<p>Sammanfattning</p><p>I dagens förändringssamhälle, med en ökad globalisering och en snabb teknologisk utveckling behöver företagen hänga med i utvecklingen för att de inte ska bli ikapp- och förbisprungna. För att de ska lyckas med detta behöver de ha en offensiv inställning till tillväxt, de bör hela tiden tänka framåt och se vad de kan göra för att, inte bara hänga med utan, ta ledningen och visa vägen in i framtiden. Företagarna (FR) i Bollnäs kom därför på idén att låta en student genomföra ett arbete om tillväxten bland små företag.</p><p>Det finns två syften med uppsatsen. Det ena är en övergripande bild för att se hur företag inom Bollnäs kommun ser på tillväxt på företag. Det andra är att se hur företag inom kommunen ser på tillväxten för sitt företag. De stora/övergripande frågorna i arbetet är: Hur ser företagarna i Bollnäs på tillväxt för företag? Hur ser företagarna i Bollnäs på nätverk/samarbete med andra? Hur anser företagarna i Bollnäs att samverkan fungerar mellan dem och kreditinstituten?</p><p>Eftersom syftet med uppsatsen var att se hur företagarna i en kommun ser på tillväxt föll valet på en kvantitativ undersökning, enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 46 företag och fick en svarsfrekvens på 76 %, dvs. 35 stycken. För att få ytterligare åsikter från respondenterna genomfördes en kvalitativ undersökning, valet föll på intervjuer, närmare bestämt 5 stycken.</p><p>Då det finns nästan 2100 företag inom kommunen inriktades undersökningen på fyra branscher att skicka ut enkäten till. Valet föll på handel, livsmedel, turism och verkstadsindustrin. En annan avgränsning var att de deltagande företagen skulle bedrivas i någon typ av företagsform.</p><p>Många företag anser att de går en ljus framtid till mötes och av de intervjuade är fyra av fem positiv till tillväxt. Bland intervjurespondenterna växer företagen utifrån efterfrågan på marknaden. En del företag vill inte växa och orsaken till detta är flera. Den övervägande orsaken är att företagarna är nöjda med hur företaget ser ut. De allra flesta av enkätrespondenterna, 42 %, svarade att anledningen till varför de inte ville växa var att de var nöjd med hur deras företag ser ut i dagsläget. Dock var orsak två, efterfrågan på deras produkt/tjänst hack i häl med 37 %. En av intervjurespondenterna ville inte växa, orsaken han angav är att han känner sig nöjd med företaget.</p><p>Från enkätundersökningen kunde ses att det största hindret för företagens tillväxt var alla avgifter och skatter. Av intervjuerna var det skilda meningar om vilka de ansåg vara mest negativa. Respondenternas svåraste val var att rangordna dem, eftersom de menade att alla påverkar företaget negativt, mer eller mindre.</p><p>Många av enkätrespondenterna använder sig av nätverk. Däremot är det lite olika beroende på bransch och storlek på företaget. Alla intervjuade företagare anser att nätverk är bra, fyra av fem använder även sig av någon form av samarbete. Eftersom studier påvisat att med hjälp av nätverk kan företagen nå högre mål känns det som en självklarhet att använda sig av det, vilket också de flesta av företagen har insett. 67 % av respondenterna av enkäten svarade att de kan tänka sig att samarbeta med andra om en större order. De företag vilka använder sig av samarbete kan få ekonomiska fördelar gentemot sina konkurrenter och därigenom kan de stärka sin position på marknaden. Bland intervjurespondenterna var det lite skilda meningar om nätverk men tre av dem samarbetar i dagsläget med andra för att nå ut till fler kunder.</p><p>Många från enkätundersökningen anser att det är lätt att få kredit. En intressant teori är att ju mer resurser företagen har, desto mer entreprenöriell kan de bli. Detta ser därför bra ut för företagen, många av dem har möjlighet att få kapital och detta kan göra att de kan utveckla sina verksamheter. Samtliga av intervjurespondenterna skulle vända sig till banken om de hade behov av externt kapital, dock använder sig tre av dem enbart av sitt interna kapital.</p> / <p>Summary</p><p>In today’s changing society, with increasing globalisation and rapid technological development the companies need to hang on to development, otherwise they could be over run by competitors. If they are going to succeed they need to have an offensive attitude to growth, they need show forward thinking and see what they can do to take the lead and show the way into the future. With this in mind Företagarna (FR) in Bollnäs decided to let a student carry out an essay about the growth among small firms.</p><p>This essay has two purposes. The first purpose is to get an overall picture of how firms in the district of Bollnäs view growth in firms generally. The second purpose is to find out what these firms think of the growth of their own companies. The major questions asked in the essay are: What do the leaders in Bollnäs think of the growth of their firms? What do they think of networking and co-operation with others? What do the leaders think of co-operation between them and the credit institution?</p><p>Since one of the purposes with the essay was to see what leaders in a community think of growth, a quantitative study was used through means of a questionnaire. The questionnaire was sent out to 46 firms and the response rate was 76 %, i.e. 35 answered. To get further opinions from the leaders a qualitative survey was carried out by conducting 5 interviews.