<p>Syftet med uppsatsen har varit att studera och analysera Sveriges insatsområde Tillgänglighet inom EU:s strukturfonder och de eventuella svårigheter som begreppets olika innebörder medför i arbetet för ökad tillgänglighet i Sverige. Genom att sätta begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik mot varandra kan kopplingar och olikheter belysas. För att detta skulle kunna göras har politiska dokument på nationell och regional nivå granskats samt intervjuer med tjänstemän på regionala programkontor och stödmottagare i regionen Norra Mellansverige genomförts. Den teoretiska utgångspunkten har legat på tillgänglighet och hur begreppet definieras och utnyttjas inom forskning. Utifrån detta kunde begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik ställas mot varandra i en analyserande diskussion. Det framkom i denna att svårigheterna i strukturfondsarbetet för tillgänglighet till viss del beror på att regionernas fokus, både ekonomiskt och praktiskt, inte ligger på insatsområdet Tillgänglighet. Dock är det avsaknaden av kopplingar mellan de olika områdena som utgör grundproblematiken till strukturfondernas arbete för ökad tillgänglighet.</p>

Syftet med uppsatsen har varit att studera och analysera Sveriges insatsområde Tillgänglighet inom EU:s strukturfonder och de eventuella svårigheter som begreppets olika innebörder medför i arbetet för ökad tillgänglighet i Sverige. Genom att sätta begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik mot varandra kan kopplingar och olikheter belysas. För att detta skulle kunna göras har politiska dokument på nationell och regional nivå granskats samt intervjuer med tjänstemän på regionala programkontor och stödmottagare i regionen Norra Mellansverige genomförts. Den teoretiska utgångspunkten har legat på tillgänglighet och hur begreppet definieras och utnyttjas inom forskning. Utifrån detta kunde begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik ställas mot varandra i en analyserande diskussion. Det framkom i denna att svårigheterna i strukturfondsarbetet för tillgänglighet till viss del beror på att regionernas fokus, både ekonomiskt och praktiskt, inte ligger på insatsområdet Tillgänglighet. Dock är det avsaknaden av kopplingar mellan de olika områdena som utgör grundproblematiken till strukturfondernas arbete för ökad tillgänglighet.

<p>The purpose of the following essay is to analyze how the Swedish regional policy has been influenced by the regional policy in the EU. The study builds on the theoretical framework that is Europeanization, the top-down approach, which stipulates where you can find evidence of this influence. To obtain the information that I needed to answer my question formulations, which main question formulation are; in which way has the EU regional policy influenced the Swedish regional policy? I used the method of literature analysis. Both the theoretical framework alongside the chosen method pointed me to analyze the public debate in Sweden in the regional question. The public debate in Sweden amounts in so called ‘statliga offentliga utredningar’ which information gave me the answers to my question formulations. The findings are that the EU’s regional policy had influenced the Swedish regional policy in a great way. The influence comes through channels of rules and guidelines from the EU witch have to be incorporated in the Swedish system. This, in return, crates problem for the traditional Swedish system that has to change in order to comply with the given guidelines from the EU.</p>

