Sustainability and CSR work have during the last decades been more current and important within companies. CSR stands for Corporate Social Responsibility and concerns the company´s responsibility for their impact on society and the world in regards to social- and environmental sustainability, including ethics and values. The industy sector stands for a big part of Sweden´s emission, where the food industry stands for approximately 20-30 percent of the global emissions and is an industry we come across every day. There are some problems regarding CSR and sustainability. CSR can be seen as a vague and immaterial concept which can mean anything for anyone. Many companies have over the years received criticism in regards to greenwashing, where companies communicated CSR work doesn´t line up with actual activities. There is a legislation on the subject which is becoming more and more comprehensive as the EU presents new regulations on CSR and sustainability.  This thesis aim to examine how Swedish food-industry companies work with CSR and how it is conveyed in sustainability reporting to the public and stakeholders. Further the thesis examines how Swedish food-industry companies experience demands and expecatations from their stakeholders in regards to CSR. The thesis has been carried out through a qualitative method where the empirical material was collected from the examination of sustainability reports and semi-structured interviews. The empirical material collected has gone through a discourse method of analysis for the sustainability reports and a thematic method of analysis for the interviews. This study shows that food-industry companies sustainability reporting varies depending on characteristics of the company. Some companies have more comprehensive reports with many reasons concerning different CSR related stances, meanwhile other reports are more deficient including information which is neither measurable or comparable. The interviews show that all companies take CSR seriously and have big ambitions. The companies have shown that it´s possible to produce more sustainable products, but it requires a bigger demand on the market to create profitability in the long run. To increase CSR within compaines in the food industry, in requires an increased collaboration between companies and the stakeholders and other actors on the market. It does not only include aspects and qualifications within the individual company, even if these factors matter, it also includes the environment and surroundings the company and its stakeholders operate within. / Hållbarhetsfrågor och CSR-arbete har under de senaste decennierna blivit alltmer aktuellt hos företag. CSR står för Corpoate Social Responsibility och handlar om företagets ansvar för deras påverkan på samhället och världen kopplat till social och miljömässig hållbarhet, samt etiska aspekter och värderingar. Industrisektorn står för en stor del av Sveriges utsläpp där bland annat livsmedelsproduktionen ingår. Livsmedelindustrin står idag för cirka 20 - 30% av de globla utsläppen och är någonting vi kommer i kontakt med varje dag. Det finns uppmärksammade problem kopplade till CSR och hållbarhetsarbete. CSR är ett vagt och immateriellt begrepp som kan betyda vad som helst för vem som helst. Många företag har genom åren fått kritik för greenwashing, där företagets kommunicerade CSR-arbete inte går i linje med faktiska företagsaktiviteter. Det finns lagstiftning på området som håller på att bli alltmer omfattande i takt med EU:s nya bestämmelser kring CSR och hållbarhet.  Uppsatsen tar sikte på att undersöka hur svenska livsmedelsföretag arbetar med CSR och hur arbetet förmedlas ut till allmänheten och intressenter genom hållbarhetsrapportering. Vidare undersöks hur svenska livsmedelsföretag upplever krav och förväntningar kopplat till CSR från företagets intressenter. Uppsatsen har genom en kvalitativ metod där studiens empiri har hämtats genom granskning av hållbarhetsrapporter samt intervjuer. Materialet har analyserats vis diskursanalys för hållbarhetsrapporterna och en tematisk analys för intervjuerna. Studien visar att livsmedelsföretagens hållbarhetsrapportering varierar beroende på företag och företagets karaktär. Vissa företag har mycket omfattande rapporter med många resonemang kring val av olika CSR relaterade ställningstaganden medan andra är mer bristfälliga och har en del information som inte kan anses vara mätbar och jämförbar. Intervjuerna visar att alla företag tar frågor kring CSR och hållbarhet på stort allvar och har stora ambitioner. Företagen har visat att det går att producera mer hållbara produkter, men det kräver en större efterfrågan på marknaden för att skapa lönsamhet i längden. För att öka CSR-arbete inom företag i livsmedelsbranschen krävs också ett ökat samspel mellan företag och dess intressenter, samt andra aktörer som verkar på marknaden. Det handlar inte enbart om aspekter och förutsättningar hos det enskilda företaget, även om dessa faktorer spelar roll, utan också den miljö och omgiving företaget och dess intressenter verkar inom.

