Arbetet, med utgångspunkt i tidigare forskning, söker genom en enkätundersökning och intervjuer svar på vilka faktorer som påverkar lärares val av läromedel i engelska i årskurs 4-6. Bakgrunden beskriver inte bara läromedelsgranskningens historia utan tar också upp nