• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 124
  • 4
  • Tagged with
  • 129
  • 51
  • 36
  • 24
  • 24
  • 21
  • 21
  • 16
  • 16
  • 16
  • 15
  • 15
  • 14
  • 14
  • 14
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Ändamålsenligheten med revisorers arbete vid granskning av goodwillvärdering

Plate, Jesper, Paul, Pourab January 2014 (has links)
With the introduction of IFRS, the IASB left the previously used method of amortization and instead introduced fair value. Studies show that firms manipulate the value of goodwill based on agency related incentives and opportunities, such as bonus payment, management tenure and acquisition of firms. The responsibility of checking the quality of financial reports, and give other market participants reasons to trust them, is primarily on accountants. The transition to fair value thus creates a problem for accountants to actually check the fair values produces by firms. Our purpose is to investigate whether the working method of accountants is purposeful in order to maintain the credibility of goodwill values. We have conducted interviews with accountants from the Big 4. We found that accountants, through the use of WACC specialists, well developed documentation methods and their proactive inquiring about goodwill values to firms, show that their working methods are purposeful to maintain the credibility of goodwill values. / IFRS lämnade under början av 2000-talet avskrivningsmetoden för goodwill och introducerade verkliga värden, vilka vid bland annat goodwillvärdering präglas av uppskattningar. Studier visar att företag manipulerar goodwillposten på grund av agentrelaterade incitament vid tillfällen som bonusar, byte av företagsledning och företagsförvärv. Den som ska kvalitetssäkra finansiella rapporter och se till att alla andra aktörer kan lita på ett företags siffror är revisorn. Övergången till verkligt värde leder därför till frågan hur revisorn arbetar med företagens värdering av goodwill. Vårt arbete syftar till att undersöka om revisorns arbete är ändamålsenligt för att kvalitetsgranska värderingar och nedskrivningar av goodwill. Detta genomför vi genom en kvalitativ undersökning där vi samlar data genom fältintervjuer med revisorer på de fyra stora revisionsfirmorna. Vi finner att revisorns arbete är ändamålsenligt för kvalitetssäkring av goodwillvärden. Bland annat använder sig revisorer av värderingsspecialister vid granskningen av WACC, välutvecklade metoder för underlag samt ifrågasätter och diskuterar goodwill med företagen.
12

Förbättrad granskningsprocess vid utveckling av motorstyrsystem

Yabandeh, Mikael January 2013 (has links)
I takt med att fler motortyper skapas och att kraven på dessa motorer ökar i och med hårdare lagkrav på emissioner så ökar också gruppernas arbetsbelastning. Mycket av arbetet hamnar på grupperna med kalibreringsansvar då det är parametrarna som dessa grupper kalibrerar som delvis styr hur mycket emissioner som släpps ut. Fokus i denna rapport ligger på en delav de grupper som är inblandade i den granskning som sker av parametrarna som kalibreras. Examensarbetet är uppfört eftersom vissa problem med granskningsprocessen har identifierats. Dessa problem grundar sig i bristande kommunikation och kvalitet och mer detaljerat i försenade leveranser och förändringar av parametervärden. Syftet med denna rapport har varit att förbättra granskningsprocessen med avseende på kvalitet och minskad arbetsbelastning för de inblandade grupperna. För att uppfylla detta syfte har leanprinciper använts tillsammans med en mängd intervjuer som har genomförts bland grupperna. Det som har framkommit av denna undersökning är att det finns både bra ochmindre bra processer. De som har identifierats som bra har grundat förslag som verkar till att sprida dessa processer till övrig organisation. Förbättringsförslag för de mindre tillfredsställande processerna har lämnats. Dessa syftar framför allt till förenklad kommunikation mellan grupper samt till ökad dokumentation av vissa moment i processen.
13

Kriterier som beaktas i valet av matematiklärobok : En kvalitativ studie ur lågstadielärarens perspektiv / Criteria to be considered in the selection of the mathematics textbook : A qualitative study of primary school teacher’s perspective