Med digitaliseringens framväxt har så även industriernas förutsättningar förändrats. I dag återfinns en vid portfölj av digitala hjälpmedel och maskinteknik som bidrar till genomförandet av producerande industriers många processer, men den verkliga implementeringen varierar. Livsmedelsindustrin ses som en av dem tillverkande industrier med långsammare adoption och en försiktigare inställning till förändrade processer, vilket för verksamma organisationer har försvårat navigationen bland digitala lösningar och hur dessa kan nyttjas. En organisation som vittnar om dessa osäkerheter är livsmedelsproducenten Norrmejerier Ekonomisk Förening som i samband med stora organisatoriska omställningar behöver förändra nuvarande materialhantering och därför börjat se över informationstekniska systemstöd som en del av lösningen. Denna studie ämnar därför att kartlägga och sammanställa organisatoriska behov som bör beaktas i implementering av systemstöd för material och insatsvaror inom livsmedelsindustrin. För att kunna göra det delades syftet in i två delsyften: 1. Kartlägga och sammanställa olika avdelningars behov på systemstöd i strävan efter relevans och reducerat motstånd vid förändring. 2. Identifiera funktioner och parametrar motsvarande nuvarande arbetsprocesser och behovsbilder givna ur delsyfte 1.   För att uppnå dessa syften genomfördes en fallstudie på Norrmejerier via semistrukturerade intervjuer med anställda inom olika avdelningar som skulle påverkas av förändringen. Intervjuerna genomfördes med stöd från tidigare studier inom de industriella revolutionernas bidrag och studier avseende förändringsledning samt förändringsmotstånd. Utöver intervjuer samlades data in via kompletterande organisatorisk mikroetnografi, vars data nyttjades till formulering av intervjufrågor samt som kompletterande insikter vid analys av intervjusvar. Resultaten av studien visade behov att förbättra materialflödets spårbarhet och automation, samtidigt som en sådan förändring förutsatte att berörda får utbildning i valt systemstöd respektive nya arbetssätt. Därtill identifierades warehouse management systems (WMS) tillsammans med RFID-teknologi som en potentiell lösning som för det interna materialflödet skulle innebära en ökad effektivitet, precision och spårbarhet med automatisk informationsinsamling och kommunikation mellan uppkopplade databaser och enheter. En sådan implementering bar enligt tidigare studier även potentialen till ett förbättrat kvalitetsarbete och ökad livsmedelssäkerhet, vilket sedermera inte enkom skulle resultera i fördelar för materialflödeshanteringen på lång sikt.

