<p>Enligt den traditionella modellen av skattekonkurrens ska kapitalets mobilitet</p><p>resultera i ineffektivt lågt satta kapitalskattesatser som med tiden kan leda till en</p><p>destruktiv ”race-to-the bottom”, dvs. att länderna kommer att successivt sänka sina</p><p>skatter för att attrahera kapital. Detta kan innebära en välfärdsförlust för alla länder.</p><p>Verkligheten ser dock annorlunda ut. I takt med att kapitalmarknaden liberaliserades i</p><p>Europa har de flesta länderna höjt kapitalskatten, även de som hade en relativt hög</p><p>skatt från början. Genom att använda modellen av ”ny ekonomisk geografi” (också</p><p>kallad agglomerationsmodellen) kommer jag att visa att ökad mobilitet av kapital</p><p>behöver inte alls leda till en ”race-to-the-bottom”, utan till en höjning av skatten.</p>

Enligt den traditionella modellen av skattekonkurrens ska kapitalets mobilitet resultera i ineffektivt lågt satta kapitalskattesatser som med tiden kan leda till en destruktiv ”race-to-the bottom”, dvs. att länderna kommer att successivt sänka sina skatter för att attrahera kapital. Detta kan innebära en välfärdsförlust för alla länder. Verkligheten ser dock annorlunda ut. I takt med att kapitalmarknaden liberaliserades i Europa har de flesta länderna höjt kapitalskatten, även de som hade en relativt hög skatt från början. Genom att använda modellen av ”ny ekonomisk geografi” (också kallad agglomerationsmodellen) kommer jag att visa att ökad mobilitet av kapital behöver inte alls leda till en ”race-to-the-bottom”, utan till en höjning av skatten.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera om det svenska inkomstutjämningssystemet har direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Teorin säger att system för inkomstutjämning, baserat på skillnader i skattebas, kan påverka skattesättningen på lokal nivå. Genom ett inkomstutjämningssystem baserat på finansiell kapacitet kompenseras kommuner för den dödviktsförlust som uppstår till följd av höjda skatter. Skattebasen kommer att minska i kommuner som tar ut en högre skattesats eftersom individer och företag flyttar sin verksamhet till kommuner med lägre skattesats. Detta leder i sin tur till att bidraget från inkomstutjämningen ökar eftersom skillnaden i skattebas har ökat. Den empiriska forskningen som kartlägger sambandet mellan skattekonkurrens och inkomstutjämning har funnit stöd för teorin i bland annat Kanada och Tyskland. Denna studie testar för den svenska inkomstutjämningens direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur svenska kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Utifrån den empiriska analysen i denna uppsats är det inte möjligt att säga något om de direkta skattehöjande effekterna. Det är inte heller möjligt att säga hur inkomstutjämningen påverkar hur kommuner svara på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Det torde finnas tre huvudförklaringar till att jag ej finner några signifikanta resultat; 1) det finns ingen effekt, 2) variationen i de undersökta variablerna är för liten och/eller 3) instrumentvariablerna jag använder är svaga.</p>

This thesis concerns agreements for the exchange of information relating to tax matters between Sweden and the previous tax havens Monaco and Liechtenstein. Monaco does not apply any tax on income or capital for individuals and Liechtenstein has strict bank secrecy, both aspects are supposed to be counteracted by similar agreements. The purpose is to investigate whether the entered agreements increases transparency and effective exchange of information in accordance with the OECD´s objectives in the area. Furthermore, is there any regulation in the agreements that can be seen as potentially loopholes to avoid the exchange of information and if so; may these loopholes be justified in any way? OECD believe that the tax havens favorable tax regulation is resulting in harmful tax competition and they identify lack of transparency and lack of effective exchange of information as the main reasons. A model agreement on exchange of information in tax matters has been designed in order to reduce those gaps. Through the Nordic Council of Ministers Sweden sign agreements on exchange of information with previous tax havens in order to provide the Swedish tax authority with relevant information in tax matters. Some of the regulations in the agreements may be seen as potentially loopholes. It is discussed in this thesis whether or not these loopholes may be justified on the basis of some other superior interest. Despite the loopholes, the agreement on exchange of information with previous tax havens, such as Monaco and Liechtenstein, will open up for transparency, ease of state secrecy and contributes to a more efficient effective exchange of information. OECD´s objectives may therefore be regarded as fulfilled. However, there are provisions in the agreements that should be subject to evaluation in order to obtain maximum impact.

Syftet med denna uppsats är att studera om det svenska inkomstutjämningssystemet har direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Teorin säger att system för inkomstutjämning, baserat på skillnader i skattebas, kan påverka skattesättningen på lokal nivå. Genom ett inkomstutjämningssystem baserat på finansiell kapacitet kompenseras kommuner för den dödviktsförlust som uppstår till följd av höjda skatter. Skattebasen kommer att minska i kommuner som tar ut en högre skattesats eftersom individer och företag flyttar sin verksamhet till kommuner med lägre skattesats. Detta leder i sin tur till att bidraget från inkomstutjämningen ökar eftersom skillnaden i skattebas har ökat. Den empiriska forskningen som kartlägger sambandet mellan skattekonkurrens och inkomstutjämning har funnit stöd för teorin i bland annat Kanada och Tyskland. Denna studie testar för den svenska inkomstutjämningens direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur svenska kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Utifrån den empiriska analysen i denna uppsats är det inte möjligt att säga något om de direkta skattehöjande effekterna. Det är inte heller möjligt att säga hur inkomstutjämningen påverkar hur kommuner svara på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Det torde finnas tre huvudförklaringar till att jag ej finner några signifikanta resultat; 1) det finns ingen effekt, 2) variationen i de undersökta variablerna är för liten och/eller 3) instrumentvariablerna jag använder är svaga.