The increase in consumers interest in sustainable food have contributed to the higher competition among companies who provide animalistic goods, such as milk. With the increasing number of packaging designs and alternative sustainable foods, the design of packaging has become an important way for companies to communicate their commitment to sustainability and convince consumers to buy their product. To add to the knowledge of how packaging design is used to communicate a company’s stance of social issues, this study uses Arla’s milk package and advertisement from their campaign "netto noll klimatavtryck" as material in a semiotic and discourse analysis. The analysis indicates that Arla glorifies the milk and its natural origin by using attributes and visual signs on the package which enhances this. By utilizing the lack of existing rules regarding marketing a product based on its environmental impact, and thereby dislocate the climate effect milk has, Arla is taking a risk of possibly getting accusations and hints of greenwashing.

Av den genomsnittlige svenskens klimatavtryck utgörs 25% av livsmedelskonsumtion. Alla livsmedel är dock inte likvärdiga i sitt avtryck. Det finns därför utrymme för en mer hållbar konsumtion genom val av livsmedel. Denna studie undersöker vad människor anser om en gradering, ett betyg på en tiogradig skala, av klimatavtryck för livsmedel i samband med jämförbara alternativ som en metod för att minska sitt klimatavtryck. Metoden i fråga visar livsmedels klimatavtryck genom en gradering på en tiogradig skala och presenterar även alternativa varor med lägre avtryck i en webbapplikation. Diskussionen kring metoden kan förhoppningsvis bistå kommande studier gällande tekniska lösningar för beteendeförändring relaterat till matinköp. I studien utvecklades en prototyp, en webbapplikation, med hjälp av ramverket The Behaviour Change Wheel för att framkalla beteendeförändring. Deltagare fick använda prototypen för att skanna in sina livsmedel. De kunde sedan se livsmedlens gradering och alternativ till dessa i en vy i prototypen. Deltagarna deltog sedan i mindre fokusgrupper där de diskuterade prototypen och metoden. Resultaten visar att det finns en positiv inställning till metoden och identifierade en efterfrågan om mer utförlig information om livsmedels klimatavtryck. Resultaten visar också att de presenterade alternativen måste vara relevanta och applicerbara i alla de situationer den ursprungliga varan används. En potentiell lösning för detta identifierades i form av crowdsourcing för att ta fram relevanta alternativ. Ingen slutsats kunde dras om metoden minskar användarens klimatavtryck, dock ar studien att en sådan metod efterfrågas i detta syfte. / Food consumption comprises 25 percent of the average swede’s carbon footprint. The footprint of food items are, however, not equal. It is therefore possible to attain a more sustainable diet in regards to what food we eat. This study presents a method in which food items’ carbon footprints are represented by scores together with alternatives with the aim to lower the carbon footprint in diets. The study’s aim is to see how this method is perceived. The discussion regarding the method can hopefully be of value to future studies regarding technical solutions for behaviour change related to food consumption. A web application prototype was developed with the help of the framework The Behaviour Change Wheel to induce behaviour change. Subjects used this to scan their food inventory. They could then view the scores and alternatives for the items in the web application. Subjects then participated in small focus groups where they discussed the prototype and the method. The subjects were found to be positive to the method. The study found a demand for more detailed information about carbon footprints, as well as a need for the presented alternatives to be relevant and applicable in regards to the original food item. For the latter, the study found a potential solution using crowdsourcing to procure relevant alternatives. No conclusion could be drawn regarding the method lowering the carbon footprint of one’s diet, however, the study points to this kind of method to be sought after for this purpose.

