Den 18 april 2012 anklagas mobiloperatören TeliaSonera av Uppdrag granskning för att samarbeta med diktaturer i Centralasien. Ambitionen med denna uppsats har varit att göra en retorisk analys av det försvar som TeliaSonera framställt i anslutning till anklagelserna. Jag har tagit avstamp i den klassiska retorikens teorier kring statuslära, den retoriska situationen samt kring ethosbegreppet och kombinerat dessa med apologiateorier för att studera anklagelse och försvar. Med hermeneutikens tolkningsmetod som grund har en närläsning gjorts av; Uppdrag gransknings reportage, en inspelad tv-intervju med TeliaSoneras kommunikationsdirektör samt ett pressmeddelande på företagets hemsida. Resultatet visar hur Uppdrag granskning har anklagat, hur TeliaSonera har försvarat sig och en diskussion har först kring huruvida företaget uppfyller de etiska krav litteraturen ställer på en apologia. En förhoppning har varit att öka förståelsen för hur några av de befintliga kategoria- och apologiateorierna kan appliceras på ett retoriskt objekt, samt hur retorik och kriskommunikation har betydelse för varandra.

Denna uppsats behandlar SVT:s Uppdrag granskning. Vi var intresserade av att titta närmare på detta program eftersom det har en särställning i Sverige som ett av de mest sedda samhällsprogrammen. Vi frågade oss vilken agendasättande roll Uppdrag granskning har i vårt samhälle och hur deras reportage utformas för att få genomslag och nå ut till publiken. Utnyttjar Uppdrag granskning sin särställning på bästa sätt för att informera och upplysa? Våra teorier har alltså mycket att göra med mediers agendasättande funktion. Vi har även tittat på angränsande teorier om ”moral panics”, och lutar oss samtidigt till viss del mot utvalda delar av nyhetsvärderingsteori. Vi har genomfört en kritisk diskursanalys (CDA) av två reportage av Uppdrag granskning. Det ena har fått stort genomslag i svensk tryckt press, medan det andra knappt har omnämnts. Vi ville studera hur redaktionen har arbetat för att utforma reportagen och påverka deras genomslag. Därför har vi tittat på bland annat användningen av dramaturgi och diskurs, samt hur avsnitten gestaltas för att tala till tittarna. För att komplettera vår undersökning har vi även tittat på vilket genomslag reportagen har fått i form av uppmärksamhet i svensk tryckt press. Vi har sedan sökt en förklaring av detta genomslag med hjälp av våra fynd från diskursanalysen samt parametrarna för nyhetsvärdering. När vi började vår analys upptäckte vi snabbt vissa skillnader mellan reportagen. Den tydligaste var att det reportage som fick störst genomslag också berörde ett ämne som var aktuellt och som är lätt att ta ställning till. Det förekom också tydliga symboler och metaforer som lätt kunde användas av andra medier för att skapa rubriker. Vi lade märke till att personer identifierades på olika sätt till följd av bland annat när och hur länge de förekom i reportaget samt hur reportrarna förhöll sig till dem. De ställde ledande frågor som resulterade i att vissa personer identifierades på ett sätt som tydligt passade in i en dramaturgisk modell: de goda och de onda. För att få genomslag i medierna framstår det som viktigt att en syndabock pekas ut, och gärna att denna är en enskild person, samt att reportaget innehåller tydliga symboler och metaforer och att konsumenten känner igen ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare upplever undervisning i källkritik och informationskompetens på gymnasiet. För att uppnå detta syfte intervjuades sex verksamma svensklärare. Resultaten från intervjuerna analyserades genom kodning och kategorisering där likheter och olikheter i lärarnas uttalanden sorterades. Resultaten visar att lärarna uppfattar begreppen källkritik och informationskompetens relativt olika med avseende på vad som inkluderas och inte. Det framgår även av resultaten att informationssökning är det som är mest problematiskt i svenskundervisningen för de intervjuade lärarna eftersom det är den komponent av informationskompetens som lärarna inkorporerar minst men som uppfattas som den svåraste för eleverna. Resultaten visade även att relevansbedömning av information är det som främst ingår i lärarnas undervisning. Studiens slutsatser är att informationssökning inom svenskundervisningen bör ses över och prioriteras högre samt att det område inom informationskompetens som är mest tillämpningsbart inom svenskämnet är relevansbedömningar.

