<p>Denna uppsats handlar om ungdomar boendes i de centrala delarna av stadsdelen Skärholmen i relation till områdets territoriella stigma. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på djupintervjuer gjorda med sju stycken ungdomar, fyra unga män och tre unga kvinnor, angående den upplevda stigmatiseringen av området. Gemensamt för dessa ungdomar var att alla ville flytta från området och att alla talade om segregering i bemärkelsen avsaknaden av etniska svenskar som en stigmatiseringsaspekt av området. Eftersom den svenska allmänheten ofta utmålar ”invandrartäta områden” som något problematiskt i sig, innebär den höga andelen invandrare i Skärholmen att området stigmatiseras. Dessutom framkom det tydligt i denna undersökning att de unga männen blivit mer påverkade av effekterna av områdets stigma jämfört med de unga kvinnorna i denna undersökning. Klart står att mer kunskap och en utvidgad diskussion kring territoriellt stigma och dess inverkan på ungdomars vardagsvillkor behövs. </p> / <p>This paper is about young people living in the central parts of the Stockholm town district Skärholmen, in relation to the territorial stigma of this residential area. The study is a qualitative one, containing in-depth interviews with seven local youths concerning the way they perceive the areas stigmatisation. These youths all shared a common will to move to a different residential area, and they all spoke about segregation in the sense of the lack of ethnic Swedes in the area, as an aspect of the territorial stigma. As the Swedish public often refers to residential areas with a high-level of immigrant population as something problematic, the high-level of immigrants in Skärholmen is a contributing factor of the territorial stigma. Furthermore, it clearly appeared in this study that the young men had been more exposed to the effects of territorial stigma compared to the young women. Clearly, more extended knowledge and more profound discussions about territorial stigma and its effect on youth’s living conditions, is needed.</p>

Denna uppsats handlar om ungdomar boendes i de centrala delarna av stadsdelen Skärholmen i relation till områdets territoriella stigma. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på djupintervjuer gjorda med sju stycken ungdomar, fyra unga män och tre unga kvinnor, angående den upplevda stigmatiseringen av området. Gemensamt för dessa ungdomar var att alla ville flytta från området och att alla talade om segregering i bemärkelsen avsaknaden av etniska svenskar som en stigmatiseringsaspekt av området. Eftersom den svenska allmänheten ofta utmålar ”invandrartäta områden” som något problematiskt i sig, innebär den höga andelen invandrare i Skärholmen att området stigmatiseras. Dessutom framkom det tydligt i denna undersökning att de unga männen blivit mer påverkade av effekterna av områdets stigma jämfört med de unga kvinnorna i denna undersökning. Klart står att mer kunskap och en utvidgad diskussion kring territoriellt stigma och dess inverkan på ungdomars vardagsvillkor behövs. / This paper is about young people living in the central parts of the Stockholm town district Skärholmen, in relation to the territorial stigma of this residential area. The study is a qualitative one, containing in-depth interviews with seven local youths concerning the way they perceive the areas stigmatisation. These youths all shared a common will to move to a different residential area, and they all spoke about segregation in the sense of the lack of ethnic Swedes in the area, as an aspect of the territorial stigma. As the Swedish public often refers to residential areas with a high-level of immigrant population as something problematic, the high-level of immigrants in Skärholmen is a contributing factor of the territorial stigma. Furthermore, it clearly appeared in this study that the young men had been more exposed to the effects of territorial stigma compared to the young women. Clearly, more extended knowledge and more profound discussions about territorial stigma and its effect on youth’s living conditions, is needed.

No description available.

Det finns få andra platser i staden som har samma öppenhet och tillgänglighet som biblioteken. Det är viktiga platser för samhället som uppmuntrar gemenskap, utbildning och demokrati. I Sverige har man genom folkbiblioteken skapat ett offentligt rum med låga trösklar genom att göra dem tillgängliga för alla. Något som vi ser allt oftare idag är att biblioteken integreras med andra centrala funktioner som tunnelbanor och gallerior. Genom att strategiskt placera biblioteken på mer centrala och tillgängliga platser uppdateras bibliotekens relevans och attraktion, däremot förlorar de i många fall sin synlighet i stadsbilden och blir då ofta underordnade andra funktioner. Utgångspunkten för projektet har varit besök och observationer i 11 befintliga bibliotek vilket har varit grunden för projektets undersökning och förslag. Projektet diskuterar folkbibliotekens synlighet i stadsbilden och biblioteksrummens viktiga funktion som offentliga ytor genom att undersöka hur ett nytt bibliotek i Skärholmen skulle kunna ta form i anslutning till Skärholmstorget. / There are few other places in the city that have the same transparency and accessibility as the libraries. These are important places for the society that encourage community, education and democracy. In Sweden, public libraries have created a public space with low thresholds by making them accessible to all. Something we see more often today is that the libraries are integrated with other central functions like subways and malls. By strategically placing the libraries in more central and accessible places, the relevance and attraction of libraries is updated, however, they lose their visibility in the cityscape and often become subordinate to these other functions. The starting point of the project has been visits and observations in 11 existing libraries, which has been the basis for the project's investigation and proposal. The project discusses the public libraries visibility in the cityscape and the library's important function as public spaces by investigating how a new library in Skärholmen could take shape in connection with the the main public square.

