I denna uppsats ges en analys av läkaren Johan Almkvists skrift Sexuallivet i våra samhällen och möjligheten av dess förbättrande. Skriften publicerades 1942, under en tid av stora förändringar inom sexualpolitiken i Sverige. Då läkarna under denna tid fått en större vetenskaplig auktoritet även inom sexuallivet kan denna skrift ses som en representation för sin tid. Genom en analys av texten i jämförelse med samtidens samhälle påvisas en läkares tankar om förändringen gällande sexualiteten och varför en publikation av detta slag ansågs behövas. Uppsatsen undersöker vad denna läkare ansåg behövde förbättras i samhället och varför, samt hur detta skulle uppnås. Analysen är upplagd utefter de stora teman boken berör, rashygien, samhällsnytta samt könssjukdomar och sexualupplysning, teman som också var stora i samhället under denna tid. I uppsatsen framhålls hur Almkvist ansåg att sexuallivet skulle bli mindre samhällsskadligt genom att hålla sig till de skyldigheter han ställer upp. Skyldigheter som alla berör just områdena kring rashygien, samhällsnytta samt könssjukdomar och sexualupplysning.

Sexualmoral var i början av 1900-talet ett viktigt skydd för spridningen av könssjukdomar. Johan Almkvist, en av Sveriges främsta venereologer, skrev böcker som behandlade sexualmoralen och hur den kan bekämpa könssjukdomar. Samtidigt började sociala problem att anses vara medicinska vilket bidrog till att läkarna fick en ny roll. I Almkvist böcker Sexuell kultur och Trohet och otrohet: ett sexuellt problem syntes befolkningspolitiska diskussioner som handlade om hur fler och bättre barn ska kunna födas. Uppsatsen kommer undersöka relationen mellan sexualmoral, könssjukdomar och politik utifrån Almkvists två böcker. Almkvist framhöll att den sexuella troheten, som var en del av sexualmoralen, var det säkraste och bästa skyddet mot könssjukdomar. Det berodde på att det inte fanns ett helt säkert medicinskt skydd mot könssjukdomarna, då behandlingarna ofta var långvariga och plågsamma. Samtidigt skulle den sexuella troheten upphöja moralen bland befolkningen och gynna samhället. Sexualmoralen relaterade tydligt till befolkningspolitiken då Almkvist framhöll vid ett flertal ställen att pliktkänslan gentemot samhället, som var en del av sexualmoralen, var ytterst viktig. Det skulle leda till att friskare barn föddes. Tidigare forskning har behandlat relationen mellan sexualmoral och medicin samt sexualmoral och politik. Jag vill med min närstudie av Almkvist fördjupa kunskapen om hur sexualmoral, könssjukdomar och politik faktiskt samverkade i 1930-talets Sverige.