Colliander, Louisa January 2016 (has links)
Det övergripande syftet med studien var att synliggöra lågstadielärares tankar och uppfattningar kring valet av en matematiklärobok samt belysa granskningens komplexitet i samband med det. Varför det är viktigt att undersöka detta är för att matematikläroboken traditionellt sett har haft en central roll i matematikundervisningen, samt att förhandsgranskningen av läromedel främst har ålagts lärarna, sedan den statliga granskningen lades ned i början av 1990-talet. Därav är följande två frågor centrala i studien ”Vilka kriterier beaktar lågstadieläraren i sitt val av matematiklärobok?” samt ”Vilka faktorer påverkar valet av matematiklärobok enligt lågstadieläraren?”. Den metod som har använts för datainsamlingen är kvalitativa intervjuer av fem lärare. Studiens data har kategoriserats och genererat ett resultat om sex stycken kriterier, som lärarna beaktar i valet av matematiklärobok samt synliggjort två faktorer som påverkar valet. Några av dessa kriterier var att matematikläroboken ska ha ett tydligt upplägg och rikt innehåll, tilltalande layout och vara kopplad till Lgr11s kursplan i matematik. De två faktorer som kom fram berörde lärarnas syn på sin kompetens samt lärobokens funktion i praktiken. Studiens resultat diskuteras gentemot tidigare forskning, där de olika kriterierna och faktorerna tas upp och behandlas för att visa på hur en adekvat matematiklärobok kan väljas, samt vilken komplexitet som involveras i valet. En matematiklärobok som uppfyller de kriterier som lärarna efterfrågar, skulle kunna ha möjlighet att bidra till positiva erfarenheter hos eleverna samt bättre kunskapsinhämtning. Studien är av signifikans för lärare, då deras yrkesåtaganden bland annat berör val av matematiklärobok. Den kan också ha betydelse för fortsatt forskning på området vad gäller läromedelsgranskning och hur väl matematikläroböcker uppnår de efterfrågade kriterierna.
14

Vem? Vad? När? Varför? : En studie av källkritik och kritisk granskning i olika läromedel för kursen Svenska 1 på gymnasiet

Sundelin, Daniel January 2017 (has links)
This is a study of seven Swedish textbooks for the course Swedish 1. The main point of this study was to determine how source criticism is managed in different textbooks. The study focused on where in the textbook source criticism was placed, how source criticism was defined in the textbooks, what knowledge the textbooks conveyed about source criticism, how students was encouraged to work with source criticism and what differences and similarities it was in the management of source criticism in the textbook. The result show that the management of source criticism differs between the textbooks. Source criticism is often placed in the beginning or the middle of the book and in correlation to text writing, information search and media. All the textbooks encourage the students to be critic to their sources but five of the seven textbooks doesn’t define what source criticism is or how to use it. Most of the textbooks also encourage the students to ask questions that is the same or similar to what the Swedish institution Skolverket wants the students to ask to their source material. The exercises that the textbooks proposes is foremost about analysing an article in a newspaper and assess a internet site or compare a site against another.
15

Vilka granskningsmetoder använder revisorer? : En kvantitativ studie om skillnader utifrån storlek, interna kontroller och rådgivningsservice.