Human food consumption has changed from the late 19th century to the turn of the millennium, and so has the need for resources to sustain this consumption. For the city of Linköping, situated in southeastern Sweden, the environmental imprint of an average inhabitant’s food consumption is studied from the year 1870 to the year 2000. The average consumer is the driving factor in this study, since changes in food consumption have a direct influence on the environmental imprint. This thesis analyses the environmental imprint of human food consumption from a historical perspective, by applying two different methods. An analysis of the average Swedish food consumption creates the basis for a material flow analysis of nitrogen and phosphorus, as well as a study of the spatial imprint. Emissions of nitrogen and phosphorus into the hydrosphere have decreased over this period for the system of food consumption and production for an average consumer, while the input via chemical fertilizer has increased significantly. The efficiency of this system could be increased if for instance more phosphorus in human excreta would be reused within the system instead of large deposition and losses into the hydrosphere. The spatial imprint of human food consumption shows, given the changing local preconditions, that less space would be needed for regional production of the consumed food. However, the share of today’s import and thus globally produced food doubles this spatial imprint. The results of this study show not only a strong influence of the consumption of meat and other animal products on the environmental imprint, but also great potential in the regional production of food. In the context of an increasing urban population, and thus additional billions of people who will live at an increasing distance from the agricultural production land, concern for the direct effects of our human food consumption can be of decisive importance for future sustainable food supply.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Industry 4.0 is at the moment one of the most talked-about topics amongst industry companies. Management teams of discuss the area as something they want to implement, but since it is an ongoing industrial revolution it cannot be implemented straight away. This study is looking into the subject of Industry 4.0 and the identification of nine different technology drivers that a manufacturing company can use as tools in a production environment. However, what is less known is how the tools can be applied to a global company and its different cultures. Because even though Industry 4.0 is about decentralization and giving responsibility to every co-worker, they need to work with a common framework, thus standardization. A company that has started to look into Industry 4.0 is Lantmännen Unibake, who is a global bakery group. Therefore, they serve as the case company in this exploratory study where the goal is to conduct a pre-study that gives them, and the food industry, information and guidelines on how Industry 4.0 applies to their industry. Hence, what improvements it can lead to, what tools that will be suitable, and what the prerequisites for a successful Industry 4.0- transformation will be. The method to answer the research question starts with conducting a comprehensive literature study, followed by several interviews around Europe, and ending in an analysis of the current state with help from the literature framework. The analysis has ended in a conclusion that there is no single or easy answer to the questions since food industries might vary a lot from one to another. Although, in this case, the answer would be that six out of nine tools would be applicable in a global food-supply-chain, some needing more preparatory work than others. By implementing these tools, companies will see more engaged employees that are prone to take autonomous decisions, more accurate production planning, proactive rather than reactive working ways, fewer defects, and higher customer satisfaction. Regarding the prerequisites for transformation, the answer depends on what tools that are used. But what all cases have in common is that there is a need for aware and engaged employees. Everyone will have to be in on the change, understanding why and how, and what benefits that will come out of it. For future studies, it is suggested to look into how maturity models can be applied to these kinds of issues smoothly. The existing maturity models for Industry 4.0 are very complicated and difficult to apply; thus, they would need some development. Another area would be a cost model of the different tools, as well as a comparison of the tools and food regulations. / I dagens läge är Industri 4.0 ett av de hetaste ämnena bland industriföretag. Ett problem är att det ofta diskuteras som något som bör implementeras vilket skapar en felaktig bild av vad Industri 4.0 är, en pågående industriell revolution. Denna studie undersöker ämnet Industri 4.0 och identifierar nio verktyg som kan användas som teknologiska drivkrafter i en tillverkningsmiljö. Då dagens forskning är i sin linda finns det begränsat med information om hur dessa verktyg kan anpassas till att fungera i en global miljö med flera olika kulturer. Även om Industri 4.0 till stor del handlar om decentralisering och att ge ökat ansvar till alla medarbetare så kräver den nya typen av industri också standardisering och att ett företag har ett gemensamt ramverk. Lantmännen Unibake är ett företag som har börjat undersöka möjligheterna med Industri 4.0. Lantmännen Unibake är en av Europas ledande bagerigrupper och agerar som case-företag i denna utforskande studien. Syftet är att sammanställa en förstudie om hur Lantmännen Unibake och livsmedelsindustrin kan utnyttja Industri 4.0:s potentialer, det vill säga vilka förbättringar det kan leda till, vilka verktyg som är applicerbara på industrin och vilka förutsättningar som krävs för en lyckad transformation. För att svara på dessa frågor har en omfattande litteraturstudie och flertalet intervjuer genomförts runt om i Europa. Med hjälp av nulägesanalysen och litteraturstudien har slutsatsen blivit att det varken finns ett ensidigt eller enkelt svar på frågorna då livsmedelsindustri skiljer sig väldigt från företag till företag. I detta fall har sex av nio verktyg identifierats som användbara för en global livsmedelsvärdekedja, dock kräver somliga verktyg mer förberedelser än andra. Genom att implementera dessa verktyg kan företaget komma att se motiverad personal som är mer benägna att ta autonoma och snabba beslut, mer tillförlitlig produktionsplanering, ett proaktivt snarare än reaktivt arbetssätt, minskad mängd defekter och högre kundnytta. Förutsättningar för en förändring beror på vilka verktyg som väljs, dock kräver alla att personalen är medveten om förändringen. Både varför den behöver göras, hur det kommer gå till och vad för fördelar det kommer leda till. Förslag för framtida studier är att se över hur en mognadsanalys kan appliceras på denna typ av situation då de modeller som existerar inom området i dagsläget är väldigt komplicerade och därför svåra att applicera på gemene företag. Ett annat område är en kostnadsanalys för de olika verktygen, likväl en jämförelse mellan verktygen och huruvida de uppfyller livsmedelsreglerna.