The purpose of this thesis is to analyze the impact of the EU’s Structural Fund (SF) policy between 2000-2007 on regional economic growth in Sweden. A regional convergence analysis is performed in order to examine if the SF policy’s overall aim of convergence is reached. Furthermore the study examines the growth of important Structural Fund goal indicators as employment, education and new firm formation in the Objective 1, 2 and 3 areas. The main growth- and convergence theories and their connection to regional policies such as the SF policy is used as the theoretical framework and form the study’s hypothesis. The results show that absolute β-convergence exists between the Swedish urban areas. The growth of the goal indicators show that the Objective 1 and 2 areas, which received most part of the SF support have achieved their aims in increasing employment and new firm creation. In addition the Objective 2 areas have increased their share of population with higher education compared to the areas that did not receive either Objective 1 or 2 support. The Objective 3 areas, which received the least part of the SF support had a lower mean growth in employment than the areas that received no direct Objective 3 support. In addition the urban areas that only received Objective 3 support had a lower growth in share of population with higher education. From the results we can reach the overall conclusion that the positive impact of the SF policy on the goal indicators seem to be the largest in the areas that received most part of the funding. The final conclusion is that the SF are effective in enhancing economic growth in the areas of intervention. / Syftet med denna uppsats är att analysera EU:s Strukturfondspolitiks inverkan på regional ekonomisk tillväxt i Sverige mellan 2000-2007. En regional konvergensanalys utförs för att undersöka om Strukturfondspolitikens övergripande konvergens mål uppnås. Vidare undersöker studien viktiga Strukturfondmålindikatorers tillväxt, såsom sysselsättning, utbildning och nyföretagande, i Mål 1, 2 och 3 områdena. De viktigaste tillväxt- och konvergensteorierna och deras koppling till regional politik, såsom Strukturfondspolitiken används som den teoretiska bakgrunden och formar studiens hypotes. Resultaten visar att absolut β-konvergens existerar mellan de svenska kommunerna. Resultaten för målindikatorernas tillväxt visar att Mål 1 och 2-områdena som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet har uppnått sina mål att öka sysselsättningen och starta nya företag. Dessutom har Mål 2-områdena haft en högre ökning av andelen av befolkningen med högre utbildning jämfört med områdena som inte mottog något Mål 1 eller 2-stöd. Mål 3- områdena som har mottagit den minsta delen av Strukturfondsstödet hade en lägre tillväxt av sysselsättning jämfört med de områden som inte mottog något direkt Mål 3-stöd. De områden som enbart mottog Mål 3-stöd hade dessutom en lägre tillväxt av befolkning med högre utbildning. Utifrån resultaten kan vi dra den övergripande slutsatsen att den positiva påverkan av Strukturfondspolitiken på målindikatorerna verkar vara störst i de områden som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet. Den slutgiltiga slutsatsen är att Strukturfondspolitiken sannolikt främjar den ekonomiska tillväxten i insatsområdena.

<p> </p><p>The purpose of this thesis is to analyze the impact of the EU’s Structural Fund (SF) policy between 2000-2007 on regional economic growth in Sweden. A regional convergence analysis is performed in order to examine if the SF policy’s overall aim of convergence is reached. Furthermore the study examines the growth of important Structural Fund goal indicators as employment, education and new firm formation in the Objective 1, 2 and 3 areas. The main growth- and convergence theories and their connection to regional policies such as the SF policy is used as the theoretical framework and form the study’s hypothesis.</p><p>The results show that absolute β-convergence exists between the Swedish urban areas. The growth of the goal indicators show that the Objective 1 and 2 areas, which received most part of the SF support have achieved their aims in increasing employment and new firm creation. In addition the Objective 2 areas have increased their share of population with higher education compared to the areas that did not receive either Objective 1 or 2 support. The Objective 3 areas, which received the least part of the SF support had a lower mean growth in employment than the areas that received no direct Objective 3 support. In addition the urban areas that only received Objective 3 support had a lower growth in share of population with higher education. From the results we can reach the overall conclusion that the positive impact of the SF policy on the goal indicators seem to be the largest in the areas that received most part of the funding. The final conclusion is that the SF are effective in enhancing economic growth in the areas of intervention.</p><p> </p> / <p>Syftet med denna uppsats är att analysera EU:s Strukturfondspolitiks inverkan på regional ekonomisk tillväxt i Sverige mellan 2000-2007. En regional konvergensanalys utförs för att undersöka om Strukturfondspolitikens övergripande konvergens mål uppnås. Vidare undersöker studien viktiga Strukturfondmålindikatorers tillväxt, såsom sysselsättning, utbildning och nyföretagande, i Mål 1, 2 och 3 områdena. De viktigaste tillväxt- och konvergensteorierna och deras koppling till regional politik, såsom Strukturfondspolitiken används som den teoretiska bakgrunden och formar studiens hypotes.</p><p>Resultaten visar att absolut β-konvergens existerar mellan de svenska kommunerna. Resultaten för målindikatorernas tillväxt visar att Mål 1 och 2-områdena som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet har uppnått sina mål att öka sysselsättningen och starta nya företag. Dessutom har Mål 2-områdena haft en högre ökning av andelen av befolkningen med högre utbildning jämfört med områdena som inte mottog något Mål 1 eller 2-stöd. Mål 3- områdena som har mottagit den minsta delen av Strukturfondsstödet hade en lägre tillväxt av sysselsättning jämfört med de områden som inte mottog något direkt Mål 3-stöd. De områden som enbart mottog Mål 3-stöd hade dessutom en lägre tillväxt av befolkning med högre utbildning. Utifrån resultaten kan vi dra den övergripande slutsatsen att den positiva påverkan av Strukturfondspolitiken på målindikatorerna verkar vara störst i de områden som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet. Den slutgiltiga slutsatsen är att Strukturfondspolitiken sannolikt främjar den ekonomiska tillväxten i insatsområdena.</p>