</p><p>There are almost 2100 firms in the district so the survey was limited to four lines of businesses. The selection among the lines of businesses was trade, provision merchants, tourism and the engineering industry. One other demarcation was that the firms should conduct some kind of corporate form.</p><p>Many companies see a bright future ahead and among the interviewed, four out of five are positive about growth. According to the respondents firms are growing from the research on the market. Some of the respondents don’t want to grow and the reasons for this are several. Among many of the leaders, 42%, the main reason why they didn’t want to grow was that they were satisfied with how their firms were currently. The second reason, the research on the firm’s product or service was close with 37 %. One of the interviewees didn’t want to expand, the reason he gave was that he was satisfied with the company.</p><p>According to the questionnaire the biggest obstacle for the firm’s growth is all the costs and taxes. Among the respondents there were different opinions on what they saw as the most negative factors to their firms. The hardest part for the participants was to have an order of precedence, meaning that all the factors had a negative influence on the firm, but some more and others less.</p><p>Many of the respondents use networking. The reasons however are different among the lines of businesses and size of the company. All the interviewees thought that networking is a good practice and four out of five use some kind of co-operation. Studies have shown that by using networking companies can reach higher goals. With that in mind it seams obvious to use it and most of the firms have realised that. 67 % of the respondents can imagine working with other firms.</p><p>Firms that use some kind of co-operation can benefit from the financial advantage against their competitors and in that way they get a stronger position on the market. Among the interviewed there were some different opinions on networking but three of them have co-operation today and the reason is to reach more customers.</p><p>Many from the respondents think that it’s easy to get credit. One interesting theory is that the more resources the companies have the more entrepreneurial they can be. This looks good for the firms then many of them have an opportunity to get capital and then develop their enterprise. If the respondents need external capital they all turn to the bank but only two of them look externally when they need capital the other three use only internal capital.</p>

Sammanfattning I dagens förändringssamhälle, med en ökad globalisering och en snabb teknologisk utveckling behöver företagen hänga med i utvecklingen för att de inte ska bli ikapp- och förbisprungna. För att de ska lyckas med detta behöver de ha en offensiv inställning till tillväxt, de bör hela tiden tänka framåt och se vad de kan göra för att, inte bara hänga med utan, ta ledningen och visa vägen in i framtiden. Företagarna (FR) i Bollnäs kom därför på idén att låta en student genomföra ett arbete om tillväxten bland små företag. Det finns två syften med uppsatsen. Det ena är en övergripande bild för att se hur företag inom Bollnäs kommun ser på tillväxt på företag. Det andra är att se hur företag inom kommunen ser på tillväxten för sitt företag. De stora/övergripande frågorna i arbetet är: Hur ser företagarna i Bollnäs på tillväxt för företag? Hur ser företagarna i Bollnäs på nätverk/samarbete med andra? Hur anser företagarna i Bollnäs att samverkan fungerar mellan dem och kreditinstituten? Eftersom syftet med uppsatsen var att se hur företagarna i en kommun ser på tillväxt föll valet på en kvantitativ undersökning, enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 46 företag och fick en svarsfrekvens på 76 %, dvs. 35 stycken. För att få ytterligare åsikter från respondenterna genomfördes en kvalitativ undersökning, valet föll på intervjuer, närmare bestämt 5 stycken. Då det finns nästan 2100 företag inom kommunen inriktades undersökningen på fyra branscher att skicka ut enkäten till. Valet föll på handel, livsmedel, turism och verkstadsindustrin. En annan avgränsning var att de deltagande företagen skulle bedrivas i någon typ av företagsform. Många företag anser att de går en ljus framtid till mötes och av de intervjuade är fyra av fem positiv till tillväxt. Bland intervjurespondenterna växer företagen utifrån efterfrågan på marknaden. En del företag vill inte växa och orsaken till detta är flera. Den övervägande orsaken är att företagarna är nöjda med hur företaget ser ut. De allra flesta av enkätrespondenterna, 42 %, svarade att anledningen till varför de inte ville växa var att de var nöjd med hur deras företag ser ut i dagsläget. Dock var orsak två, efterfrågan på deras produkt/tjänst hack i häl med 37 %. En av intervjurespondenterna ville inte växa, orsaken han angav är att han känner sig nöjd med företaget. Från enkätundersökningen kunde ses att det största hindret för företagens tillväxt var alla avgifter och skatter. Av intervjuerna var det skilda meningar om vilka de ansåg vara mest negativa. Respondenternas svåraste val var att rangordna dem, eftersom de menade att alla påverkar företaget negativt, mer eller mindre. Många av enkätrespondenterna använder sig av nätverk. Däremot är det lite olika beroende på bransch och storlek på företaget. Alla intervjuade företagare anser att nätverk är bra, fyra av fem använder även sig av någon form av samarbete. Eftersom studier påvisat att med hjälp av nätverk kan företagen nå högre mål känns det som en självklarhet att använda sig av det, vilket också de flesta av företagen har insett. 