Diss. Umeå : Univ., 2004.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Chalmers tekniska högskola, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter. Den fysiska och sociala närheten i området medför många positiva egenskaper vilket genererar en trygghet för företagen. Som helhet har det skapat möjligheter och en förmåga hos företagen i Slakthusområdet att hålla en hög flexibilitets- och servicenivå. En förmåga som informanterna framhåller som sina respektive företags främsta konkurrensfördel och framgång.</p>

Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter. Den fysiska och sociala närheten i området medför många positiva egenskaper vilket genererar en trygghet för företagen. Som helhet har det skapat möjligheter och en förmåga hos företagen i Slakthusområdet att hålla en hög flexibilitets- och servicenivå. En förmåga som informanterna framhåller som sina respektive företags främsta konkurrensfördel och framgång.

Diss. Göteborg : University.

Denna rapport beskriver utvecklingsprocessen av en programvara som jag har skapat för ett företag inom livsmedelsindustrin. Detta företag har tillverkat en ny produktgren och krävde ett verktyg för administrering av allt från produktion till leveranser. Då den befintliga programvaran inte var lämpad för denna uppgift, utvecklades en skräddarsydd lösning för just detta ändamål och med hänsyn till företagets kompetens och utrustning.   Den som läser denna rapport bör ha grundläggande förståelse för programutveckling samt programmeringsspråket C#. / This report describes the development of software that I have created for a company in the food industry. This company has created a new product line and required a tool to administer everything from production to shipping. Since the existing software was not suited for this task, a customized solution was developed for this purpose, based on the company's expertise and equipment.   The reader of this report should have a basic understanding of software development and the programming language C#.

Uppsatsen handlar om hur hållbarhet visualiseras i livsmedelsindustrin. Med syfte att undersöka hur bakomliggande strukturer, maktförhållanden, diskurser och stereotyper påverkar representationen av hållbarhet, vill jag öppna upp för en transparent kommunikation i designbranschen och ge grafiska designers insikt i hur design både påverkar och påverkas av samhället. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt och feministiskt perspektiv genomförs tre analysmodeller: Kvantitativ innehållsanalys, semiotisk analys, samt diskursanalys. Resultatet visar hur hållbarhet representeras visuellt genom användandet av olika referenser till naturen, som knyter an till stereotypa representationer av hållbarhet. Undersökningen belyser även flera diskurser inom diskursordningen hållbarhet i livsmedelsindustrin som är stark sammankopplade med självbild, identitetsskapande och företagsvärldens hierarkiska strukturer.

AB Furhoffs Rostfria grundades i Skövde 1899 för att tillverka kannor och kittlar i koppar. Idag tillverkar de produkter i rostfritt stål för bland annat VVS-system, storkök och diskbänkar för hemmamiljö. Tillverkningen sker i Skövde med en maskinpark som är anpassad för produktion i rostfritt stål. Då kraven från marknaden går åt mer hygieniska golvrännor och konkurrenterna fokuserar på att marknadsföra denna typ av produkt, vill Furhoffs leda denna utveckling. Examensarbetets mål är att utveckla en golvränna som är anpassad för områden som har extra höga krav på hygien för att undvika spridning av smittor. Detta kan vara livsmedelsindustri, storkök, sjukhus eller laboratorier. Golvrännan ska även vara säker att använda i en industri där tyngre trafik förekommer och då är det ett krav att locket ska klara en belastning på 12 500 kg.  För att anpassa produkten till användaren utfördes intervjuer på ett större mejeri, en livsmedelsindustri och en restaurang. Även en observation utfördes på restaurangen för att observera hur rengöringsprocessen av produkten gick till. Informationen från dessa besök resulterade i användarbehov som tillsammans med krav från Furhoffs låg till grund för hur golvrännan senare utvecklades. Golvrännans olika komponenter: brunn med vattenlås, ränna, lock och silkorg, utvecklades var för sig för att sedan anpassas till varandra. Utförda tester och en kostnadsanalys låg till grund för de konceptval som togs. Flödet av vatten och bortforslande av avfall testades för att välja ut den mest optimala profilen på rännan. För att veta om golvrännan är säker att använda i de tänkta miljöerna utfördes belastnings-, halk- och flödestester på locket. Den slutliga produkten är anpassad för Furhoffs tillverkningsmetoder. Golvrännan uppfyller de krav som ställts och är anpassad för miljöer med höga krav på hygien. Resultatet från examensarbetet kommer att ligga till grund för den hygienränna som kommer att tillverkas av Furhoffs. / AB Furhoffs Rostfria was founded in Skövde in 1899 to produce pots and cauldrons in copper. Today´s production is focused on products for HVAC (heating, ventilation and air conditioning) as well as for restaurant kitchens and customized products. The production is located in Skövde with machines suited for processing stainless steel. Demands from the market as well as Furhoff´s competitors are focusing on hygienic floor drain gutters. Because of this, Furhoffs wants to be the leading company of this kind of development. This project aims to develop a floor drain gutter that is suitable for environments with high requirements of hygiene to prevent spreading of diseases. These environments can be food factories, laboratories, hospitals and restaurant kitchens. The product needs to be safe to use in industries where traffic from heavy vehicles occur. This means that the product must withstand a load of 12 500 kg. To adjust the product to fit the user, interviews were performed in a large dairy, a food factory and in a restaurant. An observation was also performed in the restaurant to observe the cleaning process of a floor drain gutter. The information from the user study resulted in a list of needs. These, combined with demands from the company, formed the product specification. This specification was the basis for how the product later was developed. The components of the floor drain gutter, gully with a stench trap, gutter, cover and strainer basket, was developed separately and adapted to each other. Tests and cost analysis were performed to make well-founded concept choices. Water flow and removal of waste was tested to choose the most optimal gutter profile. To make sure the floor drain gutter is safe to use in the intended environment, load tests, slip tests and tests of flow rates were made.    The final product is adjusted for Furhoff´s production methods. The floor drain gutter fulfils the requirements and is suitable for environments with high hygiene demands. The result from this thesis will be used for further development of Furhoff´s future floor drain gutter.

