Dr. Edward Pultorak I aimed in this qualitative study to explore the perception of male faculty members of inquiry-based teaching at the Curriculum and Instruction Department at Hail University in Saudi Arabia. I also investigated participants’ perspective on how implementing inquiry-based teaching influences meeting the educational goals of Saudi’s Vision 2030. I asked the following questions:1. How do male faculty members at the Department of Curriculum and Instruction at Hail University in Saudi Arabia perceive inquiry-based teaching? 2. How do you think inquiry-based teaching influences meeting educational goals of Saudi’s Vision 2030? I used a semi-structured interview protocol to collect the data from 18 male faculty members at Curriculum and Instruction Department (C&I). The findings showed that participants have partial knowledge of the role of both teachers and students. Also, only five participants have used an inquiry approach in their teaching. In addition, participants reported five major challenges of implementing inquiry with all participants agreeing that students were the biggest barrier to teaching with inquiry while only two of them mentioned lack of equipment. Finally, although all participants were aware of the scientific role of inquiry model in terms of meeting the educational goals of Saudi’s Vision 2030, majority of them were not able to explain how inquiry model could lead to meet the educational goals of Saudi’s Vision 2030. Moreover, I provided implications and suggestions for future research to enhance teaching in the (C&I) at Hail University through inquiry.

Individer med funktionsvariation är ur ett samhällsperspektiv en utsatt grupp, trots erhållandet av samma rättigheter till ett gott liv som övriga samhällsmedborgare. Föräldraskapet till barn med funktionsvariation, kan resultera i ett extra omvårdnadsansvar för att tillgodose barnets behov och rättigheter, vilket ibland med förnegativ inverkan på föräldrars hälsa. Antalet barn som är i behov av extra stöd för att uppnå sin fulla potential ökar. Den studerade koordinatorinsatsen verkar från ett personcentrerat förhållningssätt genom att kartlägga behov av stöd, identifiera och informera om samhällets stöd och tjänster från olika aktörer och förmedlar kontakter för att komma vidare i intern och extern vårdprocess. Syftet är att skildra föräldrars upplevelser av erhållandet av en koordinator. Kandidatstudien genomfördes i form av en litteraturstudie med innehållsanalys bestående av 10 artiklar. Resultatet synliggjorde föräldrarnas upplevelser av den relationella professionalismen som innebar stöd, kunskap och tillgänglighet vilket främjade välmående. De identifierade upplevelserna resulterade i tre kategorier; Att främjas välmående; Att erhållas kunskap genom kommunikation och Att erhållas stöd i vårdsamordning. Resultatet diskuterades utifrån vikten av att erhålla stöd i föräldraskapet sett till mänskliga rättigheter, gällande lagstiftning samt politiska mål i enighet med Agenda 2030 för att främja en nationell vårdutveckling som möter föräldrars behov i vårdens utformning.

Previous research on framing has proved its strong effects on the social perception and political preferences of individuals. Therefore, the aim of this research is to explore how Saudi women's issues have been framed in a sample of United States and Saudi newspapers. Saudi Vision 2030 is the post-oil plan for the Kingdom of Saudi Arabia that was announced on April 25, 2016. The sample of this thesis was 300 news stories from eight newspapers. The U.S. newspapers were the New York Times, the Washington Post, the Wall Street Journal, and the Los Angeles Times. The Saudi newspapers were Al Riyadh, Okaz, Al Jazirah, and Al Watan. This thesis explores how these issues have been covered before and after Saudi Vision 2030 by answering five basic questions. Quantitative and qualitative methods were used to analyze the news stories. For the quantitative analysis, five pre-defined generic frames from Semetko and Valkenburg were adopted: conflict frame, human interest frame, morality frame, economic consequences frame, and responsibility frame. An inductive approach to find the new frames was used for the qualitative analysis. Moreover, this thesis looked at how U.S. and Saudi newspapers have visually framed Saudi women through an analysis of the types of images used in the news stories related to Saudi women's issues. The main finding suggests that within the used frames in the newspapers, the U.S. newspapers focused more on the human-interest frame, while the Saudi newspapers mostly used the economic frame. Furthermore, the types of issues covered are discussed.