I detta examensarbete undersöks stadsplanen och de byggda strukturerna i Skärholmen centrum. Med utgångspunkt i planens och platsens karaktärsdrag, syftar detta förslag till att skapa nya rörelser genom stadslandskapet och att utveckla platsens program med bostäder, arbetsplatser och rekreationsytor. Skärholmen är ett modernistiskt köpcentrum i sydvästra Stockholm, ett område som nu är föremål för bostadsförtätning och storskaliga infrastrukturella projekt. Sedan centrumet invigdes i slutet av 1960-talet har få förändringar gjorts i planen, med undantag från att två av huvudgatorna överglasats och omvandlats till en inomhusgalleria. Bortsett från det mycket välbesökta Skärholmstorget vid tunnelbanan, finns få fungerande offentliga utomhusrum. I öster domineras centrumet av ett stort parkeringshus. Mitt förslag går ut på att öppna upp delar av gallerian och skapa kopplingar mellan parkeringen, centrumet och det omgivande landskapet. Genom att lägga till nya bostadskvarter och ge befintliga byggnader nya funktioner, kan Skärholmens centrum bli en stadskärna som lever även efter att butikerna har stängt kl. 20. / This thesis investigates the urban fabric and built structures of Skärholmen Centrum. By preserving the existing characteristics of the plan, this proposal aims to create new movements through the city landscape and to develop its program with housing, workplaces and recreational spaces. Skärholmen is a modernist commercial center in south west Stockholm, an area now subject to large scale infrastructure projects and housing densification. Since the center was built in the late 1960s, the city plan has undergone few changes, with exception from the transformation of two of the main streets into an indoor galleria. Apart from the lively main square by the subway entrance, there are few well functioning public outdoor spaces. A multi-storey car park dominates the east part of the center. My proposal is to open up parts of the shopping mall and to create new connections between the car park, the center and the  surrounding landscape. By adding new housing blocks and new functions to existing buildings, the city center of Skärholmen could become a living place, also after the shops closed at 20.00.

Social hållbarhet är ett begrepp som står högt på agendan på såväl global som lokal nivå, och diskuteras idag som en självklar del i stadsutvecklingsprojekt. Dess kvalitativa karaktär medför svårigheter i att definiera och göra det mätbart, vilket ställer till med problem när det ska tillämpas. I en tid av skriande bostadsbrist har mark i storstäders perifera områden blivit eftertraktade att bygga på vilket skapar goda förutsättningar för kommuner att bedriva en aktiv markpolitik, och således ställa krav på marknaden. Kommuner har den formella makten över marktillgången medan det oftast är privata aktörer som bygger bostäderna. Syftet med den här studien är att analysera diskursen om social hållbarhet såsom den kommer till uttryck i praktiken, samt att få ökad förståelse för hur begreppet social hållbarhet tolkas av de aktörer som formulerar det. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk ansats där utgångspunkten är att det inte finns några på förhand givna föreställningar, utan att dessa skapas i social interaktion mellan olika aktörer, där språket är med och formar dessa. Teorierna som ligger till grund för studien berör frågor om makt där diskursteori utgör en central del. För att besvara studiens syfte har diskursanalys, baserat på diskursteori, använts som metod. Det empiriska materialet består av olika dokument inom ett pilotprojekt för social hållbarhet i Stockholms stad, kallat Fokus Skärholmen, där ett jämförelseförfarande inför direktanvisning stått i fokus för analysen. Det framkomna resultatet har sedan jämförts mot tidigare diskurser, främst en akademisk diskurs, om hur social hållbarhet i stadsplanering har behandlats. Resultatet visar att det är sex element som tillsammans bygger upp förståelsen för social hållbarhet. Några av elementen kopplar an till sådant som traditionellt ryms inom byggaktörers ansvarsområde och handlar om byggande och planering, medan andra handlar om större komplexa samhällsfrågor som traditionellt ligger utanför byggaktörers ansvarsområden. Slutsatsen visar att staden bedriver en aktiv markpolitik i frågan om att verka för social hållbarhet. De ställer krav på byggaktörer att verka för att ta ett större samhällsansvar i projektet, än att enbart bygga bostäder, där byggaktörerna svarar upp mot stadens krav att vilja verka för det. Formuleringarna är dock vaga vilket riskerar att bli tomma ord, snarare än en praktisk vägledning, när implementeringen väl ska ske.