Industry 4.0 is at the moment one of the most talked-about topics amongst industry companies. Management teams of discuss the area as something they want to implement, but since it is an ongoing industrial revolution it cannot be implemented straight away. This study is looking into the subject of Industry 4.0 and the identification of nine different technology drivers that a manufacturing company can use as tools in a production environment. However, what is less known is how the tools can be applied to a global company and its different cultures. Because even though Industry 4.0 is about decentralization and giving responsibility to every co-worker, they need to work with a common framework, thus standardization. A company that has started to look into Industry 4.0 is Lantmännen Unibake, who is a global bakery group. Therefore, they serve as the case company in this exploratory study where the goal is to conduct a pre-study that gives them, and the food industry, information and guidelines on how Industry 4.0 applies to their industry. Hence, what improvements it can lead to, what tools that will be suitable, and what the prerequisites for a successful Industry 4.0- transformation will be. The method to answer the research question starts with conducting a comprehensive literature study, followed by several interviews around Europe, and ending in an analysis of the current state with help from the literature framework. The analysis has ended in a conclusion that there is no single or easy answer to the questions since food industries might vary a lot from one to another. Although, in this case, the answer would be that six out of nine tools would be applicable in a global food-supply-chain, some needing more preparatory work than others. By implementing these tools, companies will see more engaged employees that are prone to take autonomous decisions, more accurate production planning, proactive rather than reactive working ways, fewer defects, and higher customer satisfaction. Regarding the prerequisites for transformation, the answer depends on what tools that are used. But what all cases have in common is that there is a need for aware and engaged employees. Everyone will have to be in on the change, understanding why and how, and what benefits that will come out of it. For future studies, it is suggested to look into how maturity models can be applied to these kinds of issues smoothly. The existing maturity models for Industry 4.0 are very complicated and difficult to apply; thus, they would need some development. Another area would be a cost model of the different tools, as well as a comparison of the tools and food regulations. / I dagens läge är Industri 4.0 ett av de hetaste ämnena bland industriföretag. Ett problem är att det ofta diskuteras som något som bör implementeras vilket skapar en felaktig bild av vad Industri 4.0 är, en pågående industriell revolution. Denna studie undersöker ämnet Industri 4.0 och identifierar nio verktyg som kan användas som teknologiska drivkrafter i en tillverkningsmiljö. Då dagens forskning är i sin linda finns det begränsat med information om hur dessa verktyg kan anpassas till att fungera i en global miljö med flera olika kulturer. Även om Industri 4.0 till stor del handlar om decentralisering och att ge ökat ansvar till alla medarbetare så kräver den nya typen av industri också standardisering och att ett företag har ett gemensamt ramverk. Lantmännen Unibake är ett företag som har börjat undersöka möjligheterna med Industri 4.0. Lantmännen Unibake är en av Europas ledande bagerigrupper och agerar som case-företag i denna utforskande studien. Syftet är att sammanställa en förstudie om hur Lantmännen Unibake och livsmedelsindustrin kan utnyttja Industri 4.0:s potentialer, det vill säga vilka förbättringar det kan leda till, vilka verktyg som är applicerbara på industrin och vilka förutsättningar som krävs för en lyckad transformation. För att svara på dessa frågor har en omfattande litteraturstudie och flertalet intervjuer genomförts runt om i Europa. Med hjälp av nulägesanalysen och litteraturstudien har slutsatsen blivit att det varken finns ett ensidigt eller enkelt svar på frågorna då livsmedelsindustri skiljer sig väldigt från företag till företag. I detta fall har sex av nio verktyg identifierats som användbara för en global livsmedelsvärdekedja, dock kräver somliga verktyg mer förberedelser