The thesis considers methods for the spatial deployment of public charging stations for electric vehicles. After studying the future situation for public charging infrastructure three cases where spatial deployment methods can come to use were identied: Public slow charging a within city area Public fast charging a within city area Charging station alongside a major road The methods were constructed using the GIS-software ArcGIS and was then validated using three different test studies (an introduction to GIS and ArcGIS is found in Appendix A). It could be concluded that it is difficult to predict the future public charging need because of uncertainties in predicting the future electric vehicle market penetration, charging behaviours and market models. The GIS software used proved to have many useful tools which made the deployment implementation straight forward. Much work will have to be invested in nding adequate GIS input data and defining the method objective and parameters, since each deployment situation is unique.

Studiens syfte är att ta reda på vad som påverkar konsumenters preferenser till elbilar i Sverige genom intervjuer med organisationer som har ansvar för att sprida elbilen. Studien visar att det bland konsumenter finns en negativ uppfattning av både elbilens användarvänlighet och nytta, vilket påverkar preferenserna negativt. Det som orsakar denna dåliga uppfattning av användarvänligheten är osäkerhet kring laddning och räckvidd. Dessa osäkerheter tillsammans med en negativ bild av elbilens kostnad gör att människor även har en negativ uppfattning av elbilens nytta, även om de ser nytta med elbilens miljövänlighet. Majoriteten av respondenterna anser att den negativa uppfattningen av elbilens räckvidd och kostnader beror på låg kunskapsnivå och kan vändas till en positiv uppfattning genom kunskapsbildning.

Dagens samhälle står inför en stor utmaning med den snabbt ökande fordonsanvändningen, vilket bidrar till klimatbelastning samt skapar ett beroende av fossila bränslen. Ett alternativ för att minska problemet är att öka användningen av elbilar. Sveriges regering har satt upp målet att fram till år 2030 ska statens fordonsflotta vara oberoende av fossila bränslen. För att uppnå detta mål kommer stora insatser och ett engagemang att krävas. Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges elbilsmarknad ser ut genom att studera kommersialiseringsprocessen, implementeringen samt kundpreferenserna för elbilar. En kartläggning av elbilsanvändare har utförts för att undersöka hur implementeringen av elbilar ser ut på fordonsmarknaden. Resultatet av studien visar att kommersialiseringsprocessen av elbilar är problematisk då den består av komplexa delsystem. I nuläget är laddningsinfrastrukturen otillräckligt utbyggd för att kunna möta en eventuell tillväxt av elbilar, vilket utgör ett stort hinder för kommersialiseringsprocessen. Det är främst kommuner och företag som köper elbilar, då privatpersoner har låg kunskapsnivå och svårt att finansiera inköp av elbilar. Begränsad räckvidd, långa laddningstider, få laddningsstolpar, höga initialkostnader, bristande kunskap hos elbilsförsäljare och konsumenter är hinder som står i vägen för elbilstillväxten. Dock kan dessa hinder minskas med hjälp av kommunalanställda som är engagerade och aktiva inom elbilsområdet. Dessa personer har en nyckelroll för elbilstillväxten i Sverige.

