Decarbonization of the marine transportation sector is contributing to the growth of electric recreational boats. The growth of electric recreational boats also means an increase in charging demand to meet the power needs of electric boats to address the problem of range anxiety. To meet the charging demand of electric boat owners, electrification of existing public boat marinas is necessary. The objective of this study is to determine the optimal number of fast and slow chargers to meet charging demand of electric boats at public boat marinas. This study proposes a mathematical model formulated using mixed integer linear optimization programming (MILP). The model is validated using 9 public marinas owned by the city of Stockholm; the technical and economic data of one of the existing electric boats in the Swedish market, electric chargers; and hourly availability profile of boats at the marinas considered. The economic analysis was carried out to determine the year each station will break-even financially. The result obtained is the number of slow chargers and fast chargers to meet the charging demand of all electric boats; and the power drawn per charger type per station. Due to availability profile and charging demand of the boats, the model optimized for higher number of fast chargers compared to slow chargers at some of the stations; and at some of the stations, higher number of slow chargers compared to fast chargers; and equal number of slow and fast chargers at some of the stations. Also, maximum power is drawn between 01:00 and 03:00 at midnight and between 13:00 and 15:00 during the day, and this was as a result of the lowest average electricity price within this time period. In addition, the economic analysis shows that all the stations are financially viable and break-even within the first seven years of their lifetime. The result obtained shows that the number of electric chargers (slow and fast) generated by the model meet the charging demands of all the boats at each of the stations optimally. / Avkarbonisering av sjötransportsektorn bidrar till tillväxten av elektriska fritidsbåtar. Tillväxten av elektriska fritidsbåtar innebär också en ökning av laddningsefterfrågan för att möta elbåtarnas kraftbehov för att lösa problemet med räckviddsångest. För att möta laddbehovet från elbåtsägare är elektrifiering av befintliga offentliga båthamnar nödvändig. Syftet med denna studie är att fastställa det optimala antalet snabba och långsamma laddare för att möta laddningsbehovet för elbåtar vid offentliga båthamnar. Denna studie föreslår en matematisk modell formulerad med hjälp av blandad heltals linjär optimeringsprogrammering (MILP). Modellen är validerad med 9 offentliga småbåtshamnar som ägs av Stockholms stad; tekniska och ekonomiska data för en av de befintliga elbåtarna på den svenska marknaden, elektriska laddare; och timvis tillgänglighetsprofil för båtar vid de övervägda marinorna. Den ekonomiska analysen genomfördes för att fastställa vilket år varje station kommer att nå ekonomiskt nollresultat. Resultatet som erhålls är antalet långsamma laddare och snabbladdare för att möta laddningsbehovet för alla elektriska båtar; och ström som dras per laddartyp per station. På grund av båtarnas tillgänglighetsprofil och laddningsbehov, optimerade modellen för fler snabbladdare jämfört med långsamma laddare på några av stationerna; och på några av stationerna, högre antal långsamma laddare jämfört med snabbladdare; och lika många långsamma och snabba laddare på några av stationerna. Dessutom dras maximal effekt mellan 01:00 och 03:00 vid midnatt och mellan 13:00 och 15:00 under dagen, och detta var ett resultat av det lägsta genomsnittliga elpriset inom denna tidsperiod. Dessutom visar den ekonomiska analysen att alla stationer är ekonomiskt bärkraftiga och nollresultat inom de första sju åren av sin livstid. Resultatet som erhållits visar att antalet elektriska laddare (långsamma och snabba) som genereras av modellen uppfyller laddningskraven för alla båtar vid var och en av stationerna.