Vårt syfte med examensarbetet är att ta reda på vilka faktorer som styr lärarens val av läromedel på yrkesprogram. Läromedel ska vara ett verktyg för elevers lärande och till för att vi lärare ska kunna tillgodose elevernas olika inlärningsstilar. Vårt mål som lärare är att se till att alla elever ska fullfölja sin utbildning och kunna få ett examensbevis. Därför är det av stor betydelse att man har bra förutsättningar och möjligheter till att kunna välja rätt läromedel. Ända fram till 1990-talet var läraren styrd i sitt val av läromedel, då Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation (SIL) hade ansvaret för att granska dessa (forskning.se). Idag 2013, ligger granskningsansvaret på huvudmannen i skolan. För att begränsa oss i vårt arbete har vi valt att avgränsa oss till Hantverksprogrammet med inriktning Frisör och Barn och fritidsprogrammet. För att få svar på vår frågeställning har vi använt oss av den kvalitativa intervjumetoden där vi utgått från det hermeneutiska och fenomenologiska perspektivet. Vi har använt oss av halvstrukturerade frågor i intervjuerna. Vårt resultat visar att det är olika faktorer som är styrande vid valet av ett läromedel. Det är bland annat urvalet av olika material, skolans ekonomi, läromedlets innehåll så att det täcker in på de berörda kunskapskraven i kursen samt att läromedlet ska vara lättförståelig och att det ska vara tydlig i sin text.

Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Evelina Axelsson (01/08/30), Elin Judell (97/05/23),  Shila Rezai (01/01/23) Titel: CSRD, är revisionsbranschen redo?           En kvalitativ undersökning om hållbarhetsgranskning Handledare: Leanne Johnstone Nyckelord: Kvalitet, Pålitlighet, Granskning, Nyinstitutionell teori  Forskningsfrågor:  I vilken utsträckning påverkas kvaliteten och pålitligheten av hållbarhetsrapporter i samband med införandet av CSRD? Vilka konsekvenser kommer CSRD att få för revisionsyrket?  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur det nya direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, kommer att påverka praxis och processer för revisorer vid granskning av hållbarhetsrapporter. Undersökningen vill förklara sambandet mellan hur införandet av nya standarder och regelverk påverkar revisorsrollen.  Metod: En kvalitativ undersökning har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna består av både hållbarhetsspecialister och auktoriserade revisorer.  Slutsats: Studien visar att normativ isomorfism har en dominerande ställning, därefter är tvångsmässig isomorfism den näst mest betydande vad gäller de konsekvenser som CSRD kommer att få för revisionsyrket. Även inslag av mimetiska tryck förekommer. Kvaliteten och pålitligheten av hållbarhetsrapporter förväntas påverkas i en större utsträckning vid införandet av CSRD.  En konsekvens av CSRD är att fler och fler revisorer kommer behöva vidareutbildas för att kunna granska hållbarhetsrapporter. Revisionsföretagen håller på att göra sig redo genom att utforma interna utbildningsinsatser och rekrytera mer personal. En möjlig konsekvens är också att det i framtiden kommer att ställas högre krav på auktorisation, där hållbarhet kommer att vara ett större område än vad det är i dagsläget. / Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Evelina Axelsson (01/08/30), Elin Judell (97/05/23), Shila Rezai (01/01/23)          Titel: CSRD, is the audit industry ready?           A qualitative study about sustainability assurance  Supervisor: Leanne Johnstone  Keywords: Quality, Reliability, Assurance, Neo-institutional theory Research questions:  To what extent is the quality and reliability of sustainability reports affected by the introduction of CSRD? What implications will CSRD have for the auditing profession? Purpose: The purpose of the study is to investigate how the Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, will affect the practices and processes of auditors when reviewing sustainability reports. The survey wants to explain the connection between how the introduction of new standards and regulations affects the auditor's role. Method: A qualitative study has been carried out in the form of semi-structured interviews. The respondents consist of both sustainability specialists and authorized auditors. Conclusion: The study shows that normative isomorphism has a dominant position, then coercive isomorphism is the second most significant in terms of the consequences that CSRD will have for the auditing profession. There are also elements of mimetic isomorphism. The quality and reliability of sustainability reports is expected to be affected to a greater extent by the introduction of CSRD. A consequence of CSRD is that an increased number of auditors will need further training to be able to review sustainability reports. Audit firms are preparing by designing internal training efforts and recruiting more employees. A possible consequence is also that there will be higher requirements for authorization in the future, where sustainability will be a larger area than it is today.