Öberg, Sebastian, Eriksson, Hilda January 2016 (has links)
De granskningsmetoder som revisorer använder sig av kan delas in som riskbedömning, granskning av kontroller och substansinriktad granskning. Inom dessa tre typer finns ett antal olika typer av granskning som revisorer utför i sina revisioner. Denna studie är ämnad till att undersöka vilka granskningsmetoder som utförs utifrån olika variabler.   Detta är en kvantitativ studie med ett deduktivt angreppssätt som syftar till att undersöka frågeställningen “Vilka granskningsmetoder utförs vid en revision av bolag i olika storlek, med olika kvalitet på den interna kontrollen och om de har rådgivningsservice?” och har som syfte att undersöka andelen tid som revisorer ägnar åt granskningsmetoderna för att få kunskap om skillnader mellan de granskningsmetoder som utförs vid en revision av bolag i olika storlek, kvalitet på interna kontroller och rådgivningsservice. Detta undersöks genom att utgå från befintlig teori om de olika granskningsmetoderna och en webbenkät som skickas ut till alla auktoriserade revisorer i Sverige. Vidare bearbetas det insamlade data för att sedan analyseras och jämföras med den tidigare teorin inom området.   Studien undersöker om andelen tid som ägnas åt riskbedömning, granskning av kontroller och substansinriktad granskning påverkas av faktorerna klientens storlek, om klienten har interna kontroller av hög eller låg kvalitet samt om klienten har rådgivningsservice eller inte. Studien undersöker även om olika typer av granskning inom dessa tre grupper påverkas av dessa faktorer. I empirikapitlet och analyskapitlet visar det sig att granskning av kontroller påverkas och utförs i större utsträckning när klienten ökar i storlek samt att andelen tid ägnad för granskning av kontroller ökar när interna kontroller är av hög kvalitet. Rådgivningsservice påverkar inte andelen tid ägnad åt de olika granskningsmetoderna. Vissa resultat skiljer sig från tidigare forskning som menat att rådgivningsservice påverkar vilka granskningsmetoder som utförs. Även för storlek och interna kontroller skiljer sig resultaten till viss del från tidigare forskning som visat på en påverkan av både riskbedömning och substansinriktad granskning för interna kontroller och substansinriktad granskning för storlek.
16

Det onda, det goda och de Andra. : En granskning av läroboken Happy för grundskolans senare år.

Nilsson, Anneli January 2014 (has links)
En fallstudie där en serie läroböcker i engelska för grundskolans senare år har granskats med syfte att upptäcka vilka normer och värderingar som förmedlas genom bilder och hur det förhåller sig till läroplanen, Lgr 11. Vidare undersöktes det hur engelsktalande länder representerades genom bilder för att avgöra om kurmålen i engelska gällande kultur, möts.Till granskningen av böckerna Happy, från Gleerups förlag, valdes en innehållsanalys där bildmaterialet kodades, räknades och sedan sammanställdes för att sedan bli ålagt ett normkritiskt synsätt.  Det framkom att läroböckerna Happy var heteronormativa med en manligt vit hegemoni samt uteslutande av människor med funktionsnedsättninga och stämmer därmed inte överens med skolplanens värdegrund eller de kursmål i engelska som rör engelsktalande länders kultur.
17

Skillnader i synen på granskning av hållbarhetsredovisningar : nationella och kulturella olikheter