This thesis examines the approach to addressing climate issues in construction sites, focusing on the Pålsjöäng project in Helsingborg, which has a strong climate focus. The study aims to establish how work with a lowered climate impact is being integrated into construction practices, using the project as an example of active efforts towards low carbon footprint. Structured interviews with various professionals working in the project provide empirical data that is analyzed and compared with the theoretical framework, highlighting what distinguishes Pålsjöäng from traditional construction practices. Results indicate that the construction industry is breaking out of traditional practices and routines and emphasizes the significance of experience feedback in developing solutions for upcoming challenges. The report stresses the responsibility of leading industry players in guiding the construction industry towards low carbon practices and setting expectations from the beginning of the procurement process to facilitate meaningful change. Overall, the report provides insights and lessons learned on how work with sustainability issues in construction sites occurs, and how active progress can be made to reduce carbon footprint. Key concepts identified; sustainable development construction, implementation construction, knowledge transfer construction, and contract impact construction.

Atmospheric concentrations of greenhouse gas emissions are now higher than ever before, with severe implications for both humans and ecosystems around the world. To mitigate climate change, large and sustained reductions of greenhouse gas emissions are required. The management of lawns entail frequent maintenance activities, such as mowing, irrigation and fertilisation, which require energy and cause greenhouse gas emissions. Lawns cover a significant part of urban areas worldwide, with functions such as air quality improvement, flood mitigation and the potential to sequester carbon and consequently reduce carbon dioxide (CO2) from the atmosphere. The existing knowledge about the environmental impact from lawn management is limited and more research is needed to determine related climate effects. The objective of the study was to evaluate energy use and carbon footprint from urban lawn systems with different intensities through a life cycle perspective. The lawns included in the study consisted of utility lawns and meadow lawns, with management under responsibility of Uppsala municipality, and the two golf courses Upsala GK and Sigtuna GK, divided into the lawn types greens, tees, fairways and roughs. The energy use and carbon footprint was determined by an inventory of the existing lawn management practices through interviews with greenkeepers at the golf courses, stakeholder at Uppsala municipality and lawn caretakers. Additional information for the inventory was received from literature and databases. Based on the inventory, calculations of the energy use and carbon footprint throughout the life cycle was made. The results showed that greens had the largest carbon footprint and energy use per hectare followed by tees, fairways, roughs, utility lawns and meadow lawns. The energy use was the highest for the golf courses, with 16.5 GJ ha-1 year-1 for Upsala GK and 13.0 GJ ha-1 year-1 for Sigtuna GK. Lower energy use was determined for the utility lawns and meadow lawns, where 3.0 and 0.5 GJ ha-1 year-1 were required for the lawn management, respectively. The carbon footprint of the golf courses was 1.33 Mg CO2- equivalents (CO2e) ha-1year-1 for Upsala GK and 0.94 Mg CO2e ha-1 year-1 for Sigtuna GK, which was larger compared to the utility lawns of 0.2 Mg CO2e ha-1 year-1 and meadow lawns of 0.03 Mg CO2e ha-1 year-1. Mowing, irrigation and manufacturing of fertiliser were the management activities consuming most energy. The