Industry 4.0 is at the moment one of the most talked-about topics amongst industry companies. Management teams of discuss the area as something they want to implement, but since it is an ongoing industrial revolution it cannot be implemented straight away. This study is looking into the subject of Industry 4.0 and the identification of nine different technology drivers that a manufacturing company can use as tools in a production environment. However, what is less known is how the tools can be applied to a global company and its different cultures. Because even though Industry 4.0 is about decentralization and giving responsibility to every co-worker, they need to work with a common framework, thus standardization. A company that has started to look into Industry 4.0 is Lantmännen Unibake, who is a global bakery group. Therefore, they serve as the case company in this exploratory study where the goal is to conduct a pre-study that gives them, and the food industry, information and guidelines on how Industry 4.0 applies to their industry. Hence, what improvements it can lead to, what tools that will be suitable, and what the prerequisites for a successful Industry 4.0- transformation will be. The method to answer the research question starts with conducting a comprehensive literature study, followed by several interviews around Europe, and ending in an analysis of the current state with help from the literature framework. The analysis has ended in a conclusion that there is no single or easy answer to the questions since food industries might vary a lot from one to another. Although, in this case, the answer would be that six out of nine tools would be applicable in a global food-supply-chain, some needing more preparatory work than others. By implementing these tools, companies will see more engaged employees that are prone to take autonomous decisions, more accurate production planning, proactive rather than reactive working ways, fewer defects, and higher customer satisfaction. Regarding the prerequisites for transformation, the answer depends on what tools that are used. But what all cases have in common is that there is a need for aware and engaged employees. Everyone will have to be in on the change, understanding why and how, and what benefits that will come out of it. For future studies, it is suggested to look into how maturity models can be applied to these kinds of issues smoothly. The existing maturity models for Industry 4.0 are very complicated and difficult to apply; thus, they would need some development. Another area would be a cost model of the different tools, as well as a comparison of the tools and food regulations. / I dagens läge är Industri 4.0 ett av de hetaste ämnena bland industriföretag. Ett problem är att det ofta diskuteras som något som bör implementeras vilket skapar en felaktig bild av vad Industri 4.0 är, en pågående industriell revolution. Denna studie undersöker ämnet Industri 4.0 och identifierar nio verktyg som kan användas som teknologiska drivkrafter i en tillverkningsmiljö. Då dagens forskning är i sin linda finns det begränsat med information om hur dessa verktyg kan anpassas till att fungera i en global miljö med flera olika kulturer. Även om Industri 4.0 till stor del handlar om decentralisering och att ge ökat ansvar till alla medarbetare så kräver den nya typen av industri också standardisering och att ett företag har ett gemensamt ramverk. Lantmännen Unibake är ett företag som har börjat undersöka möjligheterna med Industri 4.0. Lantmännen Unibake är en av Europas ledande bagerigrupper och agerar som case-företag i denna utforskande studien. Syftet är att sammanställa en förstudie om hur Lantmännen Unibake och livsmedelsindustrin kan utnyttja Industri 4.0:s potentialer, det vill säga vilka förbättringar det kan leda till, vilka verktyg som är applicerbara på industrin och vilka förutsättningar som krävs för en lyckad transformation. För att svara på dessa frågor har en omfattande litteraturstudie och flertalet intervjuer genomförts runt om i Europa. Med hjälp av nulägesanalysen och litteraturstudien har slutsatsen blivit att det varken finns ett ensidigt eller enkelt svar på frågorna då livsmedelsindustri skiljer sig väldigt från företag till företag. I detta fall har sex av nio verktyg identifierats som användbara för en global livsmedelsvärdekedja, dock kräver somliga verktyg mer förberedelser än andra. Genom att implementera dessa verktyg kan företaget komma att se motiverad personal som är mer benägna att ta autonoma och snabba beslut, mer tillförlitlig produktionsplanering, ett proaktivt snarare än reaktivt arbetssätt, minskad mängd defekter och högre kundnytta. Förutsättningar för en förändring beror på vilka verktyg som väljs, dock kräver alla att personalen är medveten om förändringen. Både varför den behöver göras, hur det kommer gå till och vad för fördelar det kommer leda till. Förslag för framtida studier är att se över hur en mognadsanalys kan appliceras på denna typ av situation då de modeller som existerar inom området i dagsläget är väldigt komplicerade och därför svåra att applicera på gemene företag. Ett annat område är en kostnadsanalys för de olika verktygen, likväl en jämförelse mellan verktygen och huruvida de uppfyller livsmedelsreglerna.