Granskning av hållbarhetsrapporter är inte ett lagkrav, ändå anlitar många av de största företagen tredjepartsgranskare. Syftet med studien är att analysera vad svenska företag kan uppnå genom en extern granskning av deras hållbarhetsrapporter. Vidare utreds vilka svårigheter som finns kopplade till granskningen utifrån det granskade företagets och revisorns olika perspektiv. För att undersöka det används legitimitetsteorin, intressentteorin och annan tidigare forskning. Data samlas in genom semistrukturerade intervjuer med representanter från rapporterande företag och revisorer. Företagen hållbarhetsrapporterar enligt Global Reporting Initiative (GRI) och omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering enligt Årsredovisningslagen (ÅRL). Revisorerna arbetar på större revisionsbyråer. Resultatet visar att företag genom tredjepartsgranskning kan uppnå legitimitet gentemot sina intressenter och därigenom tillgodose externa krav och förväntningar. Granskningen ger också företaget interna fördelar i form av rådgivning och förbättringsförslag. Studien visar att svårigheter med granskningen grundar sig i avsaknaden av regleringar och metoder. Det finns delade meningar avseende revisorns erfarenhet och kompetens.

I Sveriges Riksdag togs år 2016 ett beslut om lagändring som tvingar stora företag att lämna hållbarhetsrapporter och att låta företagets revisor granska rapporten. Det nya området som revisorer ställs inför, att granska hållbarhetsrapporter enlig lag, är ett outvecklat område där revisorer har lite erfarenhet. En revisor kan aldrig granska all information som företagen presenterar i sina rapporter och därför kan revisorn först anses klar med sin revision när han eller hon känner sig komfortabel. Ett tillstånd av komfort grundar sig i individens känsla för när han eller hon är klar med sin granskning.     Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för vad det är som gör en revisor komfortabel i sin lagstadgade granskning av hållbarhetsrapporter. För att uppfylla syftet har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, i form av intervjuer och en kompletterande dokumentstudie, som grundar sig på en abduktiv analysstrategi. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att använda oss av Carrington och Catasús (2007) studie om revision som komfort samt begreppen: revisorsprofessionen och granskningsprocessen.     Resultatet av denna studie visar på att revisorer till stor del uppnår komfort i granskning av hållbarhetsrapporter genom att samarbeta med kollegor eller hållbarhetsspecialister. Revisorerna har generellt interna dokument att följa vilket gör att de tydligt vet när de kan känna sig klara och komfortabla med sin granskning. Antalet revisorer som utför denna typ av granskning är begränsat och därför finns det behov av mer forskning på detta område i framtiden när mer erfarenhet av lagstadgad granskning av hållbarhetsrapporter finns hos revisorsprofessionen. / In the Swedish Parliament, in the year of 2016, a decision was made to amend the law, which forces large companies to submit sustainability reports and forces the company's auditor to review the report. The new area that auditors are faced with, to assure sustainability reports according to law, is an undeveloped area where auditors have little experience. An auditor can never review all information presented by the companies in their reports, and therefore the auditor can first be considered ready with the audit when he or she feels comfortable. A state of comfort is based on the individual's sense of when he or she is finished with his review.   The purpose of this study is to contribute with an increased understanding of what makes auditors comfortable in their assurance of sustainability reports. To fulfill the purpose, we have chosen to do a qualitative study, in the form of interviews and a document study, which is based on an abductive analysis strategy. As a starting point, we chose chose to use Carrington and Catasús (2007) study of audit as comfort as well as the concepts: the audit profession and the assurance process.   