Today, Sweden's ambition is to be the best in the world to use the possibilities of digitization, while at the same time aiming to be a leader in the work for sustainable development and Agenda 2030. The study aims to study whether there is a clear connection between how the theory of how one should work with digitization to achieve sustainability applies in the practical work at national and local level. Furthermore, one can use the result to identify how one should use digitization and plan for a more sustainable society. The aim of the study is to be able to see what differences and / or similarities there are at the different strategic levels, where the study is limited to comparing Sundsvall's municipality with the rest of Sweden. The parameters examined are supported by the theory that William Mitchell has written in his book "e-topia", which describes the connection between digitization and sustainability and answers the question of how to achieve sustainability with the help of digitization.   The report is based on a qualitative method, in which the result is gathered from two interviews and two policy documents, respectively, in order to be compared and discussed in the report's concluding discussion and conclusion part. The result shows that it is the human transformation that is of significant importance both at national and local level, but that there is no clear link to the sustainability work in the national digitization strategy. Instead of focusing on what abilities that are required to be able to use digital techniques or technologies, one should instead focus on how digitalization contributes to the sustainability work in order to eliminate unnecessary processes or steps.

The purpose of this essay is to investigate whether the Swedish municipalities apply the UN Convention on the rights of Persons with Disabilities and article number 24 regarding right to education when purchasing Swedish education for immigrants. One aim is to identify whether legislation, policies and rights of people with disabilities occur in different procurement documents. The study furthermore investigates if the right to education connects to the concept of social sustainability and Agenda 2030 for sustainable development and if that shows in the reviewed documents. This qualitative study maps and compares contents of different documents, descriptions of legislation, policies and concepts concerning rights of persons with disabilities. General comment No. 4 regarding right to inclusive education supports the work and analysis. The result finds that some rights of persons with disabilities occur in the different documents but to a different extent between the municipalities. Human Rights are not widely described and the Convention not mentioned, which could hinder to fulfill the obligation. The concept of social sustainability exists in the documents but does not always constitute the same purpose as described by the Swedish authority for public purchasing.

Inledning- Det har satts upp mål på både global och nationell nivå för att bekämpa klimatförändringarna som sker på vår planet. Mat och måltider berörs direkt och indirekt av flera av dessa mål. På avdelningen Måltidsservice i Härryda kommun har arbete med att miljöutveckla skolmaten skett i mer än ett decennium, något som de ansvariga önskade en uppföljning på.  Syfte- Att undersöka om och i så fall hur klimatavtrycket från skolmaten i Härryda kommuns gymnasieskola har förändrats från år 1993 till 2020. Ett andra syfte är att undersöka eventuella förändringar i skollunchernas innehåll med avseende på livsmedel under samma tidsperiod. Material och metod- För att undersöka eventuella förändringar i klimatavtryck över tid har skolluncher från stickprov i tidsperioden 1993-2020 klimatberäknats. För att se eventuella förändringar i skollunchernas innehåll har frekvenser på fem utvalda livsmedel studerats.  Resultat- Det finns ingen signifikant skillnad i CO₂emellan period 1 (1993+1998+2003) och period 2 (2013+2018+2020). Där finns svaga tendenser som tyder på minskning i skolmatens klimatavtryck under det senaste decenniet. Förekomsten av rent nötkött, produkter av gris och ris har minskat i skolluncherna medan vegetabiliskt protein och kött från fågel har ökat.  Slutsats-Någon signifikant skillnad i klimatavtryck mellan 1993 och 2020 kunde inte fastställas. Det fanns tydliga förändringar i skollunchernas innehåll med avseende på livsmedel under samma tidsperiod. / Introduction-Targets have been set at both global and national levels to fight the climate changes that are happening on our planet. Food and meals directly and indirectly affect several of these goals. For more than a decade the Meal service-department in Härryda kommun have been working on making their school meals more sustainable and now they want a follow-up on that.  Aims- To investigate if and in that case how the carbon footprint from the high school of Härryda kommun’s school meals has changed from 1993 to 2020. A second purpose is to investigate any changes in the content of the school lunches referred to foods. Materials and methods-In order to investigate possible changes in carbon footprints over time, samples of school lunches in the time period 1993-2020 have been calculated. In order to see any changes in the content of the school lunches, frequencies of five selected foods have been studied. Results-There is no significant difference in CO₂e between period 1 (1993 + 1998 + 2003) and period 2 (2013 + 2018 + 2020). There are small tendencies that indicate a decrease in carbon footprint from the school meals in the last decade. The presence of pure beef, products of pig and rice have decreased in the school meals, while plant-based protein and meat from birds have increased. Conclusion-No significant difference in climate imprint between 1993 and 2020 could be determined. There were obvious changes in the content of the school lunches with regard to food during the same time period.

