Denna studie berör sexualundervisningen och belyser den utifrån ett elevperspektiv. Studiens syfte är att undersöka uppfattningarna som elever i årskurs 7 har kring den sexualundervisning som de fått på mellanstadiet. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med elever från två olika skolor i Sverige. Denna data transkriberades i första hand för att sedan tolkas och analyseras, vilket gjordes genom två olika analyser. Den första analysen gjordes utifrån en av studiens teoretiska utgångspunkter, fenomenografi, för att tolka det empiriska materialet. Den andra analysen gjordes utifrån studiens andra teoretiska utgångspunkt, fenomenografisk didaktik, för att analysera resultatet av det empiriska materialet. Detta med syfte att motivera resultatets mening och didaktiska relevans. Elevernas uppfattningar har i resultatet kategoriserats i tre beskrivningskategorier, ”meningsfullt”, ”betydelselöst” och ”avsaknad av”. Förbättringsområden som uppkom kategoriserades i fem teman: tid, läraren, undervisningsinnehåll, undervisningsstruktur samt sociala medier och internet. Informanternas utsagor i kategoriserad kontext utgör studiens utfallsrum, vilket är av didaktisk relevans då dessa utsagor bidrar till kunskap kring hur undervisningsämnet uppfattas utifrån ett elevperspektiv. Det empiriska materialet framställs i resultatet och analysen, där ”avsaknad av” var den mest framträdande beskrivningskategorin inom samtliga teman, även om ”meningsfullt” och ”betydelselöst” var framträdande i vissa av studiens teman.

Ändringar i nya läroplanen lgr 22 kan ställa nya krav på sexualundervisningen och lärare i Sverige. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och beskriva hur lärare talar och tänker kring sexualundervisningen i relation till den nya benämningen sexualitet, samtycke och relationer. Syftet uppfylldes genom att utföra intervjuer med verksamma lärare från olika kommuner i Stockholm och Uppsala. Vidare ämnar studien undersöka lärares arbetssätt och potentiella utmaningar. Studien besvarar hur lärare har arbetat med ämnesområdet sex och samlevnad samt hur de planerar att arbeta med det framtida ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. I sammanställningen av resultaten har vi utgått från en tematisk analys där respondenternas svar delades in i tre olika teman: varierande arbetssätt, ändringar i lgr 22 och utmaningar. Resultatet visade att lärarna har arbetat och planerar att arbeta på ett varierande arbetssätt. Lärarna upplever ändringarna i lgr 22 som tydligare än tidigare och ställer sig positiva till förändringen. Slutligen beskriver alla medverkande lärare i studien att de har stött på utmaningar i form av tillgängliga resurser, vägledning och användningen av korrekta begrepp i undervisningen som inkluderar alla elever. Lärarna förväntar sig att möta på ytterligare utmaningar i kommande undervisning i form av kritik av vårdnadshavare eller kollegor och planerar att bemöta dessa genom att utgå från läroplanen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs idéer om lärande och utveckling.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa och analysera lärares uppfattningar om kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer för årskurs F-3. För att besvara de formulerade frågeställningarna intervjuades fyra grundskollärare som under läsåret 22/23 arbetade som klasslärare i årskurs 3. Intervjuformen som användes var semistrukturerade intervjuer. Analysen av den insamlade empirin gjordes med stöd i ramfaktorteorin samt tidigare forskning inom ämnet. Resultaten visade att lärarna saknar kunskap och erfarenheter av att undervisa om kunskapsområdet, samt att personliga och strukturella faktorer påverkar hur lärarna uppfattar och tar sig an undervisningen av detsamma. Oavsett vilken inställning lärarna hade till kunskapsområdet tog de alla upp att det fanns svårigheter med att implementera det i undervisningen på grund av bristande kompetens och fortbildning. Efter att ha genomfört denna studie upplever vi att det finns kunskapsluckor hos berörda lärare när det kommer till att undervisa i frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer, vilket kan resultera i att deras elever inte får en likvärdig utbildning inom kunskapsområdet.

Den svenska grundskolan förväntas erbjuda alla elever en utbildning av hög kvalitet i en tillåtande lärmiljö där alla elever är inkluderande. Skolans uppdrag är att främja elevers lärande för att förbereda dem att leva och verka i ett modernt samhälle men den svenska skolans undervisning är inte likvärdig för elever som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap om vilka erfarenheter matematiklärare och speciallärare i matematik, som arbetar i grundskolans åk 7-9 samt gymnasiets introduktionsprogram, har av att främja lärande och matematikutvecklande undervisning inom kunskapsområdet problemlösning. Studien fokuserar särskilt på samarbetet mellan speciallärare och matematiklärare och deras arbete med att stödja och främja matematikutveckling för elever som diagnostiserats med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien har en kvalitativ forskningsansats där tolv semistrukturerade intervjuer har genomförts. Informanterna valdes ut genom en kombination mellan ett målinriktat urval och ett bekvämlighetsurval. Ur resultatet har tre teman tolkats fram: (1) god lärmiljö som gynnar elever med ADHD, (2) lärares planering och genomförande och, (3) specialpedagogiskt stöd till matematiklärare. Denna studie visar betydelsen av att skapa en lärmiljö som erbjuder elever goda relationer i klassrummet, välplanerade inslag av problemlösning samt samarbetet lärare/speciallärare.