Combustion engines and fossil fuels have traditionally driven motor-powered leisure boats. Electrification is quickly transforming the transportation sector, but electric boats are rare. The primary drawback of the electric boat is the high production cost. This study explores the existing leisure boat manufacturers’ efforts and attitudes toward leisure boat electrification. The study is primarily qualitative and uses semi-structured interviews as the dominant data-gathering method. A theoretical framework that covers industrial transformation and innovation was used to analyse the data. This analysis was divided into socio-oriented and firm-oriented features. Enablers and barriers were identified, and a cycle of electric boat development was developed. Enablers identified are the altered nature experience, lower running costs, legislative incentives, less need for maintenance, upcoming scientific progressions and new business opportunities. Barriers identified are cultural concerns, knowledge gaps, infrastructure hesitations, demand awaiting, and disbelief of regulations significance. Manufacturers mostly perceive the socio-cultural experience as the essence of leisure boating. Traditionally manufacturers map the market demand by user surveys and put small efforts into influencing the market. Manufacturers generally believe that environmental concerns are the primary motive for the sales of electric boats. The electric boat development cycle is a model that explains the society-firm dynamics of the leisure boat market. The characteristics of the electric boat are distinct yet subjective, much like the leisure boat culture. If the socio-culture of leisure boats could be redefined, the electric transition could be accelerated. / Motordrivna fritidsbåtar har traditionellt drivits av förbränningsmotorer och fossila bränslen. Elektrifiering förändrar snabbt transportsektorn, dock är elektriska båtar fortfarande sällsynt. Elbåtens främsta nackdel är den höga produktionskostnaden. Denna studie utforskar befintliga båttillverkares arbete samt inställning till elektriska fritidsbåtar. Studien är primärt kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Ett teoretiskt ramverk täckande innovation och socio-teknisk transformation användes för att analysera insamlad data. Analysen är uppdelad i socio-orienterade och tillverkar-orienterade faktorer. Drivkrafter samt hinder till elektriska fritidsbåtar identifierades och en cykel för utveckling av elektriska båtar togs fram. Drivkrafter som identifierats är den förändrade naturupplevelsen, lägre driftskostnader, mindre underhållningsbehov, lagstiftningsincitament, vetenskapliga framsteg samt affärsmöjligheter. Hinder som identifierats är kulturella frågetecken, kunskapsbrist, väntan på efterfrågan, infrastruktur och skepticism kring lagstiftnings significans. Bland båttillverkare uppfattas den socio-kulturella upplevelsen som det viktigaste för fritidsbåtar. Traditionella båttillverkare tenderar att kartlägga efterfrågan genom användarundersökningar och lägger inte resurser på att påverka marknaden. Båttillverkare antar vanligtvis att miljöhänsyn i sig är den främsta drivkraften för köp av elbåtar. Utvecklingscykeln för elbåtar är en modell som förklarar dynamiken mellan samhället och tillverkare av fritidsbåtar. Elektriska fritidsbåtars egenskaper är distinkta men samtidigt subjektiva vilket liknar båtkulturs karaktärsdrag. Ifall båtkultur kan omdefineras skulle det möjligen kunna påskynda det elektriska skiftet.

Industry 4.0 is at the moment one of the most talked-about topics amongst industry companies. Management teams of discuss the area as something they want to implement, but since it is an ongoing industrial revolution it cannot be implemented straight away. This study is looking into the subject of Industry 4.0 and the identification of nine different technology drivers that a manufacturing company can use as tools in a production environment. However, what is less known is how the tools can be applied to a global company and its different cultures. Because even though Industry 4.0 is about decentralization and giving responsibility to every co-worker, they need to work with a common framework, thus standardization. A company that has started to look into Industry 4.0 is Lantmännen Unibake, who is a global bakery group. Therefore, they serve as the case company in this exploratory study where the goal is to conduct a pre-study that gives them, and the food industry, information and guidelines on how Industry 4.0 applies to their industry. Hence, what improvements it can lead to, what tools that will be suitable, and what the prerequisites for a successful Industry 4.0- transformation will be. The method to answer the research question starts with conducting a comprehensive literature study, followed by several interviews around Europe, and ending in an analysis of the current state with help from the literature framework. The analysis has ended in a conclusion that there is no single or easy answer to the questions since food industries might vary a lot from one to another. Although, in this case, the answer would be that six out of nine tools would be applicable in a global food-supply-chain, some needing more preparatory work than others. By implementing these tools, companies will see more engaged employees that are prone to take autonomous decisions, more accurate production planning, proactive rather than reactive working ways, fewer defects, and higher customer satisfaction. Regarding the prerequisites for transformation, the answer depends on what tools that are used. But what all cases have in common is that there is a need for aware and engaged employees. Everyone will have to be in on the change, understanding why and how, and what benefits that will come out of it. For future studies, it is suggested to look into how maturity models can be applied to these kinds of issues smoothly. The existing maturity models for Industry 4.0 are very complicated and difficult to apply; thus, they would need some development. Another area would be a cost model of the different tools, as well as a comparison of the tools