No description available.

Urbanisation has affected cities and municipalities in different ways where planning for sustainable development has become more important. The need for greener thinking is radically shown in UN: s global environmental goals where the greenhouse effect is assumed to have a big impact on society. Therefore, Agenda 2030 has chosen to involve more levels of society in form of putting bigger responsibility on countries regions and municipalities. With the new global goals of Agenda 2030 every country must contribute in the best way possible. For this thesis was goal 11, sustainable development, chosen to examine the workflow and value in the Swedish municipality Umeå, Borås and Lund. With a higher requirement for municipalities to implement the new goals in their already existing plan can barriers appear without good planning. By studying municipalities ability to adapt to new global goals, interesting views can be discussed. By this form of study, we can therefor draw a conclusion of how the implementation of the global goals from Un is working in Swedish municipalities.

Covid-19 pandemin är en kris som Sverige har stått inför i ett och ett halvt år och som fortfarande pågår i samhället. Till följd av pandemin upprättades restriktioner och allmänna råd för hur människorna i samhället ska förhålla sig för att kunna minska smittspridning på bästa sätt. Människans beteende har förändrats under krisen och om det är det ”nya normala” som kommer hålla i sig i framtiden är en ovisshet många samhällsplanerare står inför. Krishanteringen är ett viktigt underlag för planeraren att ta hänsyn till och det är även viktigt att vara lyhörd inför samhällsförändringen som sker under kort tid men som även kan bidra med stora konsekvenser på lång sikt. Pandemins påverkan kan ha en effekt på hur staden efter detta konstrueras och på så sätt skapas bra motståndskraft och robusthet i staden inför nästkommande pandemi. Studien undersöker hur dessa lärdomar bör ses över i kommande planering och vad som krävs för en stad att vara förberedd på nästkommande pandemi. Teorin som används i studien har varit till grund för arbetet som stått i relation till syftet. Studiens syfte är att belysa hur Karlstad Kommun och andra planeringsaktörer arbetar med pandemifrågor med anledning av Covid-19. Det har även undersökts hur den fysiska planeringen påverkas av Covid-19 pandemin. Vetenskap som har varit under grundbegreppen krishantering, pandemi och urban planering har varit större fokus på i teoridelen. Studiens frågeställningar och syfte besvaras av studiens forskningsdesign som har bestått av fallstudie. Kvalitativa intervjuer har varit den insamling av data som studien empiriska del innehåller. Intervjupersonerna representerar Karlstad kommun, MSB samt länsstyrelsen. Studiens slutsatser visar kortfattat att de undersökta aktörerna arbetar något olika med de frågor som rör pandemin men det som framkommer som gemensamt är att samordning är centralt. Den urbana planeringen tycks inte i dagsläget ha förändrats något till följd av Covid-19 pandemin. Dock framkommer det att vissa trender i människors beteende som hade påbörjats innan pandemin har förstärkts under pandemin. Exempel på detta är mer friluftsliv och att arbeta hemifrån. Inför framtida planering bör de kunskaper som framkommit, tas med för att kunna hantera nästa pandemi på bästa möjliga sätt.

Uppsatsen syftar till att, med Linköpings kommun som exempel, undersöka utmaningar som svensk stadsplanering står inför när det gäller att tillgodose bostadsnära natur samtidigt som det planeras för befolkningstillväxt och förtätning. Uppsatsen redogör för vilken betydelse den bostadsnära naturen tillmäts av både statliga myndigheter och kommunen, hur kommunen planerar, vilken relation de boende i staden har till den bostadsnära naturen samt hur de upplever kommunens strategi. Resultatet från textanalyser och en enkätundersökning visar på att statliga myndigheter och kommunen anser det vara viktigt att planera för bostadsnära natur. Myndigheter, liksom medborgarna, har en bred syn på vad bostadsnära natur är, men en snävare bild framkommer när myndigheterna presenterar konkreta strategier för kommunerna, vilket i sin tur leder till att kommunen definierar den bostadsnära naturen snävt. Utifrån kommunens kriterier anser sig hälften av medborgarna sakna tillgång till bostadsnära natur. Men utifrån medborgarnas egen definition tillgodoses nästan alla av bostadsnära natur. / This thesis aims, with the municipality of Linköping as an example, to study challenges the Swedish city planning is facing when planning for residential nature while at the same time planning for population growth. We describe the significance of residential nature from the perspective of state authorities and municipality, how the municipality plans, what relation-ship citizens have to the nature and how they experience the municipality’s strategy. Result from text analyses and a survey show that state authorities and the municipality consider it important to plan for nature. Authorities, likewise the citizens, use a broad definition. But a narrower picture is presented when the state agencies produce concrete strategies, which gen-erates the municipality to define it narrow. On basis of the municipality's criteria one-half of the citizens lack access to nature. At the same time, on the basis of their own definition, only 10% of the citizens lack residential nature.

