Denna uppsats undersöker hur kvinnor visualiseras och representeras på omslagen av Veckorevyn. Materialet består av 23 omslag av Veckorevyn från perioden 2014 till 2015. Syftet är att analysera kvinnor i mediala sammanhang som subjekt. med fokus på kamerapositioner, poser, passivt eller aktivt kroppsspråk, uttryck och blickar. Metoden för arbetet är en visuell bildanalys genom ett postfeministiskt perspektiv. Perspektivet tolkar sexuella uttryck och kvinnligt kodade grejer som ett sätt att få makt och uttrycka sin sexuella identitet. Undersökningen utförs i två delar där två exempel först demonstreras i en mer djupgående analys där bildens olika aspekter analyseras utifrån teori. I andra delen analyseras resterande omslagen och diskuteras de koder som indikerar på sexualisering, stereotyper och maktpositioner utifrån postfeministisk teori. Analysen visar att omslagsmodellerna avbildas på olika sätt där manlig och kvinnlig porträttering kombineras. Posering visar ett yttrande av kvinnlig frihet och makt. / This essay analyses how women are visualized and represented on the covers of Veckorevyn. The material consists of 23 magazine covers, randomly chosen from the period between 2014 and 2018. The purpose of this essay is to analyze women in medial contexts as subject. The method for this essay is visual image analysis through a postfeminist perspective. The perspective interprets sexual expressions and feminine coded material to gain power and express a sexual identity. The analysis is divided into two parts. First, a deeper analysis is shown on two covers where different aspects are analyzed through theory. In the second part, the other covers are analyzed and the codes that indicate on sexualizing, stereotypes and power positions discussed through a postfeminist perspective. The analyze shows that the women are portrait in ways that are more common for both women and men. The posing shows a statement of women’s rights and power.

Populärmusik som vi känner den har de senaste 60 åren starkt fokuserat på mer än bara musiken. Ikoner som Elvis var bland de första som slog igenom stort där inte bara musiken utan ett ideal följde med i paketet. Denna trend har fortsatt genom åren med band som the Monkees som beskyllts för att inte ens spela musiken själva, David Bowie som starkt jobbade med image och presentation för att locka publik, Kiss som fortsatte på den trenden med mycket smink och explosiva scenframträdanden fram till idag då band som Kraftwerk och Daft Punk gått i en något liknande riktning. Fortfarande är det den yttre framställningen som är viktig men istället för att använda sig själva fokuserar man på virtuella och/eller mekaniska representationer. Men framställningen av sig själv behöver inte bara presenteras i ett enskilt medie utan kan avspeglas och föras fram i flera olika. På så sätt ges publiken utrymme att själva leta upp mer information genom att söka i flera olika medier. Detta kallas transmedialt berättande och kombineras i den här uppsatsen med visuell kultur som beskriver hur dagens samhälle präglas utav bilder. Bland annat ger visuell kultur breda ramar för hur en person införskaffar sig kunskap. Det talas om hur vår kulturella bakgrund påverkar hur vi tolkar en bild och att ingen tolkning behöver vara den andra lik. Men på samma sätt som t.ex. en viss kulturell bakgrund påverkar vårt sätt att se och tolka en bild kan den som producerar bilden lägga in tecken eller ikoner för att styra tolkningen i en viss riktning. Det går naturligtvis inte att styra det fullt ut då tolkningar är högst personliga men med hjälp av ett ramverk kan försök göras för att läsa dessa medvetet och omedvetet inlagda tecken eller ikoner. I genomförandet för den visuella analysen i denna uppsats fokuserar vi på det postmoderna och science fiction för att läsa in vad ett par robotliknande artister vill berätta med två av av dem influerade samt producerade filmer. I den här uppsatsen tittar vi närmare på Daft Punk och deras sätt att framställa sitt artisteri genom virtuella historier i filmerna Interstellar 5555 och Electroma. Här spelar vår tolkning in för att försöka se tecken/ikoner i filmerna och vilka paralleller vi kan dra utifrån visuell kultur och hur tanken om transmedialt berättande påverkat dessa produktioner.

Denna uppsats ämnar undersöka hur Systembolaget i två valda reklamfilmer söker etablera ethos. För att svara på detta har uppsatsen utgått ifrån en frågeställning som fokuserar på hur visuella budskap framställs samt huruvida identifikation tillämpas. Vidare utgår uppsatsen ifrån de teoretiska begreppen ethos, pathos och logos i entechnoi pisteis, visuell retorik samt identifikation. Den övergripande metod som används är hermeneutisk närläsning, fortsättningsvis tillämpas en visuell analys vilken innefattar aspekter från både en neoaristotelisk- samt en identifikationsanalys. Uppsatsen resulterar i slutsatsen att Systembolagets ethos skapas genom underliggande latenta budskap vilka appellerar till mottagarens känslor, och vidare skapare förtroende för avsändaren. Känslor väcks genom att använda identifikationsmarkörer vilka skapar konsubstansialitet. Ännu en aspekt som appellerar till mottagarens känslor är användandet av exempel involverande barn. Känslorna som väcks bidrar till att skapa förtroende för avsändaren, däri kan ethos etableras. Ethos skapas även då Systembolaget frekvent tillämpar ethos tre dimensioner, arete, eunoia och fronesis.

