I denna uppsats utforskar författaren hur svenska mejeriföretag uppfattas som hållbara. Både från anställda inom Sverige största mejeriföretags perspektiv och från svenska konsumenters perspektiv. Syftet med denna studie var att få en mer nyanserad förståelse för hur ett hållbart livsmedelssystem skulle kunna se ut i Sverige i framtiden. Detta genom att identifiera några av de övergripande uppfattningarna om den nuvarande svenska mejeriindustrin. I denna studie tillämpades en kvalitativ forskningsansats som baserades på intervjuer och en fokusgrupp i syfte att generera en tematisk analys. Genom resultatet från studien identifierade författaren en motsättning mellan konsumenters ökande efterfrågan på svenska mejeriföretag att tillhandahålla mer miljömässigt hållbara produkter samt konsumenters fortsatta efterfrågan på mejeriprodukter att uppfylla behov utanför hållbarhetsområdet. Författaren diskuterade också den existerande klyftan mellan kommunikation från svenska mejeriföretag och svenska konsumenter i att skapa värde från olika hållbarhetsinitiativ. / In this paper, the author explores the perception of Swedish dairy companies as sustainable from both the perspective of employees at Sweden’s largest dairy company and from the perspective of consumers in Sweden. The purpose of this study was to gain a more nuanced understanding of what a sustainable food system could look like in Sweden in the future by identifying some of the overarching beliefs about the current Swedish dairy industry. This study utilized a qualitative research approach based on interviews and a focus group to generate a thematic analysis. Ultimately, the author identified a tension between the increasing consumer demand for dairy companies in Sweden to provide more environmentally sustainable products and the continued consumer demand for dairy products to fulfill needs outside of the scope of sustainability. The author also discussed the existing gap between the communication from Swedish dairy companies and Swedish consumers in creating value from various sustainability initiatives.

Many industries are following a trajectory where today’s production and consumption patterns are putting unsustainable strain on the health of our planet. One industry with particularly large impact is the animal-based food industry. More and more people are becoming aware of the severity of the situation, along with realizations of unjust animal treatment in these industries and personal health concerns. Actors in the plant-based food industry have experienced a rise in popularity in recent years. This study set out to explore what drivers lead to positive external stakeholder attitudes and increased market demand for plant-based dairy alternatives, and how these drivers could affect traditional food incumbents to adhere to sustainable transformation of the food industry through a case study design. Analysis of the empirical material led to five main themes: Sustainability, Animal Welfare, Environment, Health and Product, each with a number of subcategories showing what stakeholders expressed motivated them to choose plant-based dairy alternatives. Here the opinions of stakeholders were divided into general or brand specific opinions. By separating these it could be seen that some external stakeholders have such strong values that they compare plant-based brands against each other and would rather boycott specific brands even if they like their products if they do not feel like the brand aligns with their values. One additional theme, “Industrial Transformation,” aimed at demonstrating how stakeholders perceive the current industrial dynamics of the food industry, which showed some tension between Oatly and particularly the dairy industry, suggesting Oatly’s rampage could be a force for sustainable transformation of the dairy industry. / Många industrier följer en bana där dagens produktions- och konsumtionsmönster sätter ohållbar belastning på vår planets hälsa. En industri med särskilt stor påverkan är den djurbaserade livsmedelsindustrin. Fler och fler människor blir medvetna om allvaret i situationen, tillsammans med insikter om orättvis djurbehandling i dessa industrier och personliga hälsoproblem. Aktörer inom den växtbaserade livsmedelsindustrin har upplevt en ökad popularitet de senaste åren. Denna studie syfte är att undersöka vilka drivkrafter som motiverar externa intressenter att bidra till tillväxten av den växtbaserade mjölkproduktsindustrin och hur dessa drivkrafter kan påverka traditionella livsmedelsleverantörer att följa en hållbar omställning av livsmedelsindustrin genom en fallstudie. Analys av det empiriska materialet ledde till fem huvudteman, Hållbarhet, Djurskydd, Miljö, Hälsa och Produkt, var och en med ett antal tillhörande underkategorier som visade vad intressenterna uttryckte motiverade dem att välja växtbaserade mjölkprodukter. Här delades intressenternas åsikter i allmänna eller varumärkesspecifika åsikter. Genom att separera dessa kunde man se att vissa externa intressenter har så starka värderingar att de jämför växtbaserade varumärken mot varandra och hellre bojkottar ett specifikt varumärke även om de gillar deras produkter om de inte känner att varumärket stämmer överens med deras egna värderingar. Ytterligare ett tema, "Industriell Transformation", syftade till att demonstrera hur intressenter uppfattar den nuvarande industriella dynamiken i livsmedelsindustrin, vilket visade en viss spänning mellan Oatly och specifikt mejeriindustrin, vilket tyder på att Oatlys framfart kan vara en kraft för hållbar transformation av mejeriindustrin.