The thesis aims to analyse the relations of non-governmental organisations towards the European integration process, which creates an additional platform for their interest representation. This case study focuses on how Czech non-profit organisations, which are dealing in long term with the topic of climate change, try to use the instruments and channels available at the EU level to promote their idea of the 2030 Climate and Energy Framework targets and how the EU climate action policy translates to their understanding of the topic. The thesis is based on the Europeanization theory that assumes that non-state actors are adjusting their behaviour to the existence of another platform of decision making and interest representation. I, therefore, assume, that the selected sample of Czech ecological NGOs tries to actively use the opportunity to participate in the EU decision making - especially because a climate policy is decided mostly at the EU level and therefore the outcomes, such as the 2030 Framework, present another tool to achieve change in the climate policy of the Czech Republic. I conclude that from the perspective of selected NGOs the European climate policy is perceived as an important driver behind the development in this field in both Czech Republic and global negotiations - even though...

Today, the construction sector accounts for one-fifth of Sweden's climate impact. The Swedish Parliament has decided that Sweden should have net zero greenhouse gas emissions by 2045. This is happening at a time when Sweden is constantly growing. In 2025, we will have 11 million inhabitants. That means hundreds of thousands of new homes, more infrastructure and more public facilities. It is therefore critical that the building and construction sector collectively adjust its approach to climate neutrality. To achieve this vision, it is essential that construction companies drive the work throughout their value chain with a holistic focus across all environmental areas, from design and production to demolition. If Sweden is to achieve net zero greenhouse gas emissions by 2045, public procurement must take the lead and become fossil-free or climate-neutral within a few years Construction and real estate contracts, together with civil engineering and infrastructure, account for a significant proportion of public purchases in Sweden, and what is built today will affect nature, the environment and people for a long time to come. One way for Sweden to achieve these goals is to set more and higher requirements in public procurement.  Public clients have a major influence through the choices they make in their investments and construction contracts to achieve the vision of climate neutrality. When a public works procurement is carried out, the contractor usually has limited possibilities to make decisions that have a significant impact on the CO2e emissions of the project. This means that the contractor is critically dependent on the climate requirements set by the clients in order for the company itself to achieve its climate targets. The overall aim of this study was thus to contribute to a better understanding of how public clients currently reason - and what can be done to bring about a positive shift - in order for public clients to set higher climate requirements in construction contracts and in the production of dwellings.  This scientific study is conducted as a qualitative case study at Skanska Sweden, where an abductive research approach has been used for data collection. The study used a quantitative method in the form of a questionnaire survey where 16 municipal housing and real estate companies from the western geography of Sweden participated as respondents in the form of their respective Chief Executive Officer.  The results of the study highlighted the opportunities that the Paris Agreement and other climate policy measures have brought to actors in the Swedish building and construction sector. Furthermore, the results show that each actor in the construction sector needs to work strategically to set their own climate targets and implement them throughout their operations, with production methods that enable the use of materials with low or net zero climate impact and increase their reuse in order to succeed in achieving Sweden's goal of achieving climate neutrality by 2045. The municipal housing and property companies that participated as respondents have shown a willingness to act sustainably, this is considered to be very helpful for the development of sustainable public procurement in Sweden, these are also consistent with what previous research has found. There is a need for collaboration between municipal housing and property companies and the construction sector where, by identifying the specific challenges faced by municipalities, it is recommended that they set higher climate and competence requirements in public procurement and allow these to permeate the entire value value chain with systematic monitoring for a successful transition. / Idag står bygg- och anläggningssektorn för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045. Detta sker samtidigt som Sverige ständigt växer. År 2025 är vi 11 miljoner invånare. Det innebär hundratusentals nya bostäder, mer infrastruktur och fler offentliga lokaler. Det är därför kritiskt att bygg- och anläggningssektorn gemensamt ställer om i arbetet mot klimatneutralitet. För att kunna uppnå denna vision så är det viktigt att byggföretagen driver arbetet genom hela sin värdekedja med ett helhetsfokus inom samtliga miljöområden, från projektering och produktion till rivning.  För att Sverige ska klara av att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045 så måste den offentliga upphandlingen stå i täten och bli fossilfri eller klimatneutral redan inom några år Bygg- och fastighetsentreprenader, tillsammans med anläggningsarbeten och infrastruktur, står för en betydande del av offentliga inköp i Sverige och det som byggs idag påverkar natur, miljö och människor för en lång tid framöver. En möjlighet för Sverige att uppnå målen är att ställa fler och högre krav i offentlig upphandling.  Offentliga beställare har en stor påverkansfaktor genom valet de gör i sina investeringar och byggupphandlingar för att uppnå visionen om klimatneutralitet. När en offentlig entreprenadupphandling genomförs har entreprenören i regel begränsade möjligheter att fatta beslut som får betydande konsekvenser för projektets CO2e-utsläpp. Det innebär att entreprenören är kritiskt beroende av de klimatkrav som kunderna ställer för att bolaget själva skall kunna nå sina klimatmål. Övergripande syftet med den här studien var således att bidra till en ökad förståelse kring hur offentliga beställare resonerar i dagsläget – och vad som kan göras för att få till en positiv förflyttning – för att offentliga beställare skall ställa högre klimatkrav i entreprenadupphandlingar och vid produktion av bostäder. Denna vetenskapliga studie är genomförd som en kvalitativ fallstudie hos Skanska Sverige, där en abduktiv forskningsansats har använts för datainsamlingen. I undersökningen användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning där 16 kommunala bostads- och fastighetsbolag från Sveriges västra geografi har deltagit som respondenter i form av respektive Verkställande direktör. Studiens resultat har ådagalagt de möjligheter som Parisavtalet och andra klimatpolitiska åtgärder har gett upphov till aktörer inom den svenska bygg- och anläggningssektorn. Vidare så visar resultatet att respektive aktör inom bygg- och anläggningssektorn behöver arbeta strategiskt med att sätta upp egna klimatmål och implementera dem i hela verksamheten, med produktionsmetoder som möjliggör användning av material med låg eller netto noll klimatpåverkan och öka sin återanvändning för att lyckas med nå Sveriges mål med att uppnå klimatneutralitet till år 2045. De kommunala bostad- och fastighetsbolagen som deltagit som respondenter har visat på en vilja att agera hållbart, detta anses vara till stor hjälp för utvecklingen av hållbar offentlig upphandling i Sverige, dessa överensstämmer också med vad tidigare forskning har funnit. Det behövs en samverkan mellan kommunala bostad- och fastighetsbolagen och byggsektorn där genom att identifiera kommunernas särskilda utmaningar rekommenderas att de ställer högre klimat- och kompetenskrav vid offentliga upphandlingar och låter dessa genomsyra hela värdekedjan med systematisk uppföljning för en framgångsrik omställning till en klimatneutral sektor.

