The purpose of the study isto,based on network theory, systems theory and development ecological systems theory,understand parent’sexperiences of having children with autismspectrum, as well as understand the importance of social networksfor the parents. All of the intervieweeswere mothers. The results showed that it is important to parentsto have contact with other parents who are in the same situation as them. Many of the interviewees had a small social network. The parents have tostruggle to get the support they are entitled to and thereforetheyfeel likethe "annoying" parent. Some of the parents felt that they are socially isolated and do not have the energy to maintain asocial life. In some cases,thesurrounding had a lack of patience and understanding for the families with children with autismspectrumand the family did not have the energy to keep in touch with them.The resultsalso showed that all the interviewees have previously had difficulties in the cooperation with the school butithas slowly gotten better, which may be because the mothers have to be the "annoying" parents who require their rights to theirchildren.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsättningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstånd den skolgång och undervisning som de behöver och har rätt till utifrån sin funktionsnedsättning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar på olika nivåer inom en kommun i södra Sverige. Från hösten 2011 gäller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstånd och anledningen till det är att en ny skollag börjar gälla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rätten att bli mottagna i särskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten får enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebär att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och läsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i särskolan.                                    Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förståelse kring funktionsnedsättningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgång och den undervisning som de har behov av och rätt till. Personalen behöver se till hela den omgivande miljön och anpassa efter var barns individuella behov. Enligt både litteratur och intervjuer går det nämligen inte att tro att en skolgång och en undervisning passar alla barn med autism och autismliknande tillstånd. De är alla olika, kanske mer olika än oss andra.

Denna uppsatts i fysisk planering undersöker möjligheterna för gestaltningar av urbana offentliga miljöer utifrån ett organiskt människofokuserat perspektiv för att öka tillgängligheten för individer med högkänsliga sinnen till stadens publika miljöer. Det här arbetet fokuserar på sinnesintryckskänsligheten och hur genom detta miljöer som är bättre för alla människor kan skapas, samtidigt som fler funktionsnedsättningars (även neurologiskas) behov kan involveras vid planläggningen av städers miljöer. Arbetet går ut på en kombination av vetenskapliga fysiska urbana planeringsdesignteorier av olika kända teoretiker och kunskaper om hur miljön genom sinnesintrycken påverkar människorna som bor och vistas i den, Där ett stort behov setts av att öka tillgängligheten till offentliga miljöer så att denna involverar individer med starkare sinnensintrycksupptagning som bl.a. är karaktäristiskt för vissa neurologiska funktionsnedsättningar samt på samma gång skapa ett fysiskt planeringsfokus utifrån människan i första hand. Då anpassningar efter idealet från den extremare upplevelsen gör miljön betydligt bättre även för den “normala”(allmänna) upplevaren, Genom enkätundersökningar skapas en bild av hur individer med högre sinnesuppfattning upplever den offentliga urbana miljön och tillsammans med litterär kunskap samt fallstudier skapar detta arbete kunskap i hur dessa miljöer bättre kan utformas efter dessa ideal. Denna kunskap kommer illustreras i bilder och principer i resultatet av denna uppsatts. / This bachelor’s thesis in spatial planning investigates the possible designs of urban public places for an organic humanfocused perspective for an increased accessibility for people with highly sensitive senses to the citys public environments. This work focus on high sensory experience and how through this environments that are better for alla humans can be created, at the same time as more disabilities needs (even neurologicals) gets involved when citys environments gets planed. This work is an combination of spatial plannings urban design teories of known teoretics and knowledge of how the environment through the sensory input affects the people that lives and stay there. Where a big need have been identifyed for increased accessability to public places so that it involves individuals with an higher sensory input as for example is an character of people with some neurological disabilties as on the same time make a fysical planing focus on people firstly. As the costomizations after the ideals of the more extrem experiens will make the environment considerably better even for the “normal”(general) experiencer. Through questionnaires an image is created of how individuals with an higher sensory experince precives the public urban environment and togheter with literary knowledge as well as case studies, do this work create knowledge in how those environments can be designed. This knowledge will be illustrated in pictures and priciples in the results of this paper.