<p>Syftet med uppsatsen har varit att studera och analysera Sveriges insatsområde Tillgänglighet inom EU:s strukturfonder och de eventuella svårigheter som begreppets olika innebörder medför i arbetet för ökad tillgänglighet i Sverige. Genom att sätta begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik mot varandra kan kopplingar och olikheter belysas. För att detta skulle kunna göras har politiska dokument på nationell och regional nivå granskats samt intervjuer med tjänstemän på regionala programkontor och stödmottagare i regionen Norra Mellansverige genomförts. Den teoretiska utgångspunkten har legat på tillgänglighet och hur begreppet definieras och utnyttjas inom forskning. Utifrån detta kunde begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik ställas mot varandra i en analyserande diskussion. Det framkom i denna att svårigheterna i strukturfondsarbetet för tillgänglighet till viss del beror på att regionernas fokus, både ekonomiskt och praktiskt, inte ligger på insatsområdet Tillgänglighet. Dock är det avsaknaden av kopplingar mellan de olika områdena som utgör grundproblematiken till strukturfondernas arbete för ökad tillgänglighet.</p>

<p>I denna studie studeras den europeiska integrationen ur ett konvergensperspektiv där inkomstkonvergensen spanska regioner emellan får fungera som exempel. Med hjälp av ett paneldataset innehållande data på bland annat inkomst och tilldelade fondmedel från EU för 17 spanska regioner för perioden 1980-2004, gör vi konvergensskattningar med fixed effects och finner stöd för inkomstkonvergens på 2,7 procent. Denna inkomstkonvergens innebär att regioner med initialt låg inkomst i genomsnitt har haft en högre tillväxt än rikare regioner. Vi kan dock ej finna något starkt samband mellan de strukturfonder regionerna erhållit och denna konvergens.</p>

I denna studie studeras den europeiska integrationen ur ett konvergensperspektiv där inkomstkonvergensen spanska regioner emellan får fungera som exempel. Med hjälp av ett paneldataset innehållande data på bland annat inkomst och tilldelade fondmedel från EU för 17 spanska regioner för perioden 1980-2004, gör vi konvergensskattningar med fixed effects och finner stöd för inkomstkonvergens på 2,7 procent. Denna inkomstkonvergens innebär att regioner med initialt låg inkomst i genomsnitt har haft en högre tillväxt än rikare regioner. Vi kan dock ej finna något starkt samband mellan de strukturfonder regionerna erhållit och denna konvergens.

Syftet med uppsatsen har varit att studera och analysera Sveriges insatsområde Tillgänglighet inom EU:s strukturfonder och de eventuella svårigheter som begreppets olika innebörder medför i arbetet för ökad tillgänglighet i Sverige. Genom att sätta begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik mot varandra kan kopplingar och olikheter belysas. För att detta skulle kunna göras har politiska dokument på nationell och regional nivå granskats samt intervjuer med tjänstemän på regionala programkontor och stödmottagare i regionen Norra Mellansverige genomförts. Den teoretiska utgångspunkten har legat på tillgänglighet och hur begreppet definieras och utnyttjas inom forskning. Utifrån detta kunde begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik ställas mot varandra i en analyserande diskussion. Det framkom i denna att svårigheterna i strukturfondsarbetet för tillgänglighet till viss del beror på att regionernas fokus, både ekonomiskt och praktiskt, inte ligger på insatsområdet Tillgänglighet. Dock är det avsaknaden av kopplingar mellan de olika områdena som utgör grundproblematiken till strukturfondernas arbete för ökad tillgänglighet.