activities with largest carbon footprint were mowing, manufacturing of fertiliser and soil emissions from application of fertilisers. This study was a part of a multidisciplinary research programme, where the results will be used to determine the net emission balance when the carbon sequestration potential of the lawns has been concluded. Suggested improvements at the golf courses were to reduce the applied amounts of nitrogen fertiliser and improve the documentation of used resources. Increasing the usage of hybrid and electrical mowers was recommended for both the municipality as well as the golf courses to reduce the energy use and the carbon footprint. / Halterna av växthusgaser i atmosfären är högre än någonsin, vilket medför stora konsekvenser för både människor och ekosystem runt om i världen. För att motverka klimatförändringar måste åtgärder för att minska växthusgaserna i atmosfären genomföras. Gräsytor kräver kontinuerlig skötsel, såsom klippning, bevattning och gödsling, vilket är energikrävande och ger upphov till utsläpp av växthusgaser. En stor del av världens städer består av gräsytor som bidrar med positiva effekter till samhället genom att bland annat förbättra luftkvaliteten, dämpa översvämningar och lagra in kol i marken och på så sätt reducera atmosfärens koldioxidhalt. Den nuvarande kunskapen om miljöpåverkan från gräsyteskötsel är bristfällig och fler studier behövs för att bestämma ytornas klimatpåverkan. Syftet med studien var att bestämma energianvändning och klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv för gräsytor med varierande skötselintensitet. De valda ytorna var bruksgräsmattor och slåttermarker som sköts av Uppsala kommun samt de två golfklubbarna Upsala GK och Sigtuna GK, vars ytor delades upp i green, tee, fairway och ruff. Energianvändningen och klimatavtrycket bestämdes genom en inventering av nuvarande skötselåtgärder. Detta gjordes genom intervjuer med greenkeepers på golfklubbarna, ansvariga på Uppsala kommun samt ansvariga för gräsyteskötsel på entreprenadföretag upphandlade av kommunen. Dessutom inhämtades information från litteraturen och databaser. Baserat på inventeringen utfördes beräkningar på energianvändning och klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv. Resultatet visade att greener hade den högsta energianvändningen och det största klimatavtrycket, som i fallande storleksordning följdes av tee, fairway, ruff, bruksgräsmattor och slåttermarker. Greenerna bidrog med 20 % av golfbanornas totala klimatavtryck, trots att de bara utgör 3 % av golfbanans totala area. Den totala energianvändningen var störst för golfbanorna, med 16.5 GJ ha-1 år-1 för Upsala GK och 13.0 GJ ha-1 år-1 för Sigtuna GK. Den lägsta energianvändningen resulterade från bruksgräsmattor och slåttermarker där 3.0 och 0.5 GJ ha-1 år-1 krävdes för respektive gräsyta. Även för klimatavtrycket så var det större för golfbanorna med 1.33 Mg CO2- ekvivalenter (CO2e) ha-1 år-1 för Upsala GK och 0.94 Mg CO2e ha-1 år-1 för Sigtuna GK, jämfört med bruksgräsmattorna vars klimatavtryck var 0.2 Mg CO2e ha-1 år-1 och slåttermarkerna med 0.03 Mg CO2e ha-1 år-1. Klippning, bevattning och produktion av gödningsmedel var de skötselåtgärder som hade högst energiförbrukning. De skötselåtgärder med det största klimatavtrycket var klippning, produktion av gödningsmedel samt de emissioner som uppstod till följd av gödslingen. Detta projekt var en del av ett multidisciplinärt forskningsprogram där resultaten kommer att användas för att bestämma nettoutsläppsbalanser för gräsytorna när potentialen att lagra kol i marken har bestämts. Förslagna åtgärder för golfbanorna var att reducera gödselgivorna av kväve och öka dokumentationen av använda resurser. Det rekommenderades att öka användandet av hybrider och elektriska maskiner både inom kommunens gräsyteskötsel och på golfbanorna.