The result of this study shows, among other things, that auditors largely achieve comfort in reviewing sustainability reports by collaborating and taking the help of their colleagues or sustainability specialists. The auditors generally have internal documents to follow, which means that they clearly know when they can feel comfortable with their review. The number of auditors performing this type of review is limited and therefore there is a need for more research when the auditors have collected more experience in the area of statutory assurance of sustainability reports

The building industry is facing large changes regardingtechnology: paper drawings are transforming into 3D models andmore information is becoming digital. This report diagnosesweaknesses that exist in today’s quality controls of 3D models andcreates the foundation for quality control of 3D models.An ambiguous review process for 3D models exists due to a lack ofclear guidelines for quality control. This report examines thecurrent methods used for reviewing 3D models and defines the areaswhich need improvement.The study is made at White Arkitekter in conjunction with anongoing project, Celsius, which is modeled in 3D. The model ismade in Revit and the construction documents are delivered as partof the 3D model.The information for this study is based on relevant literature andinterviews with four respondents. Each respondent has a differentrole within and experience from the Celsius project. Qualitativeinterviews were performed.The result of the study shows that the respondents performedquality control within the area they were responsible for. Inaddition, the study shows that the existing quality controlmethods were not compatible for 3D modeling.Furthermore, it shows that proper filters for model objects makesthe quality control of 3D models easier. All respondents agreedthat they could achieve their main aim.This study has resulted in guidelines for creating a qualitycontrol routine when working with 3D modeling.Finally, there are recommendations for potential tools regardingquality control of 3D models for future research. / Byggbranschen står i dagens läge inför stora tekniska förändringar,pappersritningar blir till 3D-modeller och allt mer information hanteras digitalt.Rapport har diagnostiserat svagheter som existerar inom dagens granskning av3D-modeller samt legat till grund för utveckling av kvalitativa och struktureradestödpunkter för kontroller av 3D-modeller.I dagens läge saknas tydliga riktlinjer för granskning av 3D-modeller och dettaresulterar i otydligheter gällande granskningsprocessen. I rapporten kommer dennuvarande arbetsmetoden av 3D-granskning undersökas för att identifiera demoment ur granskningsprocessen som behöver förbättras.Arbetet utfördes på White arkitekter där arbetet genomfördes parallellt medprojektering av projektet Celsius i Uppsala. All typ av projektering har skett iRevit och det som gör projektet extra unikt är att all avlämning av bygghandlingar sker i form av 3D-modeller.Informationsinhämtningen för arbetet har skett via relevant litteratur ochintervjuer, dessa var av kvalitativ karaktär och utfördes på fyra personer medvarierande befattningar och erfarenhet från Celsiusprojektet. Resultatet visar att alla respondenter sköter egenkontroller på delarna deansvarar för. De listor som existerar för egenkontroll är inte anpassade för 3Dmodeller.Vidare hävdar de att filtrering av objekt används för att lättare kunnasortera ut information och på så sätt underlätta granskningen. Alla respondenteranser sig kunna utföra sitt huvudsyfte.Denna rapport har tagit fram ett antal stödpunkter, dessa redovisar de steg somkrävs för uppbyggnaden av rutinmässig granskningsmetod vid 3D-modellering.Slutligen återfinns rekommendationer för eventuella framtida verktyg som anses extra intressanta för vidare studier inom 3D-granskning.