67 % av respondenterna av enkäten svarade att de kan tänka sig att samarbeta med andra om en större order. De företag vilka använder sig av samarbete kan få ekonomiska fördelar gentemot sina konkurrenter och därigenom kan de stärka sin position på marknaden. Bland intervjurespondenterna var det lite skilda meningar om nätverk men tre av dem samarbetar i dagsläget med andra för att nå ut till fler kunder. Många från enkätundersökningen anser att det är lätt att få kredit. En intressant teori är att ju mer resurser företagen har, desto mer entreprenöriell kan de bli. Detta ser därför bra ut för företagen, många av dem har möjlighet att få kapital och detta kan göra att de kan utveckla sina verksamheter. Samtliga av intervjurespondenterna skulle vända sig till banken om de hade behov av externt kapital, dock använder sig tre av dem enbart av sitt interna kapital. / Summary In today’s changing society, with increasing globalisation and rapid technological development the companies need to hang on to development, otherwise they could be over run by competitors. If they are going to succeed they need to have an offensive attitude to growth, they need show forward thinking and see what they can do to take the lead and show the way into the future. With this in mind Företagarna (FR) in Bollnäs decided to let a student carry out an essay about the growth among small firms. This essay has two purposes. The first purpose is to get an overall picture of how firms in the district of Bollnäs view growth in firms generally. The second purpose is to find out what these firms think of the growth of their own companies. The major questions asked in the essay are: What do the leaders in Bollnäs think of the growth of their firms? What do they think of networking and co-operation with others? What do the leaders think of co-operation between them and the credit institution? Since one of the purposes with the essay was to see what leaders in a community think of growth, a quantitative study was used through means of a questionnaire. The questionnaire was sent out to 46 firms and the response rate was 76 %, i.e. 35 answered. To get further opinions from the leaders a qualitative survey was carried out by conducting 5 interviews. There are almost 2100 firms in the district so the survey was limited to four lines of businesses. The selection among the lines of businesses was trade, provision merchants, tourism and the engineering industry. One other demarcation was that the firms should conduct some kind of corporate form. Many companies see a bright future ahead and among the interviewed, four out of five are positive about growth. According to the respondents firms are growing from the research on the market. Some of the respondents don’t want to grow and the reasons for this are several. Among many of the leaders, 42%, the main reason why they didn’t want to grow was that they were satisfied with how their firms were currently. The second reason, the research on the firm’s product or service was close with 37 %. One of the interviewees didn’t want to expand, the reason he gave was that he was satisfied with the company. According to the questionnaire the biggest obstacle for the firm’s growth is all the costs and taxes. Among the respondents there were different opinions on what they saw as the most negative factors to their firms. The hardest part for the participants was to have an order of precedence, meaning that all the factors had a negative influence on the firm, but some more and others less. Many of the respondents use networking. The reasons however are different among the lines of businesses and size of the company. All the interviewees thought that networking is a good practice and four out of five use some kind of co-operation. Studies have shown that by using networking companies can reach higher goals. With that in mind it seams obvious to use it and most of the firms have realised that. 67 % of the respondents can imagine working with other firms. Firms that use some kind of co-operation can benefit from the financial advantage against their competitors and in that way they get a stronger position on the market. Among the interviewed there were some different opinions on networking but three of them have co-operation today and the reason is to reach more customers. Many from the respondents think that it’s easy to get credit. One interesting theory is that the more resources the companies have the more entrepreneurial they can be. This looks good for the firms then many of them have an opportunity to get capital and then develop their enterprise. If the respondents need external capital they all turn to the bank but only two of them look externally when they need capital the other three use only internal capital.