The dairy industry is a complex system that involves many stakeholders and processes, from production to distribution. To measure and improve the performance of this system, a comprehensive and reliable Performance Measurement System (PMS) is needed. A PMS is a tool that helps to evaluate the efficiency and effectiveness of supply chain operations. One of the components of a PMS is the key performance indicators (KPIs), which reflect the performance of specific aspects of the supply chain. This thesis explores how KPIs can be used to enhance logistics performance in the dairy industry. The research is based on a single case study of a global company that operates in the dairy sector, which faces challenges such as high competition, customer demand variability, and food waste. The research uses a mix of literature review, interviews, and data analysis to identify and evaluate the relevant KPIs for logistics performance, as well as their interrelationships and impacts. The research applies the interpretive structural modeling (ISM) method to develop a hierarchical model of the KPIs and their causal relationships. The interpretive structural model of the indicators shows that the current indicators commonly used in the dairy industry today are not suitable for measuring performance, the indicators do not affect the current performance significantly but rather reflect the. This paper proposes a methodology for qualitatively evaluating performance measures, based on the integration of the ISM approach, the MICMAC analysis, and the seven criteria of a KPI. The ISM approach is a technique for identifying and analyzing the interrelationships among elements of a complex system. By applying this methodology, organizations and researchers can assess the suitability and importance of a set of KPIs. / Mejeriindustrin är ett komplext system som involverar många intressenter och processer, från produktion till distribution. För att mäta och förbättra systemets prestanda behövs ett heltäckande och tillförlitligt system för prestationsmätning (PMS). Ett PMS är ett verktyg som hjälper till att utvärdera effektiviteten i leveranskedjans verksamhet. En av komponenterna i ett PMS är nyckeltal (KPI:er), som är mått som återspeglar prestandan för specifika aspekter av leveranskedjan. Denna studie syftar till att undersöka hur KPI:er kan användas för att förbättra logistiken inom mejeriindustrin. Forskningen baseras på en fallstudie av ett globalt företag som är verksamt inom mejerisektorn, som står inför utmaningar som hög konkurrens, varierande kundefterfrågan och matsvinn. Forskningen använder en blandning av litteraturstudier, intervjuer och dataanalys för att identifiera och utvärdera relevanta KPI:er för logistikprestanda, samt deras inbördes relationer och påverkan. Forskningen tillämpar metoden ISM (Interpretive Structural Modeling) för att utveckla en hierarkisk modell av KPI:erna och deras orsakssamband. Den tolkande strukturella modellen av indikatorerna visar att de nuvarande indikatorerna som vanligtvis används i mejeriindustrin idag inte är lämpliga för att mäta prestanda, indikatorerna påverkar inte den nuvarande prestationen avsevärt utan återspeglar snarare resultaten. I denna rapport föreslås en metod för att utvärdera prestationsmått på ett kvalitativt sätt, baserat på integrationen av ISM-metoden, MICMAC-analysen och de sju kriterierna för en KPI. ISM-metoden är en teknik för att identifiera och analysera de inbördes relationerna mellan olika delar i ett komplext system. Genom att tillämpa denna metod kan organisationer och akademiker utvärdera lämpligheten och vikten av en uppsättning eller en KPI.