upp arbetsprocessen.

Mitigating greenhouse gas emissions from the Swedish industry is central in reaching set up environmental goals on a national level and fighting climate change that results in economic, environmental and social disasters on a global scale. The efforts of mitigating greenhouse gas emissions from the Swedish industry have historically focused on investing in renewable technologies that have no emissions from production. However, to rapidly decrease emissions of greenhouse gases, such as carbon dioxide, could be done by sequestering the gas from point sources at the industry sites and thereafter transport it to geological formations on- and offshore in a process more commonly known as Carbon Capture and Storage. Even so, the Carbon Capture and Storage technology is relatively new and has not yet been implemented on an industrial scale in Sweden. The real potential of Carbon Capture and Storage in relation to helping the Swedish industry in reaching set up national and international environmental goals is therefore unknown. Here we show, via a literature review and performing interviews with stakeholders from the investigated field, that there is a big potential for Carbon Capture and Storage to mitigate carbon dioxide emissions from the Swedish industry and create negative emission rates by storing emissions originated from biogenic sources.   Our results demonstrate that there are regulatory, economic, environmental, and social measures that are needed to create a future market for Carbon Capture and Storage and trading with negative emissions. These include evaluating domestic storage sites, changing laws and regulations, and sharing knowledge between countries and companies to create a wider understanding of the technology. We anticipate that our study on the dynamics of a Carbon Capture and Storage market will help stakeholders to identify levers and restraints in the current market so that the transition towards net zero emissions will accelerate, especially when having the national 2045 net zero emission objective in mind. Nonetheless, there is a great need for research to understand such a market, and more specifically to create a consensus between stakeholders on a national and global level when creating it. / Att minska växthusgasutsläppen från den svenska industrin är centralt för att nå nationella och globala klimatmål och vidare bekämpa klimatförändringar som på en global skala resulterar i ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga katastrofer. Historiskt sett har åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser främst legat på satsningar inom förnybara tekniker där utsläppen från produktion är nästintill noll. Däremot behövs åtgärder för att snabbt minska utsläppen av växthusgaser, såsom koldioxid, där detta kan göras genom att avskilja koldioxiden från industriernas punktkällor och sedan lagra gasen på land och till havs genom en process som är mer känd under namnet koldioxidavskiljning och lagring. Trots detta är koldioxidavskiljning och lagring en relativt ny teknik som inte har tillämpats på industriell skala i Sverige. Teknologins verkliga potential för att uppfylla nationella och globala klimatmål är därför outforskad. Studien visar, genom en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer med intressenter inom forskningsområdet, att tekniken koldioxidavskiljning och lagring har stor potential när det kommer till att minska koldioxidutsläpp från den svenska industrin och även när det kommer till att skapa negativa emissioner av koldioxid genom lagring av biogen koldioxid.   Resultatet visar att det är regulatoriska, ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga åtgärder som är nödvändiga för att skapa en framtida marknad för koldioxidavskiljning och lagring och handel med negativa utsläpp. Dessa innefattar utvärdering av inhemska lagringsplatser, ändring av lagar och regler samt att sprida och dela kunskap mellan länder och företag för att skapa en vidare förståelse av teknologin. Vi förutser att användningsområdet för studien av en framtida marknad för koldioxidavskiljning och lagring kan hjälpa intressenter inom forskningsområdet att identifiera åtgärder som kan verka som hävarm och även hinder för en framtida utveckling mot nettonollutsläpp. Detta då de svenska miljökvalitetsmålen fastslår att nettonollutsläpp senast ska nås år 2045. Däremot behövs vidare studier för att förstå en framtida marknad för koldioxidavskiljning och lagring samt negativa emissioner, mer specifikt behövs konsensus mellan intressenter på en nationell och global nivå för att skapa en sådan marknad.