Climate change is an existential threat to the world, causing environmental degradation and destruction of ecosystems. The EU acknowledges that several alarming tipping points are about to be reached, and the current level of action is not enough to avert global warming. Industries are a big part of the problem, and they must transition to fit in a low-carbon society. This thesis was conducted at an industrial company which have committed to reduce their carbon footprint; every new design must have a significantly lower carbon footprint than a comparable tool. The main task of this thesis was to investigate the carbon footprint of a nutrunner, and to compare it to a similar tool. In addition, the recycled material content in the nutrunner was investigated to provide an initial evaluation of circular aspects of the nutrunner. The climate impact was calculated by utilizing the life cycle assessment framework to perform a carbon footprint analysis. This provided the carbon footprint over the entire life cycle of the nutrunner. It was concluded that the raw material and use phase dominates the carbon footprint, accounting for 21 and 79 percent of the footprint, respectively. Further, it is suggested that new technology may have a reduced footprint, mainly due to reduced power consumption and the in-built controller function. However, this does not necessarily mean that new technology has less environmental impact. It was concluded that a holistic approach is needed when assessing environmental impact; carbon footprint reduction is not necessarily coherent with avoidance of resource depletion. The future might demand moving beyond product carbon footprint. / Klimatförändring är ett existentiellt hot som orsakar förstörelse av miljö och ekosystem. EU anser att flera oroväckande gränsvärden är påväg att nås, och att nuvarande åtgärder inte räcker till för att förhindra global uppvärmning. Industrier står för en stor del av samhällets utsläpp av växthusgaser och förändring behöver ske för att möjliggöra ett koldioxidsnålt samhälle. Detta examensarbete utfördes hos ett industriföretag som har har antagit utmaningen att minska sina utsläpp av växthusgaser; varje ny design måste ha ett betydligt lägre klimatavtryck än ett motsvarande verktyg. Huvuduppgiften i det här examensarbetet var att undersöka klimatavtrycket för en mutterdragare, samt att jämföra det med avtrycket från ett liknande verktyg. Vidare undersöktes även återvunnet material i produkten, för att ge en initial utvärdering av mutterdragarens cirkulära aspekter. För att beräkna klimatpåverkan användes en livscykelanalysmetod, där klimatförändring var enda miljöpåverkanskategorin. Resultatet visade att material- och användningsfasen dominerar klimatavtrycket och står för 21 respektive 79 procent av växthusgasutsläppen. Det föreslås att ny teknik kan ha mindre växthusgasutsläpp, främst på grund av minskad strömförbrukning och den inbyggda kontrollfunktionen i verktyget. Detta behöver dock inte betyda att ny teknik har mindre miljöpåverkan. Vid bedömning av en produkts miljöpåverkan krävs ett helhetsperspektiv och att man utvärderar flera aspekter, minskat klimatavtryck är inte nödvändigtvis förenligt med ansvarsfull resursförbrukning. Framtiden kan komma att kräva att man stäcker sig bortom klimatavtryck.

Klimatrelaterade frågor har fått större uppmärksamhet i byggprojekt och det ställs krav och sätts mål för att minska miljöpåverkan. Fastighets- och byggbranschen bidrar till en femtedel av världens utsläpp av växthusgaser. I Sverige har idén om att öka användningen av trä i flerbostadshus som en klimatåtgärd fått stor uppmärksamhet i och med FN:s målsättning att bygga med nettonollutsläpp. I regeringens klimathandlingsplan uppmuntras ett ökat byggande i trä. En litteraturstudie har genomförts vilken visar att det finns miljömässiga fördelar med trä som stommaterial avseende koldioxidutsläpp. Vad gäller ekonomi och sociala aspekter är resultaten tvetydiga. Tidigare studier har pekat på att hållbarhet är ett val mellan trä och betong, där valet främst kvantifieras utifrån koldioxidutsläpp och ekonomi. Litteraturstudien visar att intressenters uppfattningar i byggbranschen påverkar valet att bygga flerbostadshus med stomme i trä eller betong. Denna studie syftar därför till att granska intressenters möjligheter att påverka valet mellan trä och betong och hur det förhåller sig till hållbar utveckling.Genom att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod, i form av semistrukturerade intervjuer, väljs två olika flerbostadshus ut, ett med stomme i betong och ett med stomme i trä. Från båda projekten intervjuas intressenter med olika roller, dessa innefattas av beställare, arkitekt och projektchef. Ett urval av intressenter utanför projekten väljs också för att vidga projektperspektivet. Studien kompletterar tidigare