Den här uppsatsen fokuserar på hur dagens planeringspraktik klarar hanteringen av den komplexitet som planering utanför staden kan medföra. Med områden utanför staden koncentreras studien till den peri-urbana zonen, en zon av både rural och urban karaktär i anslutning till tätorter och som ofta pekas ut för exploatering och andra stadsmässiga funktioner när städer växer. Det blir uppenbart i studien att sådana zoner är svårdefinierade och därmed omöjliga att avgränsa och urskilja i kartor. Många forskare menar att zonerna kan studeras genom dess multifunktionalitet och genom att de ses som en process eftersom den peri-urbana zonen förändras i betydligt större skala än den mer konstanta staden och landsbygden. Men studiens syfte är inte att definiera och avgränsa det peri-urbana landskapet. Studien ämnar istället att sätta denna zon i en kontext av styrning, det vill säga hur den kommunala planeringen klarar av att styra sådana multifunktionella och föränderliga områden i takt med att kommuner utvecklas. Det har framgått i tidigare forskning att det saknas styrning av det peri-urbana landskapet och denna studie är ett sätt att undersöka sådana påståenden ur ett svenskt planeringsperspektiv.

Gathering places (mötesplatser in Swedish) is an frequent used concept within the discourse about urban and regional planning in Sweden. It is an ambiguous term that is used in a variety of contexts and with a variety of meanings. Present work aims to investigate and describe the function of an urban square in Sweden as a public gathering place based on a number of given aspects. To achieve the aim of this thesis two different research approaches, in addition to an extensive literature study, is being used; a survey with people in a calculated target area and observations following the methodology created by Metha, 2014. Previous studies have shown that there are a number of variab- les that need to be understood to create a comprehensive insight in the social dimensions of urban public space. Among these, different groups and their perception of different factors are crucial to include. Furthermore, the inclusion and the possi- bility to use the public space is of great importance. As is the possibility to feel safe and calm in the space. Hence, there are numerous factors to include when the social dimensions of a public space is to be studied. These factors can be measured as indicators on how good the public space is, as is done in the Public Space Index developed by Metha (2014). Present study’s findings include a suggested definition of the term “Public gathering place” and data that indicates that Bysistorget is an overall good public gathering place. This is, however, proble- matized when the data is divided by different groups and a more variegated understanding arises.

With an increasing urbanization and decreasing food security, the policy places greater demands on the future use of agricultural land and food supply. At the same time as awareness of food consumption increases among individuals, new technologies for farming also develop. The following degree project aims at carrying out a pilot study for further concept development for small-scale urban farming in winter cities. Based on a literature study and inspiration from reference objects, opportunities for continued conceptual development are analysed. These technical aspects together with a study of how public spaces, can or cannot, be used according to the case study’s municipality policy for usage of public space. And these aspects then lay the foundation for an initial concept and design proposal aimed at pointing out the possibilities of the concept. This initial concept is also the basis for a rough estimate of productivity with such urban cultivation tools. The conceptual urban farming tool devised here, is intended to not be taking more attention than necessary and portable. This is to make as little physical and visual impact in the city as possible, and to be adaptable to different places. However, there has been a lack of space for urban farming in the case study's municipal policy, for usage of public spaces. This has meant that the design proposal could not be anchored in accordance with the guidelines the municipality wishes for the use of public spaces. There are documented guidelines for similar use, and the design proposal has been assumed to fit in the policy of using the public space. The tool that has been developed consists of two containers, one of which is intended to work as a working area for harvesting and the other for cultivating. The hydroponic installation chosen in this work has been developed by Bright Agrotech. These installations are called Zipfarm and Zipwall, and are vertical cultivations which by drip irrigation bring nutrients to the plants. These towers that hold the plants during the cultivation period are mounted either in a portable rack or against a wall-based rack. This vertical cultivation method was chosen in this work because of the mobility. With the help of a tool to estimate production that Bright Agrotech provided and technical specifications for the grow lights used in the concept, a rough estimate of the operating cost of 13kr per kilo, to produce leafy green crops, has been calculated. This figure is based solely on the estimated amount of harvest and an estimate of the electricity consumption of the grow lights. The conclusion in this work, is that it is possible to integrate urban agriculture in winter cities with the aid of containers and hydroponic installations. What can be an incentive to not do this today is that electricity consumption can be too expensive, and that it is cheaper to cultivate in other places and transport the food in to the city.