Petersson, Eva, Söderberg, Malin January 2007 (has links)
<p>Presently environmental and ethical matters are in the centre of attention and companies producing sustainability reports have become more common. It has also started to become more and more ordinary to assure these sustainability reports by an external part. However, the amount of assured sustainability reports differs a lot between different countries.</p><p>There can be several reasons for why the companies chose to get the sustainability report assured. Previous studies state that the choice to produce sustainability reports can be re-lated to theories like the legitimacy theory, stakeholder theory and the agent theory. Other aspects that can affect the decision to construct a sustainability report can according to prior studies be different company characteristics and the national culture in the country in which the company is operating. What the authors would like to know is whether these theories and studies also can be applicable when it comes to explaining a company’s choice of assuring their sustainability report. The purpose with this thesis is to describe and explain to what extent a connection can be found between a company’s choice of assuring its sustain-ability report and its company characteristics and also the national culture. The different company characteristics that have been studied are the size of the company, the industry in which the company operates in, earlier experience from sustainability reporting and the choice of how the sustainability information is presented. To be able to study the impact of culture Hofstede’s five cultural dimensions have been used.</p><p>The authors have in their study been able to use a database produced by KPMG. The au-thors have only focus upon a part of the information that is available in the database and in this study are 608 companies included. The authors of this thesis have chosen to use a quantitative approach and a statistical study has been made. The authors have chosen a quantita-tive study due to the large sample. For the statistical study the authors have used SPSS.</p><p>The result from this study shows that there is a weak connection between the different company characteristics and the choice to assure the sustainability report. The strongest connection was found between earlier experiences and assuring. The study does also display a connection between the assuring of sustainability reports and culture. However, here the connection is not that strong as with the company characteristics. There are three out of five cultural dimensions that demonstrate a connection. To conclude, both the different company characteristics and the culture have a certain impact on the choice to assure or not assure the sustainability report. However, the authors believe that this is only some of the factors that can have an impact of the choice to assure the sustainability report.</p> / <p>För närvarande är miljö- och etikfrågor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hållbarhetsredovisningar. Även antalet företag som låter sin hållbarhetsredovisning bli granskad av någon utomstående ökar. Förekomsten att granska sin hållbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika länder.</p><p>Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hållbarhetsredovisa kan kopplas till teorier så som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan påverka valet att framställa en hållbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero på olika företagsegenskaper och nationella kulturer. Vad författarna ville veta är om dessa teorier och studier även kan tänkas vara tillämpliga när det kommer till att förklara ett företags val att externt granska sin hållbarhetsredovisning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning företagens val att låta en utomstående granska hållbarhetsredovisningen har ett samband med företagens olika egenskaper samt nationella och kulturella olikheter. De företagsegenskaper som testas är företagsstorlek, bransch, tidigare erfarenhet av hållbarhetsredovisning och val av publiceringsform för hållbarhetsinformationen. För att kunna studera kulturens inverkan på valet att granska har Gert Hofstedes fem kulturdimensioner använts.</p><p>Författarna har i sin studie fått ta del av en databas framställd av KPMG. Författarna har fokuserat på en del av all information som finns i KPMGdatabasen, och totalt är 608 företag med i denna studie. I denna uppsats har författarna använt sig av en kvantitativ ansats och en statistisk undersökning. Användning av en kvantitativ metod beror på det stora anta-let företag. SPSS har använts till den statistiska studien.</p><p>Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan alla de olika företagsegenskaperna och valet att externt granska hållbarhetsredovisningen. Starkast samband fann författarna mellan tidigare erfarenhet och granskning. Studien visar även ett samband mellan kulturella olikheter och valet att granska till viss del existerar, detta då ett samband hittades för tre av de fem kulturella variablerna. Dock är inte sambandet lika starkt här jämfört med de testade företagsegenskaperna. För att sammanfatta kan sägas att både de olika företagsegenskaperna och kulturen har en viss inverkan på valet att externt granska hållbarhetsredovisningen, dock tror författarna att detta endast är en del av alla de faktorer som verkligen spelar in i valet att granska sin hållbarhetsredovisning.</p>
18

Granskning av hållbarhetsrapporter : En utredning och utvärdering av nya lagregler / Review of sustainability reports

Skoglund, Vilhelm January 2016 (has links)
No description available.
19

Goodwill : Granskningsproblematik? / Goodwill : Review problems?

