I denna uppsats ges en analys av läkaren Johan Almkvists skrift Sexuallivet i våra samhällen och möjligheten av dess förbättrande. Skriften publicerades 1942, under en tid av stora förändringar inom sexualpolitiken i Sverige. Då läkarna under denna tid fått en större vetenskaplig auktoritet även inom sexuallivet kan denna skrift ses som en representation för sin tid. Genom en analys av texten i jämförelse med samtidens samhälle påvisas en läkares tankar om förändringen gällande sexualiteten och varför en publikation av detta slag ansågs behövas. Uppsatsen undersöker vad denna läkare ansåg behövde förbättras i samhället och varför, samt hur detta skulle uppnås. Analysen är upplagd utefter de stora teman boken berör, rashygien, samhällsnytta samt könssjukdomar och sexualupplysning, teman som också var stora i samhället under denna tid. I uppsatsen framhålls hur Almkvist ansåg att sexuallivet skulle bli mindre samhällsskadligt genom att hålla sig till de skyldigheter han ställer upp. Skyldigheter som alla berör just områdena kring rashygien, samhällsnytta samt könssjukdomar och sexualupplysning.

The aim of this thesis is to examine what ideas of unhealthy lifestyle are prominent in the recently published national care protocol for unhealthy lifestyle habits in Sweden, henceforth Vårdprogrammet. These ideas will further be examined in relation to older systems of ideas/ideologies within health care, based on previous research. The empirical material consists mainly of Vårdprogrammet. Aiming to deepen the understanding of this material, I have further perused current official reports regarding public health, related guidelines from the National Board of Health and Welfare as well as related regional care protocols. The method used is inspired by the model developed by Mats Lindberg for qualitative analysis of ideas and ideological content. The analysis of the empirical material shows that the health concept is defined by pointing out its negation, i.e. what unhealthy lifestyles look like. Vårdprogrammet expresses a line of political, cultural and ethical values. They can analytically be summarized as (1) democracy and equality, (2) climate awareness, (3) demands of evidence-based knowledge (4) political cooperation, and (5) ethical principles. The work with unhealthy lifestyle is related to the UN global aim for sustainable development. Agenda 2030 can be viewed as an overall societal hygienic programme, within which the large health problem that lifestyle habits constitute, will be solved. Similar views were held within social hygiene in the mid-19th century, where health and disease were seen as a societal matter. Vårdprogrammet is stated to be based on the ethical principle of person-centred approach. One can however also discern other ethical principles, such as the autonomy, care and justice principles. A health-promoting approach, salutogenesis, pervades the view of the patient/human in the prescribed interaction with patients.