Today’s society strives to eliminate the carbon dioxide (CO2) emissions, which is the main greenhouse gas emitted through anthropogenic activities and contributes to climate change. In this project utilization of CO2 emissions from waste to energy plants to carbohydrates via photocatalytic reduction with water and further carbon coupling reactions is investigated. Two routes for the synthesis of carbohydrates have been investigated. Both methods use photocatalytic reduction of carbon dioxide to methanol and then proceed via different steps to produce carbohydrates or their precursors. The first route uses aldol condensation as the main method for the formation of carbon-carbon bonds and the second route is based on the formose reaction that uses formaldehyde as a reactant. The waste incineration plant selected for this study was the one located in Kil, Sweden. This plant processes 15590 tons of waste per year and emits 16366.5 tons of carbon dioxide per year. In order to separate carbon dioxide from the flue gas stream, MEA absorption was chosen as the best option due to its high efficiency. The presented processes have negative carbon dioxide emissions due to the fact that they convert of 16.4% of the waste incineration CO2 emissions into useful products and do not generate any emissions of their own. The aldol condensation pathway exhibits an efficiency of 1.3% when considering only food industry products and 2.5% when including other products that are useful to manufacture solvents, lubricants, or pharmaceuticals. The total amount of food industry products obtained is 3.9 kg/h with the energy requirements being was 159550 kJ/kgproduct. The formose reaction route yields 15.4 kg/h of only food industry products, mainly glucose, and exhibits an efficiency of 5%. The power requirements equal to 90099 kJ/kgproduct. The formose route was found to have higher yield and efficiency, and to be more energy consuming but also more energy efficient. Economic data was difficult to find due to the fact that photocatalytic processes are not commercial yet. / Dagens samhälle strävar efter att eliminera koldioxidutsläppen (CO2), som är den viktigaste växthusgasen som släpps ut genom antropogena aktiviteter och påverkar klimat. Den här projekten undersöker användning av koldioxidutsläpp från avfall till energianläggningar till produktion av kolhydrater via fotokatalytisk reduktion med vatten och ytterligare kolkopplingsreaktioner. Projekten utforskar två vägar för syntes av kolhydrater. Båda metoderna använda fotokatalytisk reduktion av koldioxid till metanol. Kolhydrater eller deras ursprungsmaterial syntetiseras via olika steg nedströms den fotokatalitiska processen. Den första vägen använder aldolkondensation som huvudmetod av kol-kolbindningar och den andra vägen baseras på formosreaktionen som använder formaldehyd som reaktant. Den avfallsförbränningsanläggning som valts ut för denna studie var den i Kil, Värmland, Sverige. Denna anläggning behandlar 15590 ton avfall per år och släpper ut 16366,5 ton koldioxid per år. För att separera koldioxid från rökgasströmmen valdes MEA-absorption som det bästa alternativet på grund av dess höga effektivitet. De presenterade processerna har negativa koldioxidutsläpp på grund av att de omvandlar 16,4% av koldioxid från avfallsförbränning till användbara produkter och inte genererar  egna utsläpp. Aldolkondensationsvägen uppvisar en effektivitet på 1,3% om man endast beaktar livsmedelsindustrins produkter och 2,5% om man gör andra produkter som är användbara för att tillverka lösningsmedel, smörjmedel eller läkemedel. Den totala mängden av livsmedelsprodukter är 3,9 kg / h och energibehovet är lika med 159550 kJ / kg produkt. Formosreaktionsvägen ger 15,4 kg / h av livsmedelsindustrin produkt, huvudsakligen glukos, och uppvisar en effektivitet på 5%. Effektkraven är lika med 90099 kJ / kg produkt. Formosvägen visade sig ha högre utbyte och effektivitet och vara mer energikrävande men också mer energieffektiv. Ekonomiska data var svåra att hitta på grund av att fotokatalytiska processorn ännu inte är kommersiell.