Tidigare forskning har visat att det finns ett stort intresse bland unga i Sverige att starta företag. Det har också uppenbarats att det finns brister i ungas kunskaper om företagande och entreprenörskap, och de vet inte heller hur de skall gå tillväga för få den kunskapen. De faktorerna påverkar ungas företagande negativt och hämmar dem i deras önskan om egenföretagande. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka specifika faktorer som hindrar unga från att starta företag, det vill säga vilka osäkerheter de upplever i den industriella omgivningen och hur de kan hanteras. I ett försök att finna metoder som hjälper unga att hantera de osäkerheter som upplevs har jag undersökt hur klusterteorin kan underlätta företagandet. Klusterteorin skapades av Michael Porter i slutet av nittonhundratalet och visar på hur företag kan erhålla konkurrensfördelar genom att samlas i industriella kluster. Till det empiriska materialet har jag använt mig av sekundärdata i form av en undersökning utförd av Nutek 2008. Jag har också genomfört en fallstudie med tre företag som opererar i klustret Textil- och Modefabriken.I analysen har jag kunnat identifiera att de osäkerheter som unga upplever är finansiella; hur verksamheten skall finansieras, operationella; hur effektivt företaget kan drivas, samt konkurrensmässiga; om förmågan att konkurrera med andra. Med hjälp av kluster kan de osäkerheterna hanteras då kluster gör unga till bättre företagare med större kunskap om branschen, minskar deras ekonomiska otrygghet och bidrar med en social miljö som främjar deras innovation och ökar den teknologiska utvecklingen.Previous research has shown that there is a great interest among young people in Sweden to start a business. It has also become apparent that there are gaps in young people’s knowledge about business venturing and entrepreneurship, as well as their ability to obtain that knowledge. These factors affect entrepreneurship among young people negatively and it inhibits them in their desire to start at business. The purpose of this paper is to examine the specific factors that prevent young people from starting a business, that is, the uncertainties they experience in the industrial environment and how they can be managed. In an attempt to find methods that can be used to help young people manage the perceived uncertainties I have researched how cluster theory can facilitate entrepreneurship. Cluster theory was created by Michael Porter in the late twentieth century as way to show how businesses can achieve a competitive advantage by congregating in industrial clusters. For my empirical material I have used secondary data in the form of a survey carried out by Nutek in 2008. I have also done a case study with three companies that operate in a cluster called Textil- och Modefabriken.I have identified that the nature of the uncertainties perceived by young people are financial; how the business will be financed, operational; how effectively they will be able to run the business, and competitive; the ability to compete with others. Through the use of clusters these uncertainties can be managed as clusters can turn the young people into better entrepreneurs with a greater knowledge of the industry, as well as reduce their financial insecurities and provide them with a social construct that increase innovation and technological advancements. / Program: Textilekonomutbildningen

Summaries in Afrikaans and English / Hedendaagse onderwys staan voor 'n omvattende voorligtings- en opleidingsopgawe om die jeug toe te rus om die arbeidsmark as entrepreneurs te betree. Onderwysers word toenemend voor die eis gestel om as fasiliteerders op te tree om leerlinge te begelei om beter by die eise van veranderende omstandighede, nuwe tegnologie en inligting aan te pas. In hierdie konteks vorm entrepreneurskapsgerigte onderwys een van die mees eietydse temas wat die onderwys moet aanspreek. Hoewel die voorsiening van entrepreneurskapsgerigte onderwys reeds in die nuwe Norme en standaarde vir onderwyseropleiding as 'n kruiskurrikulere aangeleentheid beskryf word, is die behoefte aan 'n omvattende entrepreneurskapsontwikkelingstrategie nog nie voldoende aangespreek nie. In 'n antwoord op hierdie leemte word 'n voorgestelde implementeringstrategie vir