The purpose of the following essay is to analyze how the Swedish regional policy has been influenced by the regional policy in the EU. The study builds on the theoretical framework that is Europeanization, the top-down approach, which stipulates where you can find evidence of this influence. To obtain the information that I needed to answer my question formulations, which main question formulation are; in which way has the EU regional policy influenced the Swedish regional policy? I used the method of literature analysis. Both the theoretical framework alongside the chosen method pointed me to analyze the public debate in Sweden in the regional question. The public debate in Sweden amounts in so called ‘statliga offentliga utredningar’ which information gave me the answers to my question formulations. The findings are that the EU’s regional policy had influenced the Swedish regional policy in a great way. The influence comes through channels of rules and guidelines from the EU witch have to be incorporated in the Swedish system. This, in return, crates problem for the traditional Swedish system that has to change in order to comply with the given guidelines from the EU.

As the main operational tool of the EU Cohesion Policy, the European Regional Development Fund (ERDF) aims to invest in regional development initiatives at the regional administrative level in the member states. Hence, governed by European legal regulations, the ERDF tend to initiate policy change and policy adaptionconcerning regional development policies on the regional administrative level. Consequently, this thesis addresses the issue concerning through which functions the ERDF influences the Regional Development Strategy for Västra Götaland 2021–2030, which constitutes the operative strategy on regional development policy in Västra Götaland, including goals, priorities, and methods. By utilizing Europeanization as theoretical framework, constituted by three factors of Europeanization, concerning a supranational factor, a multilevel governance-factor and a policy network-factor, the ERDF functions influencing the strategy were distinguished and explained. Through a theory consuming analysis, this thesis conclude that the ERDF influences the regional development strategy for Västra Götaland through three functions; through the incorporation of European discourses into the strategy, which were established by the European legal acts governing the ERDF; through the multilevel governance system managing the ERDF, which has generated an institutionalized system of cooperation between European, national and regional levels for the management of regional development policies; and,through the need to cooperate in a policy network in order to implement the ERDF regionally, as well as accomplish the regional development strategy.

Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunpolitiker i Kalmar län upplever möjligheterna att påverka den regionala utvecklingen i länet. Regional utveckling handlar om att skapa hållbar tillväxt i alla delar av EU och omsätts genom de nationella och regionala utvecklingsstrategierna. Sedan den 1 januari 2019 har samtliga tidigare landsting omvandlats till regioner med ansvar för regional utveckling. Många små kommuner saknar dock resurser att satsa på regional utveckling då demografiska och strukturella förändringar har bidragit till en ökad utflyttning och sämre ekonomi. Uppsatsen antar en explorativ ansats och genom semi-strukturerade intervjuer med tre av länets kommunstyrelseordförande försöker studien besvara frågan om kommunernas möjligheter att påverka den regionala utvecklingspolitiken har förändrats efter den 1 januari 2019. De empiriska resultaten bekräftar mycket av den tidigare forskningen och visar att kommunerna inte har tillräckliga resurser att satsa på regional utveckling. Studien visar också vikten av ett tydligt regionalt ledarskap och att regional utveckling till stora delar handlar om infrastruktur för en liten kommun.

Within the EU the cohesion policy and encouragement for cross-border cooperation has becomemore important over the years. And in the academia, there has been a lot of research about thesekinds of cooperation. However, there have been few studies of cross-border cooperation regarding underpinning factors for successful cross-border cooperation. This study aims to create a theoretical model for factors that influence the success of such cooperation. This model is later applied to the cross-border cooperation between Västerbotten and Örnsköldsvik in then orthern Sweden and the tree counties of Österbotten in Finland, which is called Kvarkenrådet. The main purpose of this study is to find out whether Kvarkenrådet is a successful cross-border cooperation by applying the theoretical model on Kvarkenrådet:s cooperations. To answer the aim on the study two personal interviews have been conducted with the director of Kvarkenrådet Mathias Lindström and the president of the bord Lennart Holmlund and later the empirical results from the interviews is compared to the theoretical model of factors that influence cross-border cooperation. The result showed that all the factors in the theoretical model could be identified in Kvarkenrådet. Except from the factors in the theoretical model. The conclusion of this study is that Kvarkenrådet is a successful cross border cooperation that is built on many different factorson different level.