än andra. Genom att implementera dessa verktyg kan företaget komma att se motiverad personal som är mer benägna att ta autonoma och snabba beslut, mer tillförlitlig produktionsplanering, ett proaktivt snarare än reaktivt arbetssätt, minskad mängd defekter och högre kundnytta. Förutsättningar för en förändring beror på vilka verktyg som väljs, dock kräver alla att personalen är medveten om förändringen. Både varför den behöver göras, hur det kommer gå till och vad för fördelar det kommer leda till . Förslag för framtida studier är att se över hur en mognadsanalys kan appliceras på denna typ av situation då de modeller som existerar inom området i dagsläget är väldigt komplicerade och därför svåra att applicera på gemene företag. Ett annat område är en kostnadsanalys för de olika verktygen, likväl en jämförelse mellan verktygen och huruvida de uppfyller livsmedelsreglerna.

Many industries are following a trajectory where today’s production and consumption patterns are putting unsustainable strain on the health of our planet. One industry with particularly large impact is the animal-based food industry. More and more people are becoming aware of the severity of the situation, along with realizations of unjust animal treatment in these industries and personal health concerns. Actors in the plant-based food industry have experienced a rise in popularity in recent years. This study set out to explore what drivers lead to positive external stakeholder attitudes and increased market demand for plant-based dairy alternatives, and how these drivers could affect traditional food incumbents to adhere to sustainable transformation of the food industry through a case study design. Analysis of the empirical material led to five main themes: Sustainability, Animal Welfare, Environment, Health and Product, each with a number of subcategories showing what stakeholders expressed motivated them to choose plant-based dairy alternatives. Here the opinions of stakeholders were divided into general or brand specific opinions. By separating these it could be seen that some external stakeholders have such strong values that they compare plant-based brands against each other and would rather boycott specific brands even if they like their products if they do not feel like the brand aligns with their values. One additional theme, “Industrial Transformation,” aimed at demonstrating how stakeholders perceive the current industrial dynamics of the food industry, which showed some tension between Oatly and particularly the dairy industry, suggesting Oatly’s rampage could be a force for sustainable transformation of the dairy industry. / Många industrier följer en bana där dagens produktions- och konsumtionsmönster sätter ohållbar belastning på vår planets hälsa. En industri med särskilt stor påverkan är den djurbaserade livsmedelsindustrin. Fler och fler människor blir medvetna om allvaret i situationen, tillsammans med insikter om orättvis djurbehandling i dessa industrier och personliga hälsoproblem. Aktörer inom den växtbaserade livsmedelsindustrin har upplevt en ökad popularitet de senaste åren. Denna studie syfte är att undersöka vilka drivkrafter som motiverar externa intressenter att bidra till tillväxten av den växtbaserade mjölkproduktsindustrin och hur dessa drivkrafter kan påverka traditionella livsmedelsleverantörer att följa en hållbar omställning av livsmedelsindustrin genom en fallstudie. Analys av det empiriska materialet ledde till fem huvudteman, Hållbarhet, Djurskydd, Miljö, Hälsa och Produkt, var och en med ett antal tillhörande underkategorier som visade vad intressenterna uttryckte motiverade dem att välja växtbaserade mjölkprodukter. Här delades intressenternas åsikter i allmänna eller varumärkesspecifika åsikter. Genom att separera dessa kunde man se att vissa externa intressenter har så starka värderingar att de jämför växtbaserade varumärken mot varandra och hellre bojkottar ett specifikt varumärke även om de gillar deras produkter om de inte känner att varumärket stämmer överens med deras egna värderingar. Ytterligare ett tema, "Industriell Transformation", syftade till att demonstrera hur intressenter uppfattar den nuvarande industriella dynamiken i livsmedelsindustrin, vilket visade en viss spänning mellan Oatly och specifikt mejeriindustrin, vilket tyder på att Oatlys framfart kan vara en kraft för hållbar transformation av mejeriindustrin.