Det finns ett stort behov av elektrifiering av transportsektorn då en offensiv klimatpolitik ställer höga krav på minskade utsläpp från personbilar. För att lyckas med övergången till en fordonsflotta med lägre koldioxidutsläpp, är utbyggnad av den publika laddningsinfrastrukturen en nyckelfaktor. Den publika laddningsinfrastrukturenär ett komplext system där aktörer måste överväga relationer med flera aktörer, och kan därmed betraktas ur ett affärsekosystemsperspektiv. Studien syftar således till att öka förståelsen för publik laddningsinfrastruktur i Sverige utifrån ett affärsekosystemsperspektiv, och hur tillväxtpotentialen kan förbättras för att möjliggöra en framgångsrik övergång till elfordon. Studien är av explorativ karaktär och har samlat in data för att besvara studiens syfte genom en empirisk fallstudie, semistrukturerade intervjuer och en litteraturöversikt. Resultatet indikerar att de största utmaningarna för utvecklingen av publik laddningsinfrastruktur är att affärsekosystemet är fragmenterat, det finns avsaknad av standarder, och det råder brist på kapacitet i det svenska elnätet. Majoriteten av utmaningarna anses däremot vara möjliga att lösa genom samevolution. Som stöttepelare är det laddstationsoperatörens uppgift är att utforma strategier som gynnar samtliga samarbetspartners, och således samevolution. På grund av systemets framväxande karaktär bör laddstationsoperatörer även eftersträva färre, men starkare sammanlänkade, samarbetspartners. Vidare bör beslutsfattare se över regleringar och lagar som inte är anpassade för samhällets elektrifiering, och förslagsvis bevilja undantag för frågor som berör publik laddningsinfrastruktur. Genom bidrag och stöd kan beslutsfattare även möjliggöra självorganisering, och således utveckling av publik laddningsinfrastruktur. I takt med att marknaden mognar bör beslutsfattarnas involvering minska i syfte att öka affärsekosystemets självorganisering, effektivitet och produktivitet. Denna studie bidrar till teorin genom att utifrån ett affärsekosystemsperspektiv öka förståelsen för hur organisationer som är omslutande av ett sammanlänkat system integrerar i sina gemensamma ansträngningar för att uppnå en framgångsrik övergång till elfordon. / An offensive climate policy places a high demand on reducing emissions from passenger cars. Consequently, there is an urgency for an electrified transport sector. The expansion of the public charging infrastructure is a key success factor for the transition toward a vehicle fleet with lower carbon dioxide emissions. However, the public charging infrastructure is a complex system where organisations must consider relationships with companies from different industries and can advantageously be viewed from a business ecosystem perspective. Hence, the purpose of this study is to increase the understanding of the public charging infrastructure in Sweden from a business ecosystem perspective, and how the growth potential can be improved to enable an increased transition to electric vehicles. To fulfill the purpose, an exploratory study has been conducted, and data has been collected through an extensive empirical case study, semi-structured interviews, and a review of existing literature. The results indicate that the lack of capacity in the Swedish electricity network, the fragmented business ecosystem, and the lack of standards, are the biggest obstacles to the development of the public charging infrastructure. These challenges can partly be managed through coevolution. As a keystone player, the charge point operator has a responsibility to effectively create strategies that benefit all partners. Due to the emerging and agile nature of the system, charge point operators should further strive for fewer, and strongly linked partnerships. Furthermore, decision- and policymakers should review regulations and policies associated with the electrification of society, and grant exceptions concerning the public charging infrastructure. In addition, they can enable the development of public charging infrastructure, through grants and support. However, as the public charging infrastructure matures, decision makers' involvement should decrease to increase the business ecosystem's self-organisation, efficiency, and productivity. This study contributes to theory by increasing the understanding of how organisations integrate their joint efforts, to achieve a transition, from a businessecosystem perspective.

Hela världen står inför nya utmaningar till följd av klimatförändringar. I syfte att mitigera människans påverkan på klimatet har den Europeiska unionen och Sverige som EU-land beslutat att fasa ut användningen av fossila drivmedel. Omställningen från fossildrivna fordon till eldrivna har påbörjats men Sverige är i dagsläget långt ifrån en fullständig omställning. Förutsättningen för att en hundraprocentig omställning skall vara möjlig är att en fungerande laddningsinfrastruktur är på plats och kan hantera det ökande behovet av laddning. I denna rapport studeras den nuvarande svenska laddningsinfrastrukturen och de faktorer som hämmar en fortsatt utveckling presenteras. Avslutningsvis redovisas det att satsning på publik- och hemmaladdning är viktiga faktorer i alla nivåer av omställning, insyn och samverkar är något som saknas idag och är något som måste finnas för att fullständig omställning skall vara möjlig. / The entire world is confronting new challenges as a result of climate change. To mitigate human impact on the climate, the European Union and Sweden, as an EU member state, have decided to phase out the use of fossil fuels. The transition from fossil-fueled vehicles to electric ones has commenced, but Sweden is currently far from achieving a complete transition. The prerequisite for a complete transition is the establishment of a functional charging infrastructure capable of handling the increasing demand for charging. This report examines the current state of the Swedish charging infrastructure, highlights the factors hindering further development, and concludes by outlining the necessary steps for the Swedish charging infrastructure to facilitate transitions of 50-, 75-, and 100-percent from fossil-fueled to electric vehicles. Based on this analysis, it is evident that investments in public and home charging are critical factors at all levels of transition. Transparency and collaboration are currently lacking but are essential elements that must be in place for a successful and complete transition.