Nuay, Simon, Franzen, Peter January 2010 (has links)
År 2002 antogs en förordning inom EU innebärande att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna från och med 1 januari 2005 måste upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förändring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstår vid företagsförvärv när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Goodwill utgörs av värdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgångar. Det som köparen betalar överpris för är de immateriella tillgångar som inte finns med i det förvärvade företagets balansräkning. Dessa immateriella tillgångar förväntas ge goda framtida ekonomiska fördelar. Företag som omfattas av lagstiftningen i IFRS/IAS skall årligen pröva om återvinningsvärdet för goodwill är lägre än det redovisade värdet. Om så är fallet ska en nedskrivning av redovisad goodwill göras. I denna process uppkommer svårigheter både för företag och granskare. Reglerna kring IAS 36 medför att goodwillprövningen uppfattas medföra subjektiva antaganden och bedömningar. Det gamla sättet att hantera goodwill med både avskrivningar och nedskrivningar hade en annan påverkan på både resultat- och balansräkningarna. De nya reglerna lägger större tyngd på att ge en rättvisande bild jämfört med den tidigare lagstiftningen, därav vill man ha en värdering som bättre återspeglar det verkliga värdet. Men hur påverkas granskningen av goodwillposter när subjektiva bedömningar kommer in i bilden?Syftet med denna studie är att analysera revisorers förhållningssätt till företagens beslutsunderlag vid nedskrivningsprövningar av goodwill samt identifiera vilka svårigheter revisorer upplever i samband med granskning av goodwill. Vidare så undersöks bakomliggande orsaker till varför en nedskrivning görs eller uteblir. För att uppfylla syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat tre auktoriserade revisorer samt skickat ut ett frågeformulär till börsnoterade bolag som är noterade på OMX Stockholm Large Cap. Genom en undersökning av kvalitativ karaktär försöker vi skapa en djupare förståelse för hur praxis har utvecklat sig när det gäller goodwillprövningar efter det att IFRS/IAS började tillämpas av noterade svenska bolag.Vår undersökning visar att revisorer upplever svårigheter av olika slag vid granskning av goodwill. När goodwill ska granskas måste revisorn ta hänsyn till många olika faktorer som bland annat innefattar företagsledningars subjektiva bedömningar. Vanligt förekommande är att företagens upplysningar kring nedskrivningsprövningar av goodwill är bristfälliga. Det leder till att revisorernas granskning försvåras eftersom de inte får all nödvändig information som krävs för att bedöma huruvida en genomförd eller utebliven nedskrivning är korrekt bedömd. En annan svårighet med granskningen ligger i kunskapen om bolaget och dess marknad. Det tycks vara så att det är svårare för en revisor att granska ett nytt företag de första åren eller ett företag inom en bransch som de inte är insatta i. Den största svårigheten för en revisor i samband med granskning av goodwill, ligger i att ta ställning till framtidsbedömningarna vilka är baserade på företagsledningens subjektiva antaganden. Vår studie tyder dock på att även vissa andra faktorer såsom företagsledningars psykologiska och strategiska motiv i allra högsta grad påverkar huruvida en goodwillprövning resulterar i en redovisad nedskrivning eller inte. Vi finner att vår studie bekräftar att reglerna i IFRS/IAS gällande goodwill skapat en redovisningstekniskt svårare metod för revisorer att förhålla sig till.
20

Hållbarhetsredovisning : en studie av revisorers roll och påverkan / Sustainability Reporting : a study of auditors' role and influence

Hansson, Malin, Lyth, Malin January 2008 (has links)
<p>Sedan år 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning är inte naturlig utan beror på människans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvägagångssätt att förmedla sin medvetenhet om företagets påverkan på miljön. Den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan vara ett sätt. För att denna ska förmedla en så hög trovärdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.</p><p><p><p><strong>Syfte:</strong></p>Syftet med denna studie är att utreda vilken roll revisorer har i hållbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens utveckling.</p></p><p><p><p><strong>Genomförande:</strong></p>Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer. Vi valde att intervjua specialister inom hållbarhetsredovisning som är verksamma vid två av de största revisionsbyråerna i Sverige.</p></p><p><p><p><strong>Slutsats:</strong></p>Det resultat som framkommit är att revisorns påverkan på hållbarhetsredovisningen och dess utveckling sker genom en dialog med företaget, genom utbildning och uttalanden i media och genom att hjälpa till i utvecklingen av de riktlinjer som finns inom området. Då hållbarhetsredovisningen fortfarande är ett frivilligt fenomen finns för revisorn ett mer varierat handlingsutrymme än det som finns för revisorn inom den finansiella redovisningen.</p></p><p>De riklinjer som främst används idag för upprättandet av en hållbarhetsredovisning är de som Global Reporting Initiative ger ut. Bristen på andra tillvägagångssätt gör att många ser GRI som standard. Enligt vår studie har framkommit att det inte för revisorn har någon betydelse vilka riktlinjer företaget valt att använda, så länge den information som ska granskas  uppnår den ändamålsenlighet och de kriterier som beskrivs av FAR SRS.</p><p>En grundläggande förutsättning för revisorns granskning är en god intern kontroll inom företaget. Det oberoende bestyrkandet av  hållbarhetsredovisningen ger en hög trovärdighet i intressenternas ögon. Det har framkommit att trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen ligger i att företagets bestyrkta rapport innefattar en balans mellan det som är bra och det som kan förbättras. Det är revisorn som avgör om balans råder.</p>

Page generated in 0.0846 seconds