Denna uppsats har en deskriptiv intention och syftar till att verka som stöd förformgivare och förläggare genom att bidra med kunskap om hur olika visuella strategierkan användas i arbetet med e-publicering. För att genomföra undersökningen harbokomslag till två romaner från två olika förlag valts ut för att representera olikaförhållningssätt till formgivningen: Malin på Granlunda av Anne-Lise Boge utgiven avSaga Egmont och Serien om Stina Pihlgren av Alice Lyttkens, utgiven för Bonniers5000-projekt. Materialet analyseras genom en semiotisk analys samt i en paratextanalys.Resultatet analyseras med grund i teoretiska perspektiv inom semiotik, representation,paratext och materialitet. Teori används också till viss del för att beskriva relationermellan en huvudtext och dess paratext. Resultatet visar på två visuella strategier sompåverkas av förlagens uppfattning om böckernas målgrupp. I Serien om Stina Pihlgrenanvänds formgivningen för att framställa författaren som en feministisk pionjär och iMalin på Granlunda används formgivningen för att boken enkelt ska kunna identifieras avpotentiella läsare i ett flöde av bilder på Storytel.

No description available.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur mäns och kvinnors roller, sexualitet och ideal inom en muslimsk kontext ser ut. Detta gjordes genom en analys av tre olika böcker, vilka hade tre olika perspektiv och var producerade under tre olika tidsperioder. Böckerna var Den doftande trädgården från år 1966, vilket var det orientalistiska perspektivet, The muslim marriage guide från år 1995, vilket var det neo-traditionella perspektivet samt Sexual Ethics and Islam från år 2006, vilket var det feministiska perspektivet. För att kunna undersöka dessa böcker analyserades dem utifrån verktyg från lingvistisk och visuell textanalys samt kategoriserades och komparerades. Resultatet blev att böckerna både hade likheter och skillnader gällande mäns och kvinnors roller, sexualitet och ideal. Kvinnor framställdes genom feminina egenskaper som omsorgsfull, hemmafru, vacker och sexuell tillgänglighet, medan män framställdes genom maskulina egenskaper som ledare, styrka, ansvarsfull och sexuell skicklighet. Män kunde också oftare ses som önskvärda deltagare och utföra fler handlingar än kvinnor. I vissa delar av materialet förekom även orientalistiska framställningar.

<p>En analys av visuell självrepresentation inom fältet för Den Nya Modejournalistiken med fokus på Ebbas Stil - Guiden till en glammigare garderob av Ebba von Sydow.</p>

Uppsatsen utgår ifrån en våldtäktsdiskurs där fokus läggs på offret och förövaren osynliggörs i den mediala representationen av sexuellt våld. Genom en visuell diskursanalys undersöks representationen av män i The Bystander Campaign i förhållande till maskulina strukturer i den rådande våldtäktsdiskursen. Bildmaterialet analyseras och tolkas utifrån representations-, diskurs- samt genusteoretiska utgångspunkter. Analysen visar att bilderna utmanar vissa aspekter av den rådande våldtäktsdiskursen genom en mer verklighetstrogen bild av det sexuella våldet, men misslyckas i sin representation av männen som tydligt speglar en hegemonisk maskulinitet genom blickar och kroppsspråk. Uppsatsen argumenterar för den mansdominerande kulturen som bakomliggande faktor till det sexuella våldet som inte problematiseras tillräckligt i bildmaterialet från The Bystander Campaign.

Grafiska designers har ett ansvar när det kommer till framtagande avklädföretags hållbarhetsprofil. Uppsatsen syftar till att undersökaklädföretaget Lindex visuella kommunikation kring hållbart mode och omden kan anses strategiskt motsägelsefull. Undersökningen baseras i envisuell analys av kampanjbilder från Instagram med en koppling tillkonceptet Your Smart Wardrobe. Studien görs genom en visuell semiotiskanalys som övergår till en kritisk diskursanalys. Resultatet tyder på attLindex visuella kommunikation är strategiskt motsägelsefull eftersom denframhäver gröna värden som inte går ihop med ett industrielltproduktionssätt som bygger på ständig tillväxt vilket motstrider hållbarutveckling. Det blir tydligt att Lindex väljer att vinkla hållbarhet för attförsköna klädindustrins sanna inverkan på miljön för att fortsätta uppmanatill konsumtion. Bildmaterialet har tendenser till grönmålning vilketförstärker den strategiska motsägelsefullheten. För klädföretag som tarhållbarhet på allvar och vill behålla sin trovärdighet blir det viktigt att varaöppen för kritik för att inte framstå som strategiskt motsägelsefulla.

Uppsatsen handlar om hur hållbarhet visualiseras i livsmedelsindustrin. Med syfte att undersöka hur bakomliggande strukturer, maktförhållanden, diskurser och stereotyper påverkar representationen av hållbarhet, vill jag öppna upp för en transparent kommunikation i designbranschen och ge grafiska designers insikt i hur design både påverkar och påverkas av samhället. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt och feministiskt perspektiv genomförs tre analysmodeller: Kvantitativ innehållsanalys, semiotisk analys, samt diskursanalys. Resultatet visar hur hållbarhet representeras visuellt genom användandet av olika referenser till naturen, som knyter an till stereotypa representationer av hållbarhet. Undersökningen belyser även flera diskurser inom diskursordningen hållbarhet i livsmedelsindustrin som är stark sammankopplade med självbild, identitetsskapande och företagsvärldens hierarkiska strukturer.