<p>Enligt den traditionella modellen av skattekonkurrens ska kapitalets mobilitet</p><p>resultera i ineffektivt lågt satta kapitalskattesatser som med tiden kan leda till en</p><p>destruktiv ”race-to-the bottom”, dvs. att länderna kommer att successivt sänka sina</p><p>skatter för att attrahera kapital. Detta kan innebära en välfärdsförlust för alla länder.</p><p>Verkligheten ser dock annorlunda ut. I takt med att kapitalmarknaden liberaliserades i</p><p>Europa har de flesta länderna höjt kapitalskatten, även de som hade en relativt hög</p><p>skatt från början. Genom att använda modellen av ”ny ekonomisk geografi” (också</p><p>kallad agglomerationsmodellen) kommer jag att visa att ökad mobilitet av kapital</p><p>behöver inte alls leda till en ”race-to-the-bottom”, utan till en höjning av skatten.</p>

Enligt den traditionella modellen av skattekonkurrens ska kapitalets mobilitet resultera i ineffektivt lågt satta kapitalskattesatser som med tiden kan leda till en destruktiv ”race-to-the bottom”, dvs. att länderna kommer att successivt sänka sina skatter för att attrahera kapital. Detta kan innebära en välfärdsförlust för alla länder. Verkligheten ser dock annorlunda ut. I takt med att kapitalmarknaden liberaliserades i Europa har de flesta länderna höjt kapitalskatten, även de som hade en relativt hög skatt från början. Genom att använda modellen av ”ny ekonomisk geografi” (också kallad agglomerationsmodellen) kommer jag att visa att ökad mobilitet av kapital behöver inte alls leda till en ”race-to-the-bottom”, utan till en höjning av skatten.

<p>Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter. Den fysiska och sociala närheten i området medför många positiva egenskaper vilket genererar en trygghet för företagen. Som helhet har det skapat möjligheter och en förmåga hos företagen i Slakthusområdet att hålla en hög flexibilitets- och servicenivå. En förmåga som informanterna framhåller som sina respektive företags främsta konkurrensfördel och framgång.</p>

Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter. Den fysiska och sociala närheten i området medför många positiva egenskaper vilket genererar en trygghet för företagen. Som helhet har det skapat möjligheter och en förmåga hos företagen i Slakthusområdet att hålla en hög flexibilitets- och servicenivå. En förmåga som informanterna framhåller som sina respektive företags främsta konkurrensfördel och framgång.

Tidigare forskning har visat att det finns ett stort intresse bland unga i Sverige att starta företag. Det har också uppenbarats att det finns brister i ungas kunskaper om företagande och entreprenörskap, och de vet inte heller hur de skall gå tillväga för få den kunskapen. De faktorerna påverkar ungas företagande negativt och hämmar dem i deras önskan om egenföretagande. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka specifika faktorer som hindrar unga från att starta företag, det vill säga vilka osäkerheter de upplever i den industriella omgivningen och hur de kan hanteras. I ett försök att finna metoder som hjälper unga att hantera de osäkerheter som upplevs har jag undersökt hur klusterteorin kan underlätta företagandet. Klusterteorin skapades av Michael Porter i slutet av nittonhundratalet och visar på hur företag kan erhålla konkurrensfördelar genom att samlas i industriella kluster. Till det empiriska materialet har jag använt mig av sekundärdata i form av en undersökning utförd av Nutek 2008. Jag har också genomfört en fallstudie med tre företag som opererar i klustret Textil- och Modefabriken.I analysen har jag kunnat identifiera att de osäkerheter som unga upplever är finansiella; hur verksamheten skall finansieras, operationella; hur effektivt företaget kan drivas, samt konkurrensmässiga; om förmågan att konkurrera med andra. Med hjälp av kluster kan de osäkerheterna hanteras då kluster gör unga till bättre företagare med större kunskap om branschen, minskar deras ekonomiska otrygghet och bidrar med en social miljö som främjar deras innovation och ökar den teknologiska utvecklingen.Previous research has shown that there is a great interest among young people in Sweden to start a business. It has also become apparent that there are gaps in young people’s knowledge about business venturing and entrepreneurship, as well as their ability to obtain that knowledge. These factors affect entrepreneurship among young people negatively and it inhibits them in their desire to start at business. The purpose of this paper is to examine the specific factors that prevent young people from starting a business, that is, the uncertainties they experience in the industrial environment and how they can be managed. In an attempt to find methods that can be used to help young people manage the perceived uncertainties I have researched how cluster theory can facilitate entrepreneurship. Cluster theory was created by Michael Porter in the late twentieth century as way to show how businesses can achieve a competitive advantage by congregating in industrial clusters. For my empirical material I have used secondary data in the form of a survey carried out by Nutek in 2008. I have also done a case study with three companies that operate in a cluster called Textil- och Modefabriken.I have identified that the nature of the uncertainties perceived by young people are financial; how the business will be financed, operational; how effectively they will be able to run the business, and competitive; the ability to compete with others. Through the use of clusters these uncertainties can be managed as clusters can turn the young people into better entrepreneurs with a greater knowledge of the industry, as well as reduce their financial insecurities and provide them with a social construct that increase innovation and technological advancements. / Program: Textilekonomutbildningen