All over the world, raising concerns about energy conservation and the environmental impacts of greenhouse gas emissions has promoted the development of a sustainable mobility transition. Successful electric vehicle (EV) deployment plays a vital role in this manner but is still facing obstacles, where public charging infrastructure is one of them. Additionally, digitization is transforming and introducing new industries worldwide, contributing with new constructs to be used in the evolving transition. Simultaneously, technology is surpassing the competition, and is one of the most potent transformational force affecting customer relations in the energy sector, leading to customers anticipating more from the power utility companies. To attain a long-termsustainable competitive advantage, firms have to retain, sustain, and nurture their customer base. To do so, corporations have comprehended the value of embracing customer-centric incentives, enabling them to capture more indirect business values. Furthermore, this thesis was done in collaboration with a power utility company, referred to as ‘Org X’ or ‘the CPO’. Influenced by the reasoning above, it investigated the opportunity to create indirect business values through a demand-driven roll-out of the national charging infrastructure with the use of crowdfunding. This was achieved by adopting an exploratory methodology approach, where a mixed inductive-deductive design was used. A multi-method qualitative data collection was made; consisting mainly of semi-structured-, and unstructured interviews with experts in the field. Thus, a profound perspective of the EV-charging market landscape was attained, which enabled adequate reasoning when proposing a strategy approach for the cause. Additionally, quantitative secondary data was used to develop a tool for an initial location evaluation, that is part of the recommended approach. This tool was also used to enhance the understanding of the national EV-charging market landscape, the customer segments, as well the potential market for a co-creating platform. The findings suggest that the perceived readiness level of crowdfunding charging infrastructure varies depending on what aspect that is being accommodated. A platform that connects stakeholders is encouraged by actors in the field, but crowdfunding through solely end-users is questioned as close proximity to the end-user’s location is a key-factor regarding motivation to fund a charging point. A ‘Tier based framework’, that facilitates this transition was therefore developed and evaluated. Additionally, the framework was considered in the market analysis case study, which further included a recommended implementation and communication approach. If used accordingly, this framework could bring both indirect- and direct business values to the power utility company in question, as well as the involved stakeholders. / Oro över energieffektiviseringar och miljökonsekvenser från utsläpp av växthusgaser världen över har främjat utvecklingen av ett hållbart energisystem. En framgångsrik marknadspenetration av elbilar (EVs) har en viktig roll i denna aspekt, men står fortfarande inför hinder där publik laddningsinfrastruktur är en del av problemet. Digitaliseringen leder till transformation och nya industrier vilket bidrar med ytterligare konstruktioner som används i övergången till ett mer hållbart samhälle. Samtidigt driver teknikutvecklingen till ökad konkurrens och har en kraftfull påverkan på vad kunderna förväntar sig från företagen. För att uppnå mer långsiktigt hållbara konkurrensfördelar måste företag sträva efter att behålla, upprätthålla och ta hand sin kundbas. Företag börjar förstå det ökade värde som finns i att utöva mer kundcentrerade incitament och strategier, vilket potentiellt bidrar till mer indirekta affärsvärden. Denna uppsats är i samarbete med ett Svenskt energiföretag, följaktligen refererat till som 'Org X' eller 'CPO'. Baserat på resonemanget