Denna uppsatts i fysisk planering undersöker möjligheterna för gestaltningar av urbana offentliga miljöer utifrån ett organiskt människofokuserat perspektiv för att öka tillgängligheten för individer med högkänsliga sinnen till stadens publika miljöer. Det här arbetet fokuserar på sinnesintryckskänsligheten och hur genom detta miljöer som är bättre för alla människor kan skapas, samtidigt som fler funktionsnedsättningars (även neurologiskas) behov kan involveras vid planläggningen av städers miljöer. Arbetet går ut på en kombination av vetenskapliga fysiska urbana planeringsdesignteorier av olika kända teoretiker och kunskaper om hur miljön genom sinnesintrycken påverkar människorna som bor och vistas i den, Där ett stort behov setts av att öka tillgängligheten till offentliga miljöer så att denna involverar individer med starkare sinnensintrycksupptagning som bl.a. är karaktäristiskt för vissa neurologiska funktionsnedsättningar samt på samma gång skapa ett fysiskt planeringsfokus utifrån människan i första hand. Då anpassningar efter idealet från den extremare upplevelsen gör miljön betydligt bättre även för den “normala”(allmänna) upplevaren, Genom enkätundersökningar skapas en bild av hur individer med högre sinnesuppfattning upplever den offentliga urbana miljön och tillsammans med litterär kunskap samt fallstudier skapar detta arbete kunskap i hur dessa miljöer bättre kan utformas efter dessa ideal. Denna kunskap kommer illustreras i bilder och principer i resultatet av denna uppsatts. / This bachelor’s thesis in spatial planning investigates the possible designs of urban public places for an organic humanfocused perspective for an increased accessibility for people with highly sensitive senses to the citys public environments. This work focus on high sensory experience and how through this environments that are better for alla humans can be created, at the same time as more disabilities needs (even neurologicals) gets involved when citys environments gets planed. This work is an combination of spatial plannings urban design teories of known teoretics and knowledge of how the environment through the sensory input affects the people that lives and stay there. Where a big need have been identifyed for increased accessability to public places so that it involves individuals with an higher sensory input as for example is an character of people with some neurological disabilties as on the same time make a fysical planing focus on people firstly. As the costomizations after the ideals of the more extrem experiens will make the environment considerably better even for the “normal”(general) experiencer. Through questionnaires an image is created of how individuals with an higher sensory experince precives the public urban environment and togheter with literary knowledge as well as case studies, do this work create knowledge in how those environments can be designed. This knowledge will be illustrated in pictures and priciples in the results of this paper.