Stigande byggkostnader är idag ett faktum. Materialkostnaderna för ett projekt motsvarar ungefär 45 % av den totala byggkostnaden, vilket innebär att effektivare inköp av material kan leda till stora besparingar. Som ett led i detta har byggföretagen i större utsträckning satsat på att göra internationella inköp av material från utlandet. Detta examensarbete kommer att avgränsa sig mot inköp av glasfasadelement. Skanska Sverige köper idag in glasfasader från olika glasleverantörer i Europa, med detta hoppas man kunna minska sina byggkostnader. Att köpa in material från utlandet kan även föra med sig merkostnader som minskar besparingarna som görs. Syftet med examensarbetet är att lokalisera var dessa merkostnader förekommer och ge förslag på åtgärder hur dessa kan minskas. Studierna baseras på resultatet från två av Skanskas projekt där man i ena projektet använt sig av en svensk glasleverantörer och i det andra ett utländskt. Arbetet med att lokalisera merkostnaderna har utförts genom intervjuer med nyckelpersoner inom företagen som varit delaktiga i projekten. Det som framgick ur intervjuresultaten var främst brister i projektering och montering av glasfasaderna som orsakats av kommunikationsbrist och missförstånd. Slutsatsen är att Skanska skulle möjligtvis kunna använda en enhet av projekt-koordinatorer som är delaktiga i arbetet vid projektering och montering med expertis inom internationella inköp samt utländsk arbetskraft. Detta skulle ge en bättre samordning av arbetet med de internationella inköpen och förhoppningsvis kunna minska merkostnaderna. / Increase in construction costs are now a fact. The material costs for a project is approximately 45% of the total construction cost. A more efficient purchase of materials can lead to big savings. As a part of this, the construction companies are now increasingly investing in international purchases of materials from abroad. This thesis will define itself in the purchases of curtain walls. Skanska Sweden is today purchasing curtain walls from various glass suppliers in Europe with hope to reduce their construction costs. To purchase materials from abroad may also impose additional costs that may reduce the savings. The aim of this thesis is to locate where these additional costs exists and to suggest measures on how these costs can be reduced. The studies will be based on the results from two of Skanska’s projects were one of the projects has a Swedish supplier and the other a foreign supplier of curtain walls. Efforts to locate additional costs have been done through interviews with key individuals within the companies which were involved in the projects. What emerged from the interview results were mainly shortcomings in the design and installation of the curtain walls caused by lack of communication and misunderstandings. The conclusion is that Skanska would possibly be able to use a unit of project coordinators who are involved in the work of design and installation with expertise in international purchases and foreign workers. This would provide a better coordination of the work with international purchases and hopefully be able to reduce the additional costs.