ovan, har möjligheten att skapa indirekta affärsvärden genom verkställandet av en mer efterfrågedriven utveckling av den nationella elbilsladdning infrastruktur med hjälp av crowdfunding undersökts. Detta uppnåddes genom att använda ett utforskat tillvägagångssätt, där en blandad induktiv-deduktiv design användes. En kvalitativ datainsamling gjordes på flera sätt; huvudsakligen bestående av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med experter inom området. Således uppnåddes ett djupgående perspektiv på av elbilsladdning marknaden vilket möjliggjorde sakliga resonemang kring den presenterade och rekommenderade strategin. Ytterligare användes kvantitativ sekundärdata för att utveckla ett verktyg för en initial plats bedömning, vilket är en del av den rekommenderade strategin. Detta verktyg användes dessutom för att öka förståelsen för den nationella elbilsladdning marknaden, kundsegmenten, liksom den potentiella marknaden för en samskapande plattform. Resultaten tyder på att den upplevda beredskapsnivån att crowdfunda laddningsinfrastruktur varierar beroende på plats och kundgrupp. En plattform som ansluter intressenter uppmuntras av aktörer på marknaden, men crowdfunding genom enbart slutanvändare ifrågasätts då närhet till slutanvändarens läge är en nyckelfaktor när det gäller motivationen att medverka i finansieringen. Därav har ett tier based framework utvecklats och presenterats, som bör underlätta transformationen mot en mer kunddriven affärsmöjlighet. Dessutom beaktades ramverket i fallstudien för marknadsanalysen, som ytterligare inkluderade en rekommenderad strategi för implementering och kommunikation. Om den används i enlighet bör ramverket ge både indirekta och direkta affärsvärden till det aktuella energi företaget, liksom till berörda intressenter.

The adoption of electric vehicles in the transportation industry has increased significantly in recent years, driven by international and national environmental goals. However, this shift poses challenges for transportation companies as they adjust their fleets to accommodate electric vehicles. The range of electrified transport, which is shorter than conventional transport due to current battery technology, is influenced by various factors such as temperature, air density, topography, available charging infrastructure, loading weight, and other climate-related aspects. Electric vehicles also depend on a functional and accessible charging infrastructure, which is currently considered underdeveloped and inadequate given the growing number of electric vehicles. In addition to this, other important aspects are energy mapping, investment analysis and risk management. This study focuses on enhancing Nordic Routings route optimization system by identifying key parameters that improve route efficiency and optimization. To address the challenges of electrification and its impact on route optimization systems, this study presents a comprehensive analysis comparing conventional and electrified transport within a routing problem. The results showed that factors such as temperature, topography, loading weight, driver behavior and available charging infrastructure significantly impact range and range anxiety. These factors were analyzed through various scenarios based on scientific literature, interviews and modeling in Nordic Routings route optimization system. Furthermore, the study emphasizes the importance of meticulous pre-planning, investment analysis, route planning adjustments and accompanying risk management, summarized in a four-step model. This study also points out recommendations that are provided for managing temperature, weather condition, energy mapping, dynamic planning of charging, integrating live data on charging infrastructure and consideration of topology and loading weight. Implementation of these recommended actions within the route optimization system is essential to facilitate efficient routing for electrified transport, while also