entrepreneurskapsgerigte onderwys in hierdie studie ontwikkel. In die verloop van die ondersoek moes daar deeglik rekening gehou word met aspekte soos: • die rol en betekenis van entrepreneurskap in die Suid-Afrikaanse skolekonteks; • faktore wat entrepreneuriese sukses of mislukking onderle; • die ontwikkeling van 'n positiewe entrepreneuriese ingesteldheid en entrepreneuriese vaardighede en • plaaslike en oorsese inisiatiewe om entrepreneurskap m die skoolkonteks te bevorder. In die empiriese ondersoek is die uitgangspunt gehuldig dat onderwysers se menings van deurslaggewende belang is om 'n entrepreneurskapsontwikkelingstrategie te rig. Onderwysers se menings is in elk van die volgende ondersoekvelde nagevors: • Onderwysers se toegerustheid om entrepreneurskapsgerigte onderwys aan leerlinge te voorsien; • Onderwysers se eie implementering van entrepreneurskapsgerigte onderwys; • Die behoefte by leerlinge aan entrepreneurskapsgerigte onderwys; • Onderwysers se geslaagdheid om entrepreneurskapsgerigte onderwys te implementeer; • Die aangewesenheid van entrepreneurskapsgerigte onderwys as 'n onderwyseropgawe. Die navorsingsresultate is aangewend om binne die raamwerk van die Suid-Afrikaanse skolekonteks en onderwysbeleid 'n strategie voor te stel om entrepreneurskapsgerigte onderwys te implementeer. Die onderwys kan hierdeur 'n aansienlike bydrae lewer om die jeug voor te berei om as volwaardige en verantwoordelike landsburgers hulle plek in die samelewing vol te staan. / Education today stands before the comprehensive task to empower our youth through appropriate guidance and training to enter the job market as entrepreneurs. Teachers are increasingly put to the task to act as facilitators in their guidance of the youth to adapt more effectively to changing circumstances, new technology and information. Within this context, education directed to entrepreneurship forms one of the most timely issues that education should address. Although the provision of education directed to entrepreneurship has been described as a cross curricular concern within the new Norms and standards for teacher education it does not provide in the need for a comprehensive strategy to develop entrepreneurship in education. In an answer to this deficiency, this study is directed to develop a proposed implementation strategy to enhance entrepreneurship in education. In the course of this investigation it was needed to thouroughly account with concerns such as: • the role and significance of entrepreneurship within the South African school context; • factors which underlie entrepreneurial success or failure; • the development of a positive entrepreneurial attitude and entrepreneurial skills and • local and foreign initiatives to enhance entrepreneurship within the school context. In the empirical investigation the v1ew is held that teachers opm10ns is of crucial importance to give direction towards a strategy to enhance entrepreneurship. Teachers views are examened within each of the following fields of investigation: • Teachers empoweredness to provide education directed to entrepreneurship to students. • Teachers own implementation of education directed to entrepreneurship • Students need for education directed to entrepreneurship. • Teachers sufficiency to implement education directed to entrepreneurship. • The appropriateness of education directed to entrepreneurship as a teacher concern. The results of the research is applied to propose an implementation strategy to enhance education directed to entrepreneurship within the framework of the South African school context and policy of education. The conclusion was reached that educators can greatly contribute to prepare our youth so that they can take up their positions in the community as responsible and able citizens. / Psychology of Education / D. Ed. (Psychology of Education)