Under de senaste decennierna har det pågått en urbanisering i världens storstäder. Allt fler människor väljer att bosätta sig i urbana miljöer och trenden är uppenbar. En tät, attraktiv och blandad stad med närhet till samhällsservice, arbetsplatser och övriga funktioner samt tillgång till hållbara transportsätt eftersträvas i många städers planering för en hållbar stadsutveckling i dagsläget. Ett sätt att uppnå hållbar stadsutveckling som förespråkas på många olika samhällsnivåer är genom förtätning som stadsbyggnadsstrategi. Syftet med denna studie är att undersöka om förtätning kan vara en tänkbar stadsbyggnadsstrategi för att uppnå hållbar stadsutveckling. För att undersöka relationen mellan förtätning samt hållbar stadsutveckling har även begreppen undersökts samt förklarats genom en kvalitativ forskningsmetod. Studien utgörs av en fallstudiemetod av ett pågående stadsutvecklingsprojekt, Fokus Skärholmen, i Skärholmens stadsdelsområde i Stockholms kommun. Fallstudiemetoden undersöker alltså hur relationen mellan förtätning samt hållbar stadsutveckling ser ut i empirin med material från stadens plan-, mål- och strategidokument samt semistrukturerade intervjuer med kommunala tjänstepersoner involverade i projektet Fokus Skärholmen. Skärholmens stadsdelsområde har inte exploaterats i lika stor omfattning som projektet Fokus Skärholmen nu planerar för sedan färdigställandet av miljonprogrammet. Det har endast skett mindre kompletteringar av byggnader i stadsdelsområdet. Stadsbyggande kan ses som ett verktyg för att uppnå en hållbar stadsutveckling och projektet Fokus Skärholmen planerar för en förtätning som stadsbyggnadsstrategi för en hållbar stadsutveckling utifrån stadsdelsområdets lokala behov samt förutsättningar. Projektet Fokus Skärholmen betraktas därför som ett omfattande och intressant fall att undersöka för denna studie. Studiens resultat visar vid jämförelse av teoretiska samt empiriska studier att förtätning som stadsbyggnadsstrategi kan, enligt vissa forskare, innebära en hållbar stadsutveckling förutsatt att förtätningen sker på rätt sätt. Förtätning kan även på vissa platser betraktas som en olämplig stadsbyggnadsstrategi som istället kan motverka den hållbara stadsutvecklingen som samhället strävar efter. Både ”förtätning” samt ”hållbar stadsutveckling” är således kontextberoende begrepp och varierar beroende på platsens förutsättningar samt behov. Diskussionen om hur en förtätning bör ske är således mer komplex än vad vi tror och bör analyseras mer djupgående för att stadsbyggnadsstrategin ska bli framgångsrik och innebära positiva effekter för alla människor i samhället. Projektet Fokus Skärholmen har satts i denna kontext vid empiriska studier, slutsatsen beträffande projektet Fokus Skärholmen är att det kan bli ett framgångsrikt stadsutvecklingsprojekt förutsatt att allt som skrivs i plan-, mål- samt strategidokumenten uppfylls. Fokus Skärholmen är alltjämt långt ifrån ett färdigställt projekt och har en rad utmaningar framför sig att överkomma, det är således svårt att konstatera så tidigt i processen om förtätningen kan innebära en hållbar stadsutveckling i praktiken. / Urbanization has taken place in the world’s major cities in recent decades. The numbers of people that are settling in urban environments are increasing, therefore the trend is obvious. A compact, attractive and mixed city with proximity to community service, workplaces and further functions as well as access to sustainable transport (e.g. public transport, walking and cycling) is desirable and sought in many cities. The idea behind the compact and mixed city is occurring with increasing frequency in many cities’ planning for a sustainable urban development. A strategy to achieve sustainable urban development is through densification. The purpose of this study is to look into whether densification is could be an urban development strategy for achieving sustainable urban development. The relationship between densification and sustainable urban development has therefore been studied through qualitative research. This study consists of a case study method of an ongoing urban development project called “Fokus Skärholmen”, in Skärholmen administrative city district in Stockholm municipality. The case study method examines how the relationship between densification and sustainable urban development looks empirically. Skärholmen administrative city district’s land use has not been developed to the same extent as the project “Fokus Skärholmen” is now planning for since the completion of the Million Programme. Urban development strategy could be seen as a tool for achieving sustainable urban development and the project “Fokus Skärholmen” is planning for a densification as an urban development strategy for sustainable urban development based on the local district area’s needs and conditions. Since Skärhomen’s land use has not been developed to the same extent, the “Fokus Skärholmen” project is considered as extensive and interesting case to study. The results of this study show, when comparing theoretical and empirical studies, that densification as an urban development strategy could, according to some researchers, contribute to a sustainable urban development, given that the densification is done correctly. Densification could also in some places be regarded as an inappropriate urban development strategy and could instead counteract the sustainable urban development that the society strives for. Both “densification” and “sustainable urban development” are thus context-dependent concepts and vary depending on the area’s conditions and needs. The discussion on how densification should be done is therefore more complex than we think and should be further analyzed so the densification could contribute to positive effects and benefit all people. The project “Fokus Skärholmen” has been put into this context in empirical studies. The conclusion regarding “Fokus Skärholmen” is that it could become a successful urban development project, given that everything that is written in the plan and strategy documents is implemented. Fokus Skärholmen is still far from to be considered as a completed project and has a number of challenges ahead to overcome, thus it is difficult to state so early in the process if the densification could contribute to sustainable urban development in practice.