considering the current state of battery technology and charging infrastructure. / Elektrifieringen inom transportbranschen har ökat markant senaste åren till följd av internationella och nationella målsättningar för att minska den negativa miljöpåverkan. Den ökade elektrifieringen av transporter innebär dock skillnader i användning, planering och investering jämfört med konventionell transport, vilket medför en omställning för transportföretag som byter ut delar av eller hela fordonsflottan mot elektrifierade alternativ. Räckvidden för elektrifierad transport, som är kortare än konventionell transport på grund av nuvarande batteriteknik, varierar kraftigt av faktorer som temperatur- och väderförhållanden, topografi, tillgänglig laddningsinfrastruktur, lastvikt och andra fordons- eller klimatkopplade aspekter. Fortsättningsvis är elektrifierade fordon beroende av en fungerande och tillgänglig laddningsinfrastruktur, som i dagsläget anses vara underutvecklad och bristfällig utifrån den växande andelen elektrifierade fordon. Utöver detta återfinns andra faktorer som energikartläggning, investeringsanalys och riskhantering som är viktiga aspekter i planeringen av elektrifieringen. Studien som riktades mot Nordic Routings ruttoptimeringssystem utgjorde grunden för att identifiera nyckelparametrar som vidare kan implementeras och utvecklas i deras ruttoptimeringssystem. För att adressera problematiken kring elektrifieringen och hur elektrifierade transporter påverkas i ruttoptimeringssystem, presenterar denna studie en djupgående analys där konventionell och elektrifierad transport jämförs i ett ruttplaneringsproblem. Resultaten visade att faktorer som temperaturer, topologi, lastvikt, förarbeteende och tillgänglig laddningsinfrastruktur har en betydande påverkan på räckvidd och räckviddsångest. Dessa faktorer analyserades utifrån flera scenarier baserat på vetenskaplig litereratur, intervjuer och modellering i Nordic Routing ruttoptimeringssystem. Vidare belyser studien vikten av noggrann förplanering, investeringsanalys, anpassning av ruttplaneringen och den tillhörande riskhanteringen, vilket sammanfattas i en fyrstegsmodell. Slutligen presenterar studien rekommenderade åtgärder såsom hantering av temperatur- och väderförhållanden, energikartläggning och direktuppkopplade data mot laddningsinfrastrukturen, dynamisk planering av laddningsstationer samt beaktande av topologi och lastvikt. Dessa rekommenderade åtgärder behöver implementeras i ruttoptimeringssystemet för att möjliggöra effektiv ruttoptimering med elektrifierad transport, med hänsyn till dagens batteriteknik och laddningsinfrastruktur.

The purpose off this case study is to investigate to what extent and with what strategies Växjö municipality works to achieve a reduction in carbon dioxide emissions within the transport sector. Investigating the development of muncipal`s renewable-energy work for car and bus traffic via the establishment of charging infrastructure is a secondary purpose. For collecting data a qualitative method has been used throughout interviews.  The results of this case study shows that Växjö municipality works, through the sustainability program "Sustainability Växjö 2030" to reduce carbon dioxide emissions in the transport sector. The program shows the way for the green work to be executed in the municipalities operations, which have the tools required to reduce carbon dioxide emissions in the transport sector. The sustainability program "Sustainability Växjö 2030" permeates a long-term mindset that enables Växjö municipality to work towards a green society. "Sustainability Växjö 2030" is thus the municipalities main strategy that makes it possible to conduct green work in practice.  Växjö municipality works in many ways to ensure that charging infrastructure can be implemented in car and bus traffic. That they are prompting the business sector and private community to build charging infrastructure for cars demonstrates this.