forskning om intressenters uppfattningar om flerbostadsbyggande med stomme i trä och betong ur ett hållbarhetsperspektiv och undersöker skillnader mellan två olika projekt. I studien används en intressentmodell för att identifiera intressenter och genom att komplettera denna med salience model kan de olika intressenternas möjlighet att påverka utvärderas.Med stöd av det teoretiska ramverket kan de olika intressenterna kategoriseras efter möjlighet att påverka. Studiens resultat visar att den intressent som har störst möjlighet att påverka valet av stommaterial vid byggandet av flerbostadshus är beställaren. Arkitekten har möjlighet att styra beställaren vid valet av material och entreprenören är beroende av beställarens val. Resultatet belyser både utmaningar och möjligheter med de två olika materialen och att dessa är avgörande för hur respektive intressent arbetar med hållbar utveckling. Generellt anser respondenterna att politiken inte ska styra val av material med detaljkrav, i stället bör funktionskrav styra valet som reglerar vad som ska uppnås och inte hur. Studien konkluderar att de ekonomiska förutsättningarna och den verksamhet ett fastighetsföretag bedriver är avgörande för valet av material. Beroende på vilken roll en intressent har, arbetar de med hållbarhet på olika sätt. Rätt material på rätt plats är ledorden för att optimera huskonstruktioner och frågan om att bygga hållbart handlar inte om att välja det ena eller det andra materialet utan om att kombinera material, metoder och system. / Climate-related issues have received greater attention in construction projects, with requirements and goals being set to mitigate environmental impact. The real estate and construction industry contributes to one-fifth of the world's greenhouse gas emissions. In Sweden, the idea of increasing the use of wood in multi-family houses as a climate measure has garnered significant attention due to the UN's goal of building with net zero emissions. The government's climate action plan encourages increased wood construction. A literature review indicates that there are environmental benefits of using wood as a structural material in terms of carbon dioxide emissions. However, the results regarding economic and social aspects are ambiguous. Previous studies have suggested that sustainability is a choice between wood and concrete, primarily quantified based on carbon dioxide emissions and economics. Furthermore, the literature review shows that stakeholders' perceptions in the construction industry influence the choice to build multi-family houses with either wood or concrete frames. Therefore, this study aims to examine stakeholders' ability to influence the choice between wood and concrete and how it relates to sustainable development.By applying a qualitative research method in the form of semi-structured interviews, two different multi-family houses are selected, one with a concrete frame and one with a wood frame. Stakeholders with different roles from both projects, including the client, architect, and project manager, are interviewed. A selection of stakeholders outside the projects is also chosen to broaden the project perspective. The study complements previous research on stakeholders' perceptions of multi-family construction with wood and concrete frames from a sustainability perspective and examines whether it differs between two different projects. A stakeholder model is used in the study to identify stakeholders, and by complementing this with the salience model, the different stakeholders' ability to influence can be evaluated.The study's results show that the stakeholder with the greatest ability to influence the choice to build with a concrete or wood frame for multi-family houses is the client, while other stakeholders have the opportunity to influence the client in their choice. With the support of the theoretical framework, the different stakeholders can be categorized based on their ability to influence. The results highlight both challenges and opportunities with the two different materials, which are crucial for how each stakeholder works with sustainable development. All respondents except one believe that detailed regulation from politics regarding which materials should be used is wrong and that it should instead be governed by functional requirements that can be achieved with different methods. The study concludes that the economic conditions and the type of business a property company conducts are decisive for the choice of material. Depending on the role a stakeholder has, they work with sustainability in different ways. The key words for optimizing house constructions are the right material in the right place, and the issue of building sustainably is not about choosing one material over the other but about combining materials, methods, and systems.

