<p><strong>Sedan ett antal </strong>år tillbaka har dagspressektorns lönsamhet minskat, vilket inneburit att redaktionerna blivit mindre och arbetsuppgifterna för de enskilda individerna har blivit fler. Ny teknik, Internet, digitaliseringen och flera andra faktorer har gjort att redaktionsarbetet förändrats och mediearbetarna har fått fler arbetsuppgifter än tidigare. Fotograferna ska gärna filma, fota med mobiltelefonens kamera och arbeta mot webbtidningen, samtidigt som de får ökad konkurrens från multijournalister som gör allt själva och amatörfotografer på rätt plats vid rätt tillfälle. Flera undersökningar bland journalister visar på ökad stress, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador.</p><p><strong>Syftet med vår </strong>studie är att undersöka hur några av de tidigare nämnda faktorerna utvecklat några fotografers arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetssätt på de två lokaltidningarna Sydsvenska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren. Dessa två tidningar valdes som två fall inom lokaltidningssektorn, en större och en mindre.</p><p><strong>Vi har använt </strong>oss av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer av åtta personer. Intervjuer valdes för att få fram fotografernas tankar och känslor, ha möjlighet att ställa följdfrågor samt få utvecklade svar. En fast intervjumanual användes, med ett antal teman och tillhörande frågor. Det utfördes även två informantintervjuer med personer i chefsroll för att få inblick i tidningens omstruktureringar de senaste åren och de bakomliggande motiven. I sammanställningen av intervjumaterialet presenteras tema för tema, med en analys av resultatet under varje enskilt tema.</p><p><strong>Intervjuerna visade att</strong> fotoredaktionerna blivit mindre, men antalet fotouppdrag per dag är ungefär lika många. Inslag för webb-tv görs sällan, utom av de som anställts för att göra just webb-tv. Däremot har fotograferna fått fler arbetsuppgifter i form av redigering, arkivering och arbetet mot webbtidningen med mobilbilder. Fotograferna känner sig inte som multijournalister men menar att det förekommer på tidningen. Arbetstempot och arbetsbördan har alltså ökat en aning, samtidigt som digitaliseringen av fotografin gjort arbetet effektivare. Fotograferna känner sig sällan stressade, utom då de jobbar ensamma eller inte har något att göra, och får inte jobba övertid.</p><p><strong>Några arbetsskador finns</strong>, samt några skador som inte nödvändigtvis är arbetsrelaterade. En del av fotograferna känner sig mer delaktiga i det redaktionella arbetet i dag, även om ett par VK-fotografer saknar att ha en bildchef.</p>

Sedan ett antal år tillbaka har dagspressektorns lönsamhet minskat, vilket inneburit att redaktionerna blivit mindre och arbetsuppgifterna för de enskilda individerna har blivit fler. Ny teknik, Internet, digitaliseringen och flera andra faktorer har gjort att redaktionsarbetet förändrats och mediearbetarna har fått fler arbetsuppgifter än tidigare. Fotograferna ska gärna filma, fota med mobiltelefonens kamera och arbeta mot webbtidningen, samtidigt som de får ökad konkurrens från multijournalister som gör allt själva och amatörfotografer på rätt plats vid rätt tillfälle. Flera undersökningar bland journalister visar på ökad stress, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador. Syftet med vår studie är att undersöka hur några av de tidigare nämnda faktorerna utvecklat några fotografers arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetssätt på de två lokaltidningarna Sydsvenska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren. Dessa två tidningar valdes som två fall inom lokaltidningssektorn, en större och en mindre. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer av åtta personer. Intervjuer valdes för att få fram fotografernas tankar och känslor, ha möjlighet att ställa följdfrågor samt få utvecklade svar. En fast intervjumanual användes, med ett antal teman och tillhörande frågor. Det utfördes även två informantintervjuer med personer i chefsroll för att få inblick i tidningens omstruktureringar de senaste åren och de bakomliggande motiven. I sammanställningen av intervjumaterialet presenteras tema för tema, med en analys av resultatet under varje enskilt tema. Intervjuerna visade att fotoredaktionerna blivit mindre, men antalet fotouppdrag per dag är ungefär lika många. Inslag för webb-tv görs sällan, utom av de som anställts för att göra just webb-tv. Däremot har fotograferna fått fler arbetsuppgifter i form av redigering, arkivering och arbetet mot webbtidningen med mobilbilder. Fotograferna känner sig inte som multijournalister men menar att det förekommer på tidningen. Arbetstempot och arbetsbördan har alltså ökat en aning, samtidigt som digitaliseringen av fotografin gjort arbetet effektivare. Fotograferna känner sig sällan stressade, utom då de jobbar ensamma eller inte har något att göra, och får inte jobba övertid. Några arbetsskador finns, samt några skador som inte nödvändigtvis är arbetsrelaterade. En del av fotograferna känner sig mer delaktiga i det redaktionella arbetet i dag, även om ett par VK-fotografer saknar att ha en bildchef.

Kontaktyrken i dagens samhälle beskrivs som högstressarbeten som främst innehas av kvinnor. Läraryrket anses vara ett av de mest utsatta arbetena utifrån press och psykisk arbetsbörda. Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan arbetsmiljö och stress utifrån de kvinnliga grundskollärarnas perspektiv. Studiens teoretiska ramverk innefattar Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Robert Karasek och Töres Theorells krav-kontroll-stödmodell. Teorierna appliceras för att undersöka lärarrollen och lärares upplevda arbetsmiljö. Empiriskt material har samlats utifrån sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnliga grundskollärare som arbetar på fyra olika grundskolor i Stockholmsområdet. Resultatet visar att läraryrket omfattar två huvudsakliga aspekter av stress. Den första aspekten omfattar det administrativa arbetet där mycket deadlines och höga krav förekommer. Lärarna arbetar under hög arbetsbelastning, vilket medför att arbetet aldrig blir färdigt eller har inget slut. Den andra aspekten av lärarnas stress berör undervisningen som inkluderar elevrelationer och klassrummets arbetsmiljö. Det administrativa arbetet och undervisningen innebär att lärare bemöter flera olika roller där de förväntas agera professionellt, vilket kan vara psykiskt påfrestande och orsaka etisk stress. Rollerna innebär bland annat att lärarna behöver anpassa sig till varje elevs unika behov, men även samarbete med kollegor samt utomstående är viktiga komponenter. Höga krav ingår i lärarnas arbetsmiljö, eftersom lärarrollen innefattar stora ansvarsområden. Ett relevant och ökat omtalat ansvarsområde är arbetet kring elevernas hälsa. Lärarnas höga krav jämfört i förhållande till tillgången av resurser, granskas i syfte att tolka lärarnas arbetssituation. Trots tillgången till flera resurser i läraryrket, visar resultaten att lärare upplever mer stress än någonsin i sitt yrke.