The Paris Agreement was formed in 2015 to reduce the environmental impact and limit the increase in temperature to 2°C compared to pre-industrial levels. It is believed that an electrification of the transport sector will reduce its negative environmental impact. To reach the goals set by the Paris Agreement we are in need of quick development towards an electrified fleet of vehicles. Despite this urgency electric vehicles (EVs) have failed to reach the majority of the market, instead it has stuck in the chasm between the early adopters and the early majority of the markets. This is due to three main challenges; EVs are relatively expensive compared to conventional petrol- and diesel-powered vehicles, EVs have an inadequate driving range, and the access to a functional charging infrastructure is limited. This thesis focuses on the third challenge regarding charging infrastructure. The charging infrastructure is dependent on the existing electricity distribution infrastructure, i.e. the grid. It is rather time-consuming and costly to strengthen the grid, which is deemed necessary for enabling a roll-out of a charging infrastructure that meets the needs of current and near-future EV operators. This research provides an alternative way of approaching the issues. Instead of strengthening the grid by digging up old cables it looks into the opportunities of incorporating stationary battery storages as a buffer between the EV charging stations and the grid connection point. This battery solution can reduce the power outtake and smoothen out the load from EV charging, thus limiting the impact of EV charging from a grid perspective. The research assesses what type of pathways this solution could follow to successfully drive the adoption of EVs. Furthermore, the study tries to understand how these solutions could be designed to deliver the necessary values regarding EV charging and reducing the overall power outtake from grid connection points. The thesis is carried out by analyzing collected quantitative and qualitative data through the lens of three main theories. These are transition theory, theory on eco-innovations, and theory on the diffusion of innovations. The thesis finds that the two pathways for a battery supported charging infrastructure that will be most efficient in speeding up the adoption rate of EVs is within a workplace and public charging setting in city and urban environments. For both pathways it is expected that a centralized concept, with one battery solution connected to several charging points, will be most feasible in the short-term, which is important as the need for developments are very urgent. The workplace charging will provide 3,6 kW AC-charging while the public charging provides 150 kW DC-charging. The solution is expected to be cost-efficient for specific locations, especially for public charging in city environments with strained grid infrastructures. The study provides an initial assessment for the city of Stockholm which indicates that the power outtake can be reduced by 63,5–112,2 MW in 2030. This means that the current grid infrastructure could support a larger number of EVs, thus reducing the greenhouse-gas emissions from the transport sector and bringing us closer to reaching the goals set by the Paris Agreement. / Parisavtalet utformades år 2015 för att reducera vår klimatpåverkan och begränsa temperaturökningen till 2°C jämfört med nivåerna som rådde innan den industriella revolutionen. Förhoppningen är att en elektrifiering av transportsektorn kan reducera dess negativa klimatpåverkan. För att nå målen i Parisavtalet behövs en snabb omställning mot en elektrifiering av fordonsflottan. Trots situationens brådskande karaktär har elbilar fastnat i en klyfta mellan den begränsade tidiga marknaden och den sena marknaden, vilken utgör majoriteten av kunderna. Det finns tre primära anledningar till detta; elbilar är dyra jämfört med bensin- och dieseldrivna bilar, räckvidden för elbilar är otillräcklig, och det råder begränsad tillgång till en funktionell laddinfrastruktur. Den här studien fokuserar på den tredje anledningen kring otillräcklig laddinfrastruktur. Laddinfrastrukturen är beroende av det existerande elnätet och dess distributionskapacitet. En förstärkning av elnätet är i många fall nödvändig för att möjliggöra en utrullning av en laddinfrastruktur som möter dagens och morgondagens behov. Istället för att förstärka elnätet genom att gräva ner tjockare kablar så fokuserar denna studie på en alternativ lösning kring laddinfrastruktur sammankopplat med stationära batterilager. Batterilagret agerar som en buffert mellan anslutningspunkten till elnätet och laddningspunkten för elbilar. Genom att reducera effektuttaget och jämna ut lastkurvan för elbilsladdning kan en batterilösning begränsa den negativa påverkan det förväntas ha på elnätet. Studien undersöker vilka vägar denna batterilösning kan ta för att öka antalet elbilar i fordonsflottan. Efter att ha förstått vilka dessa lösningsvägar är så analyserar studien hur dessa lösningar kan vara uppbyggda för att erbjuda de efterfrågade och nödvändiga värdena för elbilsladdning och elnätets fortsatta funktionalitet. Studien bygger på analys av kvalitativa och kvantitativa data. Analysen utförs genom att applicera koncept hämtade från teorier kring teknologiska övergångar, miljöinnovationer och spridning av innovationer. De två lösningsområden som förväntas vara mest effektiva i att driva en ökning av antalet elbilar i Sverige är arbetsplatsladdning samt offentlig laddning i stadsmiljöer. En lösning med ett centraliserat batterisystem där en batterilösning är kopplat till flera laddstationer antas vara mest genomförbar på kort sikt, vilket anses vara centralt på grund av utmaningarnas brådskande karaktär. För arbetsplatsladdning tillhandahålls 3,6 kW AC-laddning och för offentlig laddning tillhandahålls 150 kW DC-laddning. Lösningarna förväntas vara kostnadseffektiva for specifika platser och användarprofiler, speciellt för offentlig laddning i stadsområden med ansträngda elnät. En initial uppskattning visar att en laddinfrastruktur kopplat till stationära batterilager inom de två lösningsområdena kan minska Stockholms effektuttag för elbilsladdning med 63,5–112,2 MW år 2030. Detta betyder att dagens elnät kan tillgodose ett ökat antal elbilar, vilka genererar färre utsläpp av växthusgaser och ger oss en bättre chans att nå Parisavtalets mål.