Medeltemperaturen på jorden har ökat markant under de senaste 70 åren. Orsaken bakom detta är 97% forskare överens om, det är människan som orsakat det. Trots denna överväldigande vetenskapliga konsensus finns det människor som inte tror på global uppvärmning men även väldigt många människor som inte agerar på denna information. Ett sätt att överbrygga oförmågan att agera på vetenskaplig information är genom spel som motiverar människor till sänkta koldioxidutsläpp. Det övergripande syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för spelarnas upplevelse av klimatspelet Play for Eco. För att utföra detta användes en kvalitativ ansats innefattande semi-strukturerade intervjuer. De huvudsakliga resultaten i denna studie är (1) Play for Eco motiverar sina spelare till att spela genom att det fungerar som en informationskälla till att bli mer miljövänlig, det ger insikt till en implementation av hur teknik kan förmedla miljötänk samt fungerar det som en metod för att sänka ens klimatavtryck på ett roligt sätt. (2) Play for Eco har problem med att; visualisera framgång, anpassa spelet efter olika målgrupper, ge spelarna mer feedback efter avklarat uppdrag samt erbjuda ett sätt för spelare att kommunicera med varandra. (3) För att ytterligare motivera sina spelare behöver Play for Eco; implementera ett narrativ, tillhandahålla mer konkret feedback över hur ett avklarat uppdrag påverkar ens klimatavtryck, anpassa spelet efter mer erfarna spelare samt erbjuda ett sätt för spelarna att kommunicera med varandra. / The average temperature on earth has increased significantly over the last 70 years. 97% of researchers agree that the reason behind this is humans. Despite this overwhelming scientific consensus, there are people who do not believe in global warming but also many who do not act upon this information. A method to overcome the inability to act upon scientific information, is through games that motivate people to reduce their carbon dioxide emissions. The overall aim of this study is to gain a deeper understanding of the players' experience of the climate game Play for Eco. To do this, a qualitative approach including semi-structured interviews was used. The most important results in this study are (1) Play for Eco motivates its players by acting as a source of information for how to live more sustainable, giving insight to an implementation of how technology can convey environmental thinking as well as functioning as a method to lower one's carbon dioxide footprint in a fun way. (2) Play for Eco has problems with; visualizing success, customizing games for different audiences, giving players more feedback after completing missions as well as offering a way for players to communicate with each other. (3) To further motivate their players, Play for Eco needs to; implement a narrative, provide more concrete feedback on how a completed task affects one's climate impact, adapt the game to more experienced players as well as offer a way for the players to communicate with each other.

Almost five million tonnes of household waste was generated in Sweden in 2018, half of which was residual waste sent for incineration with energy recovery. For materials that can not be recycled or biologically treated, incineration with energy recovery is considered a preferred management option. The issue is that the fraction for residual waste contains considerable amounts of wrongly sorted materials, such as food waste and plastic packaging, which can be recycled or biologically treated, thus causing a smaller environmental impact. To quantify the composition and waste quantities of the wrongly sorted materials a waste composition analysis of the residual waste from four community bins in Västmanland county was conducted. The analysis revealed that about two-thirds of the waste was wrongly sorted and only one-third was actual residual waste. Life cycle analysis was subsequently used to calculate the carbon footprint of the wrongly sorted food waste and plastic packaging waste as well as the carbon footprint from optimal sorting and treatment of the materials. The investigation concluded that for food waste, anaerobic digestion caused a smaller climate impact than incineration with energy recovery and for plastic packaging, recycling generated a smaller climate impact than incineration with energy recovery. The size of the carbon footprint for the different management methods was in line with the priority order given in the waste hierarchy, stated in Swedish legislation.  