I detta arbete undersöks huruvida planering och resultat angående infrastruktur och expansion av bebyggelse kan ha en påverkan på dagens socioekonomiska förhållanden. Arbetet ska genom dokumentstudier av äldre general-, trafik-, översikts- och detaljplaner från 1920- till 1990-talet samt litteraturstudier angående stadsbyggnadsprinciper besvara detta. Dessutom granskas resvaneundersökningar för respektive stad samt dagens utbud, tidtabeller och restider. De valda förorterna är Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen och Rinkeby i Storstockholm samt Långedrag, Kortedala, Länsmansgården och Rannebergen i Storgöteborg. Alla förorter är etablerade under 1900-talet och ligger geografiskt sett ungefär lika långt från deras respektive stadskärna.  Arbetets frågeställning är vilka stadsbyggnadsprinciper som påverkar infrastrukturen i förorter, i vilken utsträckning planeringen av infrastrukturen skiljer sig jämfört med dagens läge och om det finns ett samband mellan socioekonomiska skillnader och ej genomförda planer. Tidigare forskning visar på många faktorer till varför olika förorter blivit socioekonomiskt utsatta, exempelvis bidrar den monotona och storskaliga arkitekturen till sämre attraktivitet.   Resultatet för detta arbete tyder på att även planer som inte fullständigt genomförts skulle kunna ha en negativ effekt på det socioekonomiska indexet och därmed varför vissa förorter blivit utsatta och mindre attraktiva. Detta eftersom det finns skillnad i planeringen av ABC- och sovstäder då det finns ett större behov av fungerande infrastruktur där det inte finns möjlighet att arbeta där man bor. I Rannebergen fullföljdes aldrig planerna om varken en spårväg, centrum eller arbetsmöjligheter i närområdet och detta område har även ett av de lägre socioekonomiska indexen idag. I både Rannebergen och Rinkeby färdigställdes kollektivtrafiken först flera år efter att de första invånarna flyttade till platserna och liksom Rannebergen har Rinkeby ett lägre socioekonomiskt index idag. Däremot finns inga tydliga mönster vad gäller frekvenser och restider mellan stadsdelarna och deras socioekonomiska situationer. Slutsatsen av detta arbete är att planer angående exempelvis centrum, arbetsplatser och infrastruktur bör fullföljas enligt planerna och färdigställas så snabbt som möjligt för stadsdelar som inte är självförsörjande gällande exempelvis centrum och arbetsplatser. / In this paper it is investigated whether planning and the results regarding infrastructure and expansion of settlements of some suburbs have an impact on today’s socioeconomic situation. This paper will answer this by doing document studies of the older plans, general plans, traffic plans, overview plans, detail plans, between the 1920s and the 1990s, as well as making literature studies regarding principles in urban planning. In addition to this, habit surveys for traveling for each city as well as today’s situation, timetables and travel times are analyzed. The chosen suburbs are Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen and Rinkeby in Stockholm and Långedrag, Kortedala, Länsmansgården and Rannebergen in Gothenburg. All of the chosen suburbs were established during the 19th century and are located at the same distance from the city center.  The question in this paper is which principle in the urban planning affects the infrastructure in the suburb and to what extent the planning of the infrastructure differs in comparison to today’s situation and lastly if there is a pattern between socioeconomic index and unimplemented plans. Previous research points towards different factors to why various suburbs are socioeconomic vulnerable, for example the monotonous and large-scale architecture contribute to poorer attractiveness.  The result of this paper points towards that plans which not fully are implemented also could have a negative impact on the socioeconomic situation and could be a reason why different suburbs are vulnerable and not as attractive as others. This is because there are differences in the planning of ABC-cities and dormitory suburbs as there is a greater need for functioning infrastructure where it is not possible to work where you live. In Rannebergen the plans were not completed concerning neither the tramway, the city center or work opportunities in the immediate area and this area also has a lower socioeconomic situation today. In both Rannebergen and Rinkeby the public transport were completed several years after the first inhabitants moved to the areas and like Rannebergen, Rinkeby also has a lower socioeconomic situation today. However, there are no clear patterns in terms of frequencies and journey times between the areas and their socioeconomic situations. The conclusion of this paper is that the plans concerning for example city centers, working opportunities and infrastructure should be completed as quickly as possible for districts that are not self-sustaining concerning for example city centers and working opportunities.

<p>Land use change constitutes a primary driving force in shaping social-ecological systems world wide, and its effects reach far beyond the directly impacted areas. Graph based landscape ecological tools have become established as a promising way to efficiently explore and analyze the complex, spatial systems dynamics of ecological networks in physical landscapes. However, little attention has been paid to making these approaches operational within ecological assessments, physical planning, and design. This thesis presents a network based, landscape-ecological tool that can be implemented for effective use by practitioners within physical planning and design, and ecological assessments related to these activities. The tool is based on an ecological profile system, a common generalized network model of the ecological infrastructure, graph theoretic metrics, and a spatially explicit, geographically defined representation, deployable in a GIS. Graph theoretic metrics and analysis techniques are able to capture the spatio-temporal dynamics of complex systems, and the generalized network model places the graph theoretic toolbox in a geographically defined landscape. This provides completely new insights for physical planning, and environmental assessment activities. The design of the model is based on the experience gained through seven real-world cases, commissioned by different governmental organizations within Stockholm County. A participatory approach was used in these case studies, involving stakeholders of different backgrounds, in which the tool proved to be flexible and effective in the communication and negotiation of indicators, targets, and impacts. In addition to successful impact predictions for alternative planning scenarios, the tool was able to highlight critical ecological structures within the landscape, both from a system-centric, and a site-centric perspective. In already being deployed and used in planning, assessments, inventories, and monitoring by several of the involved organizations, the tool has proved to effectively meet some of the challenges of application in a multidisciplinary landscape.</p>