To reduce the emissions from the transport sector, the electric vehicle (EV) is a promising alternative to the internal combustion engine vehicle (ICEV). An important aspect of implementing new transport systems in terms of EVs is the charging strategy, as many energy sources with different limitations can be utilized. Although various studies have investigated charging strategies for electric cars, there is a lack of optimized charging strategies for electric boats with specific considerations for these cases. In Colombia, the river transport sector plays an important role in areas with lack of access to other transport alternatives. This study presents an optimization of the charging strategy for an electric boat that is planned to traffic the Magdalena River in the region of Magangué, Colombia. The objective of the optimization model is to minimize the electricity bill while maintaining a desired transport service. The study considers solar photovoltaics (PV), the electric grid and battery storage for charging, and compares different battery sizes in a scenario analysis. Furthermore, the impact of the instability of the grid is included in terms of a sensitivity analysis of grid blackouts, together with varying battery investment costs. The results show that PV is a recommended investment as it lowers the charging cost and gives positive results in terms of economic feasibility. To further increase the economic feasibility, lower the charging costs and improve the reliability of the system, it is suggested to invest in energy storage. The techno-economic feasibility of storage is heavily affected by battery investment costs and number of grid blackouts affecting the boat charging. If the investment cost is low and the number of blackouts is high, a large storage is a suggested solution. / För att minska utsläppen från transportsektorn är elfordon (EV) ett lovande alternativ till förbränningsmotorfordon (ICEV). En viktig aspekt vid implementering av nya transportsystem för EV:s är val av laddningsstrategi, eftersom många energikällor med olika begränsningar kan användas. Även om flertalet studier har undersökt laddningsstrategier för elbilar, saknas optimerade laddningsstrategier för elbåtar och som beaktar de specifika förhållandena för dessa fall. I Colombia spelar flodtransportsektorn en viktig roll i områden med brist på tillgång till andra transportalternativ. Denna studie presenterar en optimering av laddningsstrategin för en elbåt som är planerad att trafikera floden Magdalena i regionen Magangué, Colombia. Syftet med optimeringsmodellen är att minimera elräkningen samtidigt som en önskad transporttjänst bibehålls. Studien omfattar solceller (PV), elnätet och batterilagring för laddning, och jämför olika batteristorlekar i en scenarioanalys. Vidare inkluderas effekterna av elnätets instabilitet genom en känslighetsanalys av strömavbrott, tillsammans med varierande kostnader för batteriinvesteringar. Resultaten visar att PV är en rekommenderad investering eftersom den sänker laddningskostnaden och ger positiva resultat när det gäller ekonomisk lönsamhet. För att ytterligare öka den ekonomiska lönsamheten, sänka laddningskostnaderna och förbättra systemets tillförlitlighet föreslås det att investera i energilagring. Den teknisk-ekonomiska genomförbarheten för lagring påverkas starkt av kostnader för batteriinvesteringar och antalet strömavbrott som påverkar båtladdningen. Om investeringskostnaden är låg och antalet strömavbrott är högt är energilagring med stor kapacitet en föreslagen lösning.