However, the size of the potential climate savings partly depended on the choices made in the life cycle analysis where the most sensitive parameters were related to external production of heat, polymer resin and vehicle fuel. If the potential climate savings is extrapolated for VafabMiljö's entire collecting area, the total climate savings per year would be 8 263 tonnes of carbon dioxide equivalents per year for food waste and 2 070 tonnes of carbon dioxide equivalents per year for plastic packaging waste. This would be equivalent to driving 1 250 laps around the Earth with a car every year or flying 14 900 times Sweden–Thailand back and forth every year. / Nästan fem miljoner ton hushållsavfall genererades i Sverige under 2018, varav ungefär hälften skickades till energiåtervinning. För avfall som inte kan materialåtervinnas eller behandlas biologiskt anses energiåtervinning vara den bästa metoden för avfallshantering. Problemet är att stora mängder återvinningsbart material såsom matavfall och plastförpackningar felaktigt hamnar i restavfallet när det istället hade kunnat återvinnas och på så sätt medfört en mindre miljöpåverkan. För att kvantifiera samansättning och avfallsmängder av det felaktigt sorterade materialet, gjordes en plockanalys på restavfallet från fyra miljöbodar i Västmanland. Analysen visade att ungefär två tredjedelar av materialet var felaktigt sorterat och endast en tredjedel utgjordes av övrigt restavfall. Livscykelanalys användes därefter för att beräkna klimatavtrycket för det felaktigt sorterade matavfallet och för plastförpackningarna som återfanns i restavfallet såväl som klimatavtrycket för optimal sortering och hantering av materialen. Ordningen i avfallshierarkin visade sig stämma väl överens med klimatavtrycket från de olika behandlingsmetoderna i det undersökta området. För matavfall innebar rötning en lägre klimatpåverkan än energiåtervinning och för plastförpackningar medförde materialåtervinning en lägre klimatpåverkan än energiåtervinning. Storleken på besparingarna av växthusgaser berodde dock till viss del på val av inparametrar och de faktorer som främst påverkade var alternativ produktion av värme, plastråvara och drivmedel. Om resultaten extrapoleras över hela VafabMiljös upphämtningsområde så skulle de totala klimatbesparingarna för matavfall vara 8 263 ton koldioxidekvivalenter per år och för plastförpackningar 2 070 ton koldioxidekvivalenter per år. Dessa besparingar är jämförbara med bilkörning motsvarande 1 250 varv runt jorden varje år eller 14 900 tur- och returresor med flyg Sverige–Thailand varje år.

Idag står samhället inför stora utmaningar vad gäller hållbar omställning. Inom byggbranschenär arkitekten en av yrkesrollerna som är med i det tidiga skedet och har chans att påverka vadsom projekteras. Idag begränsas arkitektens resurser och möjligheter att påverka, myckethandlar om avsaknad auktoritet hos arkitektyrket. Att arkitekten begränsas skapar svårighetervad gäller att göra hållbara materialval samt påverka beställarens prioriteringar och beslut.Syftet med följande arbete är att hitta en strategi för att underlätta arkitektens hållbarhetsarbete.Arbetet har undersökt vilka svårigheter som upplevs, vad som efterfrågas och hur arkitekteninom branschen använder sig utav miljöbedömningsverktyg. Arbetet har även undersökt omnågot land eller yrkesroll skulle kunna verka som föregångare till Sverige. Där har Tysklandsbranschkultur för arkitekter undersökts samt yrkesrollen miljösamordnare. Arbetet avgränsarsig till mindre arkitektkontor med begränsade resurser, privata beställare och analys av ettbegränsat antal digitala miljöbedömningsverktyg. Undersökningar har gjorts genom en mindrelitteraturstudie, en enkät och ett tiotal semistrukturerade intervjuer.Resultatet visar på att det finns en rad åtgärder som kan göras på kontors- och individnivå.Åtgärderna kan appliceras med små medel om utrymme ges tidsmässigt. Flera av åtgärdernakan lösas tillsammans inom ett kontor men det kräver också att det finns ett eget intresse hosarkitekten på individnivå. Ett exempel på åtgärd på kontorsnivå skulle kunna vara internaworkshops där kontoret utbildar sig själva inom hållbara material. På individnivå är en åtgärdatt hålla sig uppdaterad inom ämnet exempelvis genom att skaffa sig ett inspirerande nätverkpå LinkedIn. Den mest övergripande slutsatsen för arbetet är att krav på hållbarhet måste ställasfrån branschorganisationer och riksdag för att förändring ska ske. / The society today faces several challenges when it comes to sustainability. The architect’s roletoday has limited influence on the client. While they are involved early on in the process, theyhave the opportunity to influence although this opportunity is