and food regulations. / I dagens läge är Industri 4.0 ett av de hetaste ämnena bland industriföretag. Ett problem är att det ofta diskuteras som något som bör implementeras vilket skapar en felaktig bild av vad Industri 4.0 är, en pågående industriell revolution. Denna studie undersöker ämnet Industri 4.0 och identifierar nio verktyg som kan användas som teknologiska drivkrafter i en tillverkningsmiljö. Då dagens forskning är i sin linda finns det begränsat med information om hur dessa verktyg kan anpassas till att fungera i en global miljö med flera olika kulturer. Även om Industri 4.0 till stor del handlar om decentralisering och att ge ökat ansvar till alla medarbetare så kräver den nya typen av industri också standardisering och att ett företag har ett gemensamt ramverk. Lantmännen Unibake är ett företag som har börjat undersöka möjligheterna med Industri 4.0. Lantmännen Unibake är en av Europas ledande bagerigrupper och agerar som case-företag i denna utforskande studien. Syftet är att sammanställa en förstudie om hur Lantmännen Unibake och livsmedelsindustrin kan utnyttja Industri 4.0:s potentialer, det vill säga vilka förbättringar det kan leda till, vilka verktyg som är applicerbara på industrin och vilka förutsättningar som krävs för en lyckad transformation. För att svara på dessa frågor har en omfattande litteraturstudie och flertalet intervjuer genomförts runt om i Europa. Med hjälp av nulägesanalysen och litteraturstudien har slutsatsen blivit att det varken finns ett ensidigt eller enkelt svar på frågorna då livsmedelsindustri skiljer sig väldigt från företag till företag. I detta fall har sex av nio verktyg identifierats som användbara för en global livsmedelsvärdekedja, dock kräver somliga verktyg mer förberedelser än andra. Genom att implementera dessa verktyg kan företaget komma att se motiverad personal som är mer benägna att ta autonoma och snabba beslut, mer tillförlitlig produktionsplanering, ett proaktivt snarare än reaktivt arbetssätt, minskad mängd defekter och högre kundnytta. Förutsättningar för en förändring beror på vilka verktyg som väljs, dock kräver alla att personalen är medveten om förändringen. Både varför den behöver göras, hur det kommer gå till och vad för fördelar det kommer leda till . Förslag för framtida studier är att se över hur en mognadsanalys kan appliceras på denna typ av situation då de modeller som existerar inom området i dagsläget är väldigt komplicerade och därför svåra att applicera på gemene företag. Ett annat område är en kostnadsanalys för de olika verktygen, likväl en jämförelse mellan verktygen och huruvida de uppfyller livsmedelsreglerna.

Many industries are following a trajectory where today’s production and consumption patterns are putting unsustainable strain on the health of our planet. One industry with particularly large impact is the animal-based food industry. More and more people are becoming aware of the severity of the situation, along with realizations of unjust animal treatment in these industries and personal health concerns. Actors in the plant-based food industry have experienced a rise in popularity in recent years. This study set out to explore what drivers lead to positive external stakeholder attitudes and increased market demand for plant-based dairy alternatives, and how these drivers could affect traditional food incumbents to adhere to sustainable transformation of the food industry through a case study design. Analysis of the empirical material led to five main themes: Sustainability, Animal Welfare, Environment, Health and Product, each with a number of subcategories showing what stakeholders expressed motivated them to choose plant-based dairy alternatives. Here the opinions of stakeholders were divided into general or brand specific opinions. By separating these it could be seen that some external stakeholders have such strong values that they compare plant-based brands against each other and would rather boycott specific brands even if they like their products if they do not feel like the brand aligns with their values. One additional theme, “Industrial Transformation,” aimed at demonstrating how stakeholders perceive the current industrial dynamics of the food industry, which showed some tension between Oatly and particularly the dairy industry, suggesting Oatly’s rampage could be a force for sustainable transformation of the dairy industry. / Många industrier följer en bana där dagens produktions- och konsumtionsmönster sätter ohållbar belastning på vår planets hälsa. En industri med särskilt stor påverkan är den djurbaserade livsmedelsindustrin. Fler och fler människor blir medvetna om allvaret i situationen, tillsammans med insikter om orättvis djurbehandling i dessa industrier och personliga hälsoproblem. Aktörer inom den växtbaserade livsmedelsindustrin har upplevt en ökad popularitet de senaste åren. Denna studie syfte är att undersöka vilka drivkrafter som motiverar externa intressenter att bidra till tillväxten av den växtbaserade mjölkproduktsindustrin och hur dessa drivkrafter kan påverka traditionella livsmedelsleverantörer att följa en hållbar omställning av livsmedelsindustrin genom en fallstudie. Analys av det empiriska materialet ledde till fem huvudteman, Hållbarhet, Djurskydd, Miljö, Hälsa och Produkt, var och en med ett antal tillhörande underkategorier som visade vad intressenterna uttryckte motiverade dem att välja växtbaserade mjölkprodukter. Här delades intressenternas åsikter i allmänna eller varumärkesspecifika åsikter. Genom att separera dessa kunde man se att vissa externa intressenter har så starka värderingar att de jämför växtbaserade varumärken mot varandra och hellre bojkottar ett specifikt varumärke även om de gillar deras produkter om de inte känner att varumärket stämmer överens med deras egna värderingar. Ytterligare ett tema, "Industriell Transformation", syftade till att demonstrera hur intressenter uppfattar den nuvarande industriella dynamiken i livsmedelsindustrin, vilket visade en viss spänning mellan Oatly och specifikt mejeriindustrin, vilket tyder på att Oatlys framfart kan vara en kraft för hållbar transformation av mejeriindustrin.