As environmental and social challenges have increasingly become more pressing in recent years, the concept of Circular Economy (CE) has gained a lot of traction with scholars. However its adoption in the practical world is not far along and companies therefore struggle with understanding and implementing CE. There seem however to exist plenty of barriers for companies to implement circularity into their operations and/or products and services. Industry 4.0, the latest digital revolution, seems to have an inherent connection to CE in that the technologies connected to Industry 4.0 seem to have the potential of solving some of the mentioned barriers. The purpose of this thesis is therefore to analyse barriers and Industry 4.0 solutions for incumbent manufacturers of food processing machinery and food manufacturers, in the European food manufacturing industry, to implement circularity into their products and operations. An additional purpose is to illuminate the industry practitioners’ understanding of CE. This study is a case study conducted in collaboration with a manufacturer of food processing equipment and is of a qualitative nature. To enhance the reliability of the study, a customer company of the case study company and a sustainability consultant are interviewed as well. The study includes semi-structured interviews and a literature review. The study shows that there are numerous barriers to implement CE in the food manufacturing industry and Industry 4.0 technologies can be used to solve some of them, but not all. For example, IoT, AI and XR were shown to contribute to more circularity within the industry. In addition, knowledge and understanding of CE in the industry is identified as a major part of implementing CE which currently varies a lot between different practitioners in the industry. / I takt med att miljömässiga och sociala utmaningar har blivit allt mer pressande de senaste åren har konceptet cirkulär ekonomi (CE) fått stor genomslag bland forskare. Dock, anpassningar till detta i den praktiska världen har inte kommit särskilt långt och företag kämpar därför med att förstå och implementera cirkulär ekonomi. Det verkar emellertid finnas många hinder för företag att implementera cirkularitet i sin verksamhet och/eller produkter och tjänster. Industri 4.0, den senaste digitala revolutionen, verkar ha en inneboende koppling till cirkulär ekonomi genom att de teknologier som är kopplade till Industri 4.0 verkar ha potential att lösa några av de nämnda barriärerna. Syftet med detta examensarbete är därför att analysera barriärer och Industry 4.0-lösningar för etablerade tillverkare av livsmedelsmaskiner och livsmedelstillverkare inom den europeiska tillverkningsindustrin för livsmedels för att implementera cirkularitet i sina produkter och verksamheter. Ett ytterligare syfte är att belysa branschutövarnas förståelse av CE. Denna studie är en fallstudie genomförd i samarbete med en tillverkare av livsmedelsutrustning och är av kvalitativ karaktär. För att öka tillförlitligheten i studien intervjuas även ett kundföretag till fallstudieföretaget och en hållbarhetskonsult. I studien ingår semistrukturerade intervjuer och en litteraturgenomgång. Studiens resultat visar att det finns många hinder för att implementera CE i tillverkningsindustrin för livsmedel och att Industry 4.0-teknologier kan användas för att lösa några av dem, men inte alla. Till exempel visade sig IoT, AI och XR bidra till mer cirkularitet inom den studerade industrin. Vidare visade resultaten att kunskap och förståelse för CE identifieras som en stor del av implementering av CE som idag varierar mycket mellan olika utövare i branschen.