Vi har i denna studie analyserat hur Uppdrag granskning och Kalla fakta strukturerar och förmedlar granskande journalistik. Syftet är att med hjälp av en genreanalys öka förståelsen för hur programmen förhåller sig till sitt demokratiska uppdrag som ingår i genrens ideal, och därmed hur de uppfyller den demokratiska roll de fått samt tillskrivit sig själva. Genom att tillämpa ideologikritiskt perspektiv, myt och symbolisk makt har vi utforskat symbolers betydelse, maktens strukturer, ideologins inflytande och kanalernas intressen. Uppdrag granskning utmärker sig genom noggranna undersökningar, men brister ibland i ifrågasättande. De varierar sin stil och kombinerar medkänsla med professionalism, men visar tendenser att förenkla ämnen. Kalla fakta påvisar noggrannhet, men vissa granskningar saknar djupgående verifiering. De använder dramatiska element och formar narrativ utifrån ideologiska perspektiv. Resultaten utmanar båda programmens roll som objektiva granskare, där tendenser till förenkling, skapande av gemensamma fiender och undvikande av strukturell analys är bekymmersamma för deras demokratiska uppdrag. Uppdrag granskning och Kalla fakta kan inte säga sig helt uppfylla genrekraven för granskande journalistik, och nära skjuter ingen hare. / In this study, we have analyzed how Uppdrag granskning and Kalla fakta structure and convey investigative journalism. The purpose is to, through genre analysis, enhance understanding of how these programs relate to their democratic mission inherent in the genre's ideals, and thus, how they fulfill the democratic role they have been assigned and attributed to themselves. By applying an ideology-critical perspective, myth, and symbolic power, we have explored the significance of symbols, power structures, ideological influence, and channel interests. Uppdrag granskning distinguishes itself through meticulous investigations but occasionally lacks in questioning. They vary their style, combining compassion with professionalism, yet show tendencies to simplify subjects. Kalla fakta demonstrates precision, but some investigations lack in-depth verification. They employ dramatic elements and shape narratives based on ideological perspectives. The results challenge the role of both programs as objective scrutinizers, where trends of simplification, creation of common enemies, and avoidance of structural analysis are concerning for their democratic mission. Neither Uppdrag granskning nor Kalla fakta can claim to fully meet the genre requirements for investigative journalism. Close, but no cigar.

The aim of this study was to understand how the professional in social work handles the media scrutiny. When the media writes about social services there is seldom anything positive written about it, many social services organizations are instead heavily criticized and scrutinized by the media. When social services organizations are scrutinized by the media there is a crisis at work, and therefore should be handled as a crisis. Therefore, we describe how a crisis management might look like in an organization. The study is qualitative therefore we have interviewed four municipalities in Sweden that have been exposed by the media at a national level. We interviewed eight social workers and managers to get different opinions about the handling after media critic and scrutiny. We wanted to study how a social service handles the media when it been scrutinized, when the previous research only shows how social workers are affected by it. When the professionals in social services organization are scrutinized by the media there are frequently negative criticisms and that can lead to social services organizations legitimacy decreases. Therefor we will analyze our result from professional theory to see how the professional handles media scrutiny. We see similarities between a crisis and a media scrutiny and therefore we also use the concept of crisis. The results shows that it is important that colleagues support each other and that the professionals are open against media.  The differences between the positions are that managers are the ones who have the ultimate responsibility for the medial scrutiny. The responsibility includes media contact; to ensure that there is enough support, information regarding the situation given out to everyone in the workplace and taking into account the security.  To meet media in a better way is by have a media education there social workers and journalist can meet and exchanges knowledge and experience of each other works.