Bakgrund: Rapportering av hållbarhetsfrågor är i dagsläget av frivillig natur i den svenska kommunsektorn. En pågående debatt har därför lyft frågan om huruvida kommuner borde omfattas av ett lagkrav på hållbarhetsrapportering. Den rapportering av hållbarhetsfrågor som sker idag skiljer sig mellan kommunerna gällande upplägg, innehåll och ambitionsnivå.    Syfte: Syftet med studien är att förklara omfattningen av och innehållet i svenska kommuners frivilliga hållbarhetsrapportering.   Metod: Studien är utförd med en deduktiv ansats och har en tvärsnittsdesign. Hypoteserna har utformats med ett eklektiskt angreppssätt. Sekundärdata har i huvudsak samlats in från årsredovisningar, vars kvalitativa data har kvantifierats genom en innehållsanalys.   Resultat: Studien visar att ett intresse för Agenda 2030, kommunens lokala redovisningsnätverk och kommunens val av revisionsbyrå påverkar mängden och innehållet i hållbarhetsrapporteringen. Ytterligare visar studien även att den politiska majoriteten har en viss påverkan på mängden hållbarhetsrapportering.   Kunskapsbidrag: Studien bidrar till den befintliga forskningen inom hållbarhetsrapportering genom att tillföra kunskap om vilka faktorer som påverkar hållbarhetsrapporteringen i den kommunala sektorn. I den svenska kontexten bidrar studien utöver att ge en uppdaterad bild av det empiriska läget även genom att addera faktorer som inte testats i den svenska kommunala sektorn.

Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.