Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2007

No description available.

Under hela 1900-talet har läkarens relation till den abortsökande kvinnan utgjort ett maktförhållande där kvinnan tvingats underordna sig förväntningar. I dessa har hon formats, idealiserats, reducerats och skuldbelagts; tillskriven ett ansvar över sexualiteten som saknat sin motsvarighet hos mannen. När det så i februari 1965 uppdagades att svenska kvinnor rest till Polen för att göra abortingrepp förbjudna i Sverige, inleddes en omfattande debatt som kom att omvandla de normer och värderingar som fram till dess grundlagt den sexualpolitiska diskursen. Begreppet liv ställdes mot rätten till självbestämmande och tvingade till ideologiska ställningstaganden. I synnerhet inom läkarprofessionen. Genom att analysera artiklar i den medicinska tidskriften Läkartidningen mellan 1965 och 1974 har jag undersökt hur den abortsökande kvinnan framställts i den abort- och sexualpolitiska debatt som förts inom läkarkåren. Vidare den roll professionen spelat i omförhandlandet av normativa strukturer i samhället. Mina slutsatser är att den abortsökande kvinnan genomgående i abortdiskursen utgör ett subjekt som tillskrivs könsnormativa konstruktioner. Detta subjekt används även som ett verktyg för att underbygga det egna ställningstagandet. Kvinnan framställs som sårbar, blottlagd och sexuellt frigjord; hon åläggs det sexuella ansvaret och i förlängningen den skuld det kan innebära i en abortdiskurs. I denna framställning har läkarprofessionen haft en betydande roll. Grundläggande begrepp i förståelsen av de strukturer som skapar den abortsökande kvinnan är: relationer, förnuftskonstruktion, strukturell underordning och skuld. / Throughout the 20th century, a power relation has established the relationship between the medical profession and the woman in an abortion context. It is a relationship where the woman has been forced to subordinate to expectations, in which she has been shaped, idealized, reduced and blamed; ascribed with a sexual responsibility not found in its male counterpart. When it was revealed in February 1965 that Swedish women had done abortions in Poland since the procedure was forbidden in Sweden, an extensive debate took place that challenged and redefined the norms and values that had substantiated the sexual-political discourse until then. The concept of life was equated with the right to individual freedom and forced the exposure of radical ideological opinions. Especially within the medical profession. By analyzing articles in the medical journal Läkartidningen between 1965 and 1974, I have studied the representation of the abortion-seeking woman in the sexual-political debate of the medical profession. Furthermore, I have examined the part this profession has played in the renegotiation of normative structures in society. My conclusions are that the woman throughout the abortion discourse is embodied as a subject that is ascribed with gender-normative constructions. She is characterized as vulnerable, exposed and sexually liberated; imposed with the main sexual responsibility and in extension the guilt that such a responsibility may lead to in an abortion context. The medical profession have played a significant part in maintaining these structures. Essential terms to understand the discourses in which the abortion-seeking woman is shaped, are relations, construction of common sense, structural subordination and blame.

I denna uppsats ges en analys av läkaren Johan Almkvists skrift Sexuallivet i våra samhällen och möjligheten av dess förbättrande. Skriften publicerades 1942, under en tid av stora förändringar inom sexualpolitiken i Sverige. Då läkarna under denna tid fått en större vetenskaplig auktoritet även inom sexuallivet kan denna skrift ses som en representation för sin tid. Genom en analys av texten i jämförelse med samtidens samhälle påvisas en läkares tankar om förändringen gällande sexualiteten och varför en publikation av detta slag ansågs behövas. Uppsatsen undersöker vad denna läkare ansåg behövde förbättras i samhället och varför, samt hur detta skulle uppnås. Analysen är upplagd utefter de stora teman boken berör, rashygien, samhällsnytta samt könssjukdomar och sexualupplysning, teman som också var stora i samhället under denna tid. I uppsatsen framhålls hur Almkvist ansåg att sexuallivet skulle bli mindre samhällsskadligt genom att hålla sig till de skyldigheter han ställer upp. Skyldigheter som alla berör just områdena kring rashygien, samhällsnytta samt könssjukdomar och sexualupplysning.

Zugl.: Berlin, Techn. Univ., Diss., 2001.