Summaries in Afrikaans and English / Hedendaagse onderwys staan voor 'n omvattende voorligtings- en opleidingsopgawe om die jeug toe te rus om die arbeidsmark as entrepreneurs te betree. Onderwysers word toenemend voor die eis gestel om as fasiliteerders op te tree om leerlinge te begelei om beter by die eise van veranderende omstandighede, nuwe tegnologie en inligting aan te pas. In hierdie konteks vorm entrepreneurskapsgerigte onderwys een van die mees eietydse temas wat die onderwys moet aanspreek. Hoewel die voorsiening van entrepreneurskapsgerigte onderwys reeds in die nuwe Norme en standaarde vir onderwyseropleiding as 'n kruiskurrikulere aangeleentheid beskryf word, is die behoefte aan 'n omvattende entrepreneurskapsontwikkelingstrategie nog nie voldoende aangespreek nie. In 'n antwoord op hierdie leemte word 'n voorgestelde implementeringstrategie vir entrepreneurskapsgerigte onderwys in hierdie studie ontwikkel. In die verloop van die ondersoek moes daar deeglik rekening gehou word met aspekte soos: • die rol en betekenis van entrepreneurskap in die Suid-Afrikaanse skolekonteks; • faktore wat entrepreneuriese sukses of mislukking onderle; • die ontwikkeling van 'n positiewe entrepreneuriese ingesteldheid en entrepreneuriese vaardighede en • plaaslike en oorsese inisiatiewe om entrepreneurskap m die skoolkonteks te bevorder. In die empiriese ondersoek is die uitgangspunt gehuldig dat onderwysers se menings van deurslaggewende belang is om 'n entrepreneurskapsontwikkelingstrategie te rig. Onderwysers se menings is in elk van die volgende ondersoekvelde nagevors: • Onderwysers se toegerustheid om entrepreneurskapsgerigte onderwys aan leerlinge te voorsien; • Onderwysers se eie implementering van entrepreneurskapsgerigte onderwys; • Die behoefte by leerlinge aan entrepreneurskapsgerigte onderwys; • Onderwysers se geslaagdheid om entrepreneurskapsgerigte onderwys te implementeer; • Die aangewesenheid van entrepreneurskapsgerigte onderwys as 'n onderwyseropgawe. Die navorsingsresultate is aangewend om binne die raamwerk van die Suid-Afrikaanse skolekonteks en onderwysbeleid 'n strategie voor te stel om entrepreneurskapsgerigte onderwys te implementeer. Die onderwys kan hierdeur 'n aansienlike bydrae lewer om die jeug voor te berei om as volwaardige en verantwoordelike landsburgers hulle plek in die samelewing vol te staan. / Education today stands before the comprehensive task to empower our youth through appropriate guidance and training to enter the job market as entrepreneurs. Teachers are increasingly put to the task to act as facilitators in their guidance of the youth to adapt more effectively to changing circumstances, new technology and information. Within this context, education directed to entrepreneurship forms one of the most timely issues that education should address. Although the provision of education directed to entrepreneurship has been described as a cross curricular concern within the new Norms and standards for teacher education it does not provide in the need for a comprehensive strategy to develop entrepreneurship in education. In an answer to this deficiency, this study is directed to develop a proposed implementation strategy to enhance entrepreneurship in education. In the course of this investigation it was needed to thouroughly account with concerns such as: • the role and significance of entrepreneurship within the South African school context; • factors which underlie entrepreneurial success or failure; • the development of a positive entrepreneurial attitude and entrepreneurial skills and • local and foreign initiatives to enhance entrepreneurship within the school context. In the empirical investigation the v1ew is held that teachers opm10ns is of crucial importance to give direction towards a strategy to enhance entrepreneurship. Teachers views are examened within each of the following fields of investigation: • Teachers empoweredness to provide education directed to entrepreneurship to students. • Teachers own implementation of education directed to entrepreneurship • Students need for education directed to entrepreneurship. • Teachers sufficiency to implement education directed to entrepreneurship. • The appropriateness of education directed to entrepreneurship as a teacher concern. The results of the research is applied to propose an implementation strategy to enhance education directed to entrepreneurship within the framework of the South African school context and policy of education. The conclusion was reached that educators can greatly contribute to prepare our youth so that they can take up their positions in the community as responsible and able citizens. / Psychology of Education / D. Ed. (Psychology of Education)