Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.