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärares inställning till tillägget sexualitet, samtycke och relationer i läroplanen, 2022, och hur de undervisar om kunskapsområdet i svenskämnet samt vilka möjligheter och svårigheter de ser med detta. Åtta svensklärare från tre olika gymnasieskolor deltog i undersökningen som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärarna har en positiv inställning till inkluderingen av sexualitet, samtycke och relationer och ser flera möjligheter till att inkludera ämnena i svenskämnet. Möjligheterna som framkom var att ämnesområdet kan främst inkluderas i samtal och diskussioner i svenskämnet men även i läsning av litteratur och i litteratursamtal. Skrivuppgifter nämndes också som en möjlighet men inte i lika stor utsträckning. Lärarna svarade också att de ser flera utmaningar med undervisningen som exempelvis kring språkbruk, kulturkrockar och kunskapsbrist i området. Slutsatserna är att svensklärare ser många möjligheter till att inkludera ämnesområdet men det kommer med svårigheter som skulle kunna minskas genom stöd, fortbildning, samarbete och mer erfarenhet.

Hösten 2022 började den nya läroplanen Lgr22 implementeras i svenska skolan. Läroplanen har ett förändrat fokus på sexualundervisningen som nu utgår från begreppen sexualitet, samtycke och relationer. Syftet med denna studie är att se hur kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer uppfattas av SO-lärare för årskurs 4-6 och hur det kan appliceras i undervisningen i samhällskunskap. I tidigare forskning var tidsbrist, vida beskrivningar från läroplaner och bristfällig kunskap orsaker till otillräcklig sexualundervisning. Vilket synliggjordes i denna forskningsstudies undersökningar i form av sex kvalitativa intervjuer med SO-lärare i årskurs 4-6 som handlade om deras uppfattningar och berättelser om arbetet med kunskapsområdet. Analysen av resultatet, som tillämpades ur ett fenomenografiskt perspektiv, visade att många lärare hade svårt att förstå och hinna med arbetet i samhällskunskapsundervisningen på grund av svårigheter med att tolka läroplanen, tidsbrist och egen kunskapsbrist. Lärarna ser dock positiva förändringar med Lgr22 då de har fått tydligare direktiv, mer elevanpassat innehåll samt att kunskapsområdet nu hanteras i alla ämnen. Lärarna uttrycker dock en saknad av fortbildning i kunskapsområdet för att kunna ge eleverna den bästa undervisningen.

Syftet med denna kvalitativa semistrukturerade intervjustudie är att synliggöra gymnasieungdomarnas upplevelser av sexualundervisningen under sin skoltid. Studien har genusperspektivet och det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund. Studien är en tolkningsbaserad metod och datainsamlingsmetoden som valdes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Uppsatsen utgår ifrån att skapa förståelse för gymnasieungdomarnas upplevelser och för att kunna ställa följdfrågor. Resultatet visade att många upplevde sexualundervisningen som bra men att de saknade ämnen som samtycke, genus, jämställdhet och HBTQ. I resultatet framkom det att en respondent fick undervisning även i gymnasiet men övriga fick det endast i högstadiet. Respondenterna önskade att de fick sexualundervisning mer konsekvent och under längre tid. Slutsatsen av den här studien är att det finns ett behov av att sexualundervisningen tar upp bredare sociala frågor som är i enighet med de nutida aktuella ämnena ur ett genusperspektiv.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver hur olika livsval påverkar ungdomars aktuella och framtida sexuella hälsa. Idag får ungdomar kunskap om sex både via skolan, ungdomsmottagningen samt via internet. Detta ställer helt nya krav på barnmorskor och lärare som ska bemöta den information ungdomarna har tillgång till och de frågor det väcker. Genom denna studie önskar författarna klargöra vilka frågor ungdomar ställer om sex genom att studera öppna forum på internet. Syfte: Att studera ungdomars frågeställningar om sex på internetforum Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts till studien. Data inhämtades via umo.se under forumet fråga varandra. Totalt analyserades 48 trådar. Datamaterialet har analyserats enligt Graneheim, Lindgren & Lundmans analysmetod. Resultat: Resultatet utmynnade i 5 underkategorier, 2 kategorier samt ett övergripande tema. Känsla av sårbarhet Konklusion: Internet fungerar som en självklar informationskälla för ungdomar och kan komplettera skolans och ungdomsmottagningens sexualundervisning.  Studien visar att obesvarade frågor om sex väcker både negativa och positiva känslor hos ungdomarna. / Background: Previous research describes how different life choices affect young people's current and future sexual health. Today, young people get to know about sex both through school, youth clinics, as well as via the internet. This places entirely new demands on midwives and teachers to respond to the information available to young people and the issues it raises. Through this study, the authors wish to clarify the questions young people ask about sex by studying the open forums on the internet. Objective: To study young people´s issues about sex on internet forums. Method: A qualitative method with inductive approach has been used to the study. Data was collected through umo.se under the forum “Question each other”. A total of 48 threads were analysed. The data have been analysed according to Graneheim, Lindgren & Lundmans analysis method. Results: The results culminated in 5 subcategories, 2 categories as well as an overall theme: Sense of vulnerability. Conclusion: The Internet works as a natural source of information for young people and can supplement the school's sex education and the youth clinics. The study shows that unanswered questions about sex evokes both negative and positive feelings among the young people.