Why do some large organizations succeed during transformations and others do not? This thesis aims to contribute and expand the discussion of how product development capabilities could enable success during transformations. To investigate the problem, a qualitative case study was performed at a large transport and truck incumbent, Scania CV AB. The transport and truck industry is currently pressured to transform, both from a competitive and sustainability perspective. In order to become more adaptable to change, the thesis identified the importance of clearly applying ambidexterity as a strategy to cope with challenges that the transformation implies. However, when applying ambidexterity, interface challenges between exploitation and exploration occur. Success during transformations is mainly dependent on the management to handle those interface challenges properly. This thesis identified two main managerial practices that could benefit incumbents in the transport and truck industry to become more adaptable during a transformation phase. Firstly, a clear strategy of how to manage innovations over time could support large incumbents to leverage innovations for optimal experimentation, scalability, and later profit. Secondly, clear organizational alignment between functions to enhance communication and prioritization especially between exploitative and explorative business activities could support large incumbents to leverage radical innovations within the organization. This thesis argues that implementing structural ambidexterity combined with a clear and streamlined innovation transfer process in three distinct horizons for mature, growth, and future businesses will increase adaptability during transformation pressure. As the main area of future research, this thesis proposes to further investigate the opportunities of an open innovation strategy that leverages partnerships for co-creation in an increasingly interconnected transport ecosystem. / Hur kommer det sig att vissa företag lyckas under industriell förändring och andra inte? Syftet med denna uppsats är att bidra till, och utvidga, diskussionen om hur kapabiliteter inom produktutveckling kan främja en lyckad transformation. För att undersöka problemet genomfördes en kvalitativ fallstudie på ett etablerat företag inom transport och lastbilsindustrin, Scania CV AB. Transportindustrin är för närvarande under stor press, både från ett konkurrens- och hållbarhetsperspektiv. Denna studie visar att, för att bli mer adaptiv och hantera förändring, är det av yttersta vikt att implementera en tydlig strategi för en tvehänt (ambidextrous) organisation. En av de största utmaningarna vid en sådan implementation är dock de starka spänningar som uppstår i gränssnitten mellan det operationella och det utforskande inom organisationen. Hur de hanterar dessa utmaningar från ett ledarskapsperspektiv, kommer därav vara en av de främsta faktorerna till om företaget lyckas anpassa sig till förändring. I studien har två grundläggande principer för ledarskap identifierats, vilka kan hjälpa etablerade företag inom transport- och lastbilsindustrin att bli mer adaptiva under förändring. För det första, en tydlig strategi för att hantera innovation över tid, kan stötta ett etablerat företag att optimera innovation, skalbarhet och vinst. För det andra, en tydlig organisations- och ledarskapsinriktning som lyfter kommunikation och underlättar prioritering mellan förvaltande och utforskande aktiviteter och avdelningar. Denna studie argumenterar för strukturell separering av organisationen, kombinerat med en process för att överföra innovationer. Detta kan åstadkommas genom en uppdelning på tre horisonter; mognad, tillväxt och framtid, vilket kommer att öka företagets anpassningsförmåga under förändring. Denna studie har avgränsats till att inte närmare undersöka hur partnerskap kan hanteras i det allt mer sammankopplade transportsystemet. Detta är dock identifierat som ett möjligt behov av att närmare undersöka hur strategier för open innovation kan främja partnerskap och samproduktion inom området.