Sexarbeit ist nach wie vor ein politisch stark umkämpftes Feld. Der Begriff bezeichnet eine konsensuelle sexuelle oder sexualisierte Dienstleistung zwischen volljährigen Geschäftspartner_innen gegen Entgelt oder andere materielle Güter und wird auf verschiedene Weisen verwendet. Im weiteren Sinne handelt es sich um einen Oberbegriff für sämtliche Formen sexueller und erotischer Arbeit. Im Kontext sex-positiver feministischer Politiken wird der Begriff Sexarbeit auch synonym für Prostitution verwendet, um die Anerkennung von Sexarbeit als Lohnarbeit zu verdeutlichen.

Etymologisch leitet sich der Begriff Pornographie aus dem Griechischen von "pornográphos" (πορνογράφος), "über Huren schreibend", ab. Der heutige Gebrauch des Begriffs ist vielfältig. Inhaltlich-funktionalen Definitionen zufolge liegt Pornographie dann vor, wenn nackte Körper bei sexuellen Handlungen direkt und detailliert zu sehen sind. Pornografie ist Austragungsort gesellschaftlicher Debatten über die Legitimität der öffentlichen Thematisierung von Sexualität, über Gewalt (gegen Frauen) und über Geschlechterbilder. Seit den 1990er Jahren setzte verstärkt die Akademisierung des Themas ein.

In several stages during the 19th century, a so-called regulatory system was introduced to govern the prostitution market in Stockholm. These sets of laws meant, among other things, that prostitution was permitted and that prostituted women were obliged to undergo compulsory gynecological examinations to ensure that they were not carriers of venereal infection. In parallel with the regulatory system, rigorous resistance work was carried out to try to abolish all forms of prostitution. In 1878, the Swedish Federation was formed - an organization that wanted to achieve two things: to abolish public prostitution and to strengthen morals in society. In their magazine Sedlighets-vännen the members of the organization published debate articles, columns and testimonies regarding sexual health, morality and the, in their opinion, unjustified regulatory system. The main goal was to advocate for the abolition of prostitution and to influence the public in regards of prostitution and morality. In this essay, I intend to highlight the role that the “prostitution client”, an often overlooked part, has historically played in the Swedish sexual political field. I do this by performing a discourse analysis of a number of articles published in Sedlighets-vännen. My research implies that several depictions of the male buyer and men overall are found within the material. The main purpose of this essay is to examine how the members of the organization viewed men overall, and the male sex buyers in particular. The role of the buyer has not been properly researched, hence a report of this kind fills in a gap in the history of prostitution.

Jineterismo, eine neuartige Form der Sexarbeit in Kuba, entstand im Zuge des Zusammenbruchs des Rates für gegenseitige Wirtschaftshilfe (RGW bzw. Comecon) und dem damit verbundenen aufkommenden Tourismus-Boom auf der Insel. Mädchen und Frauen sind am stärksten in diese neue Form der Prostitution involviert. Um den ihnen verwehrten Zugang zu Waren zu nutzen, boten und bieten viele junge Kubaner_innen Tourist_innen im Austausch sexuelle Dienste an. Inzwischen wird der Begriff jineterismo häufig auch über den sexuellen Bereich hinaus auf alle Tätigkeiten übertragen, die dem jinetero oder der jinetera Devisen einbringen.

Anna Riwkin fotograferade Elise Ottesen-Jensen i över tre decennier. Uppsatsens syftar till att reda på vad Riwkins fotografier av Ottesen-Jensen visar, hur de använts och hur Ottesen-Jensen tagit form som politisk aktör och subjekt genom dessa fotografier. Genom att undersöka ett material utvalt efter omfattande arkivsök, tidningssök och genomgång av litteratur har en bild av – och berättelse om – Ottesen-Jensen tagit form. Samarbetet med Riwkin har samtidigt synliggjorts och ett dubbelt aktörsskap trätt fram. Berättelsen om Ottesen-Jensen har strukturerats genom ett antal motivtyper som jag benämner talaren, lyssnaren, resenären, pedagogen och ordföranden. Uppsatsen synliggör hur den berättelsen tog form, mottogs i sin samtid, reproduceras och förändras idag. / Anna Riwkin photographed Elise Ottesen-Jensen over three consecutive decades. The aim of the thesis is to examine what Riwkin’s photographs of Ottesen-Jensen portray, how they have been used, and how Ottesen-Jensen is visually produced as a political subject through the same photographs. By examining a material selected through extensive research in personal-, magazine- and newspaper archives, exhibition catalogues and research, an image of – and story about – Ottesen-Jensen has taken shape. In the process, a collaboration and joint agency with Riwkin have materialized. The story about Ottesen-Jensen is presented through the suggested concepts of the talker, the listener, the traveler, the teacher, and the president. The thesis makes visible how that story was shaped and received, as well as how it is reproduced and evolving today.