I detta arbete undersöks huruvida planering och resultat angående infrastruktur och expansion av bebyggelse kan ha en påverkan på dagens socioekonomiska förhållanden. Arbetet ska genom dokumentstudier av äldre general-, trafik-, översikts- och detaljplaner från 1920- till 1990-talet samt litteraturstudier angående stadsbyggnadsprinciper besvara detta. Dessutom granskas resvaneundersökningar för respektive stad samt dagens utbud, tidtabeller och restider. De valda förorterna är Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen och Rinkeby i Storstockholm samt Långedrag, Kortedala, Länsmansgården och Rannebergen i Storgöteborg. Alla förorter är etablerade under 1900-talet och ligger geografiskt sett ungefär lika långt från deras respektive stadskärna.  Arbetets frågeställning är vilka stadsbyggnadsprinciper som påverkar infrastrukturen i förorter, i vilken utsträckning planeringen av infrastrukturen skiljer sig jämfört med dagens läge och om det finns ett samband mellan socioekonomiska skillnader och ej genomförda planer. Tidigare forskning visar på många faktorer till varför olika förorter blivit socioekonomiskt utsatta, exempelvis bidrar den monotona och storskaliga arkitekturen till sämre attraktivitet.   Resultatet för detta arbete tyder på att även planer som inte fullständigt genomförts skulle kunna ha en negativ effekt på det socioekonomiska indexet och därmed varför vissa förorter blivit utsatta och mindre attraktiva. Detta eftersom det finns skillnad i planeringen av ABC- och sovstäder då det finns ett större behov av fungerande infrastruktur där det inte finns möjlighet att arbeta där man bor. I Rannebergen fullföljdes aldrig planerna om varken en spårväg, centrum eller arbetsmöjligheter i närområdet och detta område har även ett av de lägre socioekonomiska indexen idag. I både Rannebergen och Rinkeby färdigställdes kollektivtrafiken först flera år efter att de första invånarna flyttade till platserna och liksom Rannebergen har Rinkeby ett lägre socioekonomiskt index idag. Däremot finns inga tydliga mönster vad gäller frekvenser och restider mellan stadsdelarna och deras socioekonomiska situationer. Slutsatsen av detta arbete är att planer angående exempelvis centrum, arbetsplatser och infrastruktur bör fullföljas enligt planerna och färdigställas så snabbt som möjligt för stadsdelar som inte är självförsörjande gällande exempelvis centrum och arbetsplatser. / In this paper it is investigated whether planning and the results regarding infrastructure and expansion of settlements of some suburbs have an impact on today’s socioeconomic situation. This paper will answer this by doing document studies of the older plans, general plans, traffic plans, overview plans, detail plans, between the 1920s and the 1990s, as well as making literature studies regarding principles in urban planning. In addition to this, habit surveys for traveling for each city as well as today’s situation, timetables and travel times are analyzed. The chosen suburbs are Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen and Rinkeby in Stockholm and Långedrag, Kortedala, Länsmansgården and Rannebergen in Gothenburg. All of the chosen suburbs were established during the 19th century and are located at the same distance from the city center.  The question in this paper is which principle in the urban planning affects the infrastructure in the suburb and to what extent the planning of the infrastructure differs in comparison to today’s situation and lastly if there is a pattern between socioeconomic index and unimplemented plans. Previous research points towards different factors to why various suburbs are socioeconomic vulnerable, for example the monotonous and large-scale architecture contribute to poorer attractiveness.  The result of this paper points towards that plans which not fully are implemented also could have a negative impact on the socioeconomic situation and could be a reason why different suburbs are vulnerable and not as attractive as others. This is because there are differences in the planning of ABC-cities and dormitory suburbs as there is a greater need for functioning infrastructure where it is not possible to work where you live. In Rannebergen the plans were not completed concerning neither the tramway, the city center or work opportunities in the immediate area and this area also has a lower socioeconomic situation today. In both Rannebergen and Rinkeby the public transport were completed several years after the first inhabitants moved to the areas and like Rannebergen, Rinkeby also has a lower socioeconomic situation today. However, there are no clear patterns in terms of frequencies and journey times between the areas and their socioeconomic situations. The conclusion of this paper is that the plans concerning for example city centers, working opportunities and infrastructure should be completed as quickly as possible for districts that are not self-sustaining concerning for example city centers and working opportunities.