Combustion engines and fossil fuels have traditionally driven motor-powered leisure boats. Electrification is quickly transforming the transportation sector, but electric boats are rare. The primary drawback of the electric boat is the high production cost. This study explores the existing leisure boat manufacturers’ efforts and attitudes toward leisure boat electrification. The study is primarily qualitative and uses semi-structured interviews as the dominant data-gathering method. A theoretical framework that covers industrial transformation and innovation was used to analyse the data. This analysis was divided into socio-oriented and firm-oriented features. Enablers and barriers were identified, and a cycle of electric boat development was developed. Enablers identified are the altered nature experience, lower running costs, legislative incentives, less need for maintenance, upcoming scientific progressions and new business opportunities. Barriers identified are cultural concerns, knowledge gaps, infrastructure hesitations, demand awaiting, and disbelief of regulations significance. Manufacturers mostly perceive the socio-cultural experience as the essence of leisure boating. Traditionally manufacturers map the market demand by user surveys and put small efforts into influencing the market. Manufacturers generally believe that environmental concerns are the primary motive for the sales of electric boats. The electric boat development cycle is a model that explains the society-firm dynamics of the leisure boat market. The characteristics of the electric boat are distinct yet subjective, much like the leisure boat culture. If the socio-culture of leisure boats could be redefined, the electric transition could be accelerated. / Motordrivna fritidsbåtar har traditionellt drivits av förbränningsmotorer och fossila bränslen. Elektrifiering förändrar snabbt transportsektorn, dock är elektriska båtar fortfarande sällsynt. Elbåtens främsta nackdel är den höga produktionskostnaden. Denna studie utforskar befintliga båttillverkares arbete samt inställning till elektriska fritidsbåtar. Studien är primärt kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Ett teoretiskt ramverk täckande innovation och socio-teknisk transformation användes för att analysera insamlad data. Analysen är uppdelad i socio-orienterade och tillverkar-orienterade faktorer. Drivkrafter samt hinder till elektriska fritidsbåtar identifierades och en cykel för utveckling av elektriska båtar togs fram. Drivkrafter som identifierats är den förändrade naturupplevelsen, lägre driftskostnader, mindre underhållningsbehov, lagstiftningsincitament, vetenskapliga framsteg samt affärsmöjligheter. Hinder som identifierats är kulturella frågetecken, kunskapsbrist, väntan på efterfrågan, infrastruktur och skepticism kring lagstiftnings significans. Bland båttillverkare uppfattas den socio-kulturella upplevelsen som det viktigaste för fritidsbåtar. Traditionella båttillverkare tenderar att kartlägga efterfrågan genom användarundersökningar och lägger inte resurser på att påverka marknaden. Båttillverkare antar vanligtvis att miljöhänsyn i sig är den främsta drivkraften för köp av elbåtar. Utvecklingscykeln för elbåtar är en modell som förklarar dynamiken mellan samhället och tillverkare av fritidsbåtar. Elektriska fritidsbåtars egenskaper är distinkta men samtidigt subjektiva vilket liknar båtkulturs karaktärsdrag. Ifall båtkultur kan omdefineras skulle det möjligen kunna påskynda det elektriska skiftet.

To reduce the emissions from the transport sector, the electric vehicle (EV) is a promising alternative to the internal combustion engine vehicle (ICEV). An important aspect of implementing new transport systems in terms of EVs is the charging strategy, as many energy sources with different limitations can be utilized. Although various studies have investigated charging strategies for electric cars, there is a lack of optimized charging strategies for electric boats with specific considerations for these cases. In Colombia, the river transport sector plays an important role in areas with lack of access to other transport alternatives. This study presents an optimization of the charging strategy for an electric boat that is planned to traffic the Magdalena River in the region of Magangué, Colombia. The objective of the optimization model is to minimize the electricity bill while maintaining a desired transport service. The study considers solar photovoltaics (PV), the electric grid and battery storage for charging, and compares different battery sizes in a scenario analysis. Furthermore, the impact of the instability of the grid is included in terms of a sensitivity analysis of grid blackouts, together with varying battery investment costs. The results show that PV is a recommended investment as it lowers the charging cost and gives positive results in terms of economic feasibility. To further increase the economic feasibility, lower the charging costs and improve the reliability of the system, it is suggested to invest in energy storage. The techno-economic feasibility of storage is heavily affected by battery investment costs and number of grid blackouts affecting the boat charging. If the investment cost is low and the number of blackouts is high, a large storage is a suggested solution. / För att minska utsläppen från transportsektorn är elfordon (EV) ett lovande alternativ till förbränningsmotorfordon (ICEV). En viktig aspekt vid implementering av nya transportsystem för EV:s är val av laddningsstrategi, eftersom många energikällor med olika begränsningar kan användas. Även om flertalet studier har undersökt laddningsstrategier för elbilar, saknas optimerade laddningsstrategier för elbåtar och som beaktar de specifika förhållandena för dessa fall. I Colombia spelar flodtransportsektorn en viktig roll i områden med brist på tillgång till andra transportalternativ. Denna studie presenterar en optimering av laddningsstrategin för en elbåt som är planerad att trafikera floden Magdalena i regionen Magangué, Colombia. Syftet med optimeringsmodellen är att minimera elräkningen samtidigt som en önskad transporttjänst bibehålls. Studien omfattar solceller (PV), elnätet och batterilagring för laddning, och jämför olika batteristorlekar i en scenarioanalys. Vidare inkluderas effekterna av elnätets instabilitet genom en känslighetsanalys av strömavbrott, tillsammans med varierande kostnader för batteriinvesteringar. Resultaten visar att PV är en rekommenderad investering eftersom den sänker laddningskostnaden och ger positiva resultat när det gäller ekonomisk lönsamhet. För att ytterligare öka den ekonomiska lönsamheten, sänka laddningskostnaderna och förbättra systemets tillförlitlighet föreslås det att investera i energilagring. Den teknisk-ekonomiska genomförbarheten för lagring påverkas starkt av kostnader för batteriinvesteringar och antalet strömavbrott som påverkar båtladdningen. Om investeringskostnaden är låg och antalet strömavbrott är högt är energilagring med stor kapacitet en föreslagen lösning.