not always available becauserecourses is not provided. The architects today experience difficulties when making sustainablematerial choices and influencing client priorities.The purpose of the following work is to assist the architect in their sustainability work. Thework has investigated the difficulties experienced, what is demanded, and how architects in theindustry utilize environmental assessment tools. The work has also investigated whether anycountry or professional role could serve as a precursor to Sweden. Germany's industry culturefor architects and the professional role of environmental coordinator have been examined. Thework is limited to smaller architectural firms with limited resources, private clients, and analysisof a limited number of digital environmental assessment tools. Surveys have been conductedby a small literature review, a questionnaire and a dozen semi-structed interviews.The results show that there are several measures that can be taken at both office and individuallevels. The measures can be implemented with small means if time is provided. Several of themeasures can be solved together within an office, but it also requires a personal interest fromthe architect on an individual level. An example of an action at the office level could be internalworkshops where the office educates themselves on sustainable materials. At the individuallevel, an action is to stay updated on the subject, for example by acquiring an inspiring networkon LinkedIn. The primary conclusion of the work is that demands for sustainability must be setby industry organizations and parliament for change to occur.

Inledning- Det har satts upp mål på både global och nationell nivå för att bekämpa klimatförändringarna som sker på vår planet. Mat och måltider berörs direkt och indirekt av flera av dessa mål. På avdelningen Måltidsservice i Härryda kommun har arbete med att miljöutveckla skolmaten skett i mer än ett decennium, något som de ansvariga önskade en uppföljning på.  Syfte- Att undersöka om och i så fall hur klimatavtrycket från skolmaten i Härryda kommuns gymnasieskola har förändrats från år 1993 till 2020. Ett andra syfte är att undersöka eventuella förändringar i skollunchernas innehåll med avseende på livsmedel under samma tidsperiod. Material och metod- För att undersöka eventuella förändringar i klimatavtryck över tid har skolluncher från stickprov i tidsperioden 1993-2020 klimatberäknats. För att se eventuella förändringar i skollunchernas innehåll har frekvenser på fem utvalda livsmedel studerats.  Resultat- Det finns ingen signifikant skillnad i CO₂emellan period 1 (1993+1998+2003) och period 2 (2013+2018+2020). Där finns svaga tendenser som tyder på minskning i skolmatens klimatavtryck under det senaste decenniet. Förekomsten av rent nötkött, produkter av gris och ris har minskat i skolluncherna medan vegetabiliskt protein och kött från fågel har ökat.  Slutsats-Någon signifikant skillnad i klimatavtryck mellan 1993 och 2020 kunde inte fastställas. Det fanns tydliga förändringar i skollunchernas innehåll med avseende på livsmedel under samma tidsperiod. / Introduction-Targets have been set at both global and national levels to fight the climate changes that are happening on our planet. Food and meals directly and indirectly affect several of these goals. For more than a decade the Meal service-department in Härryda kommun have been working on making their school meals more sustainable and now they want a follow-up on that.  Aims- To investigate if and in that case how the carbon footprint from the high school of Härryda kommun’s school meals has changed from 1993 to 2020. A second purpose is to investigate any changes in the content of the school lunches referred to foods. Materials and methods-In order to investigate possible changes in carbon footprints over time, samples of school lunches in the time period 1993-2020 have been calculated. In order to see any changes in the content of the school lunches, frequencies of five selected foods have been studied. Results-There is no significant difference in CO₂e between period 1 (1993 + 1998 + 2003) and period 2 (2013 + 2018 + 2020). There are small tendencies that indicate a decrease in carbon footprint from the school meals in the last decade. The presence of pure beef, products of pig and rice have decreased in the school meals, while plant-based protein and meat from birds have increased. Conclusion-No significant difference in climate imprint between 1993 and 2020 could be determined. There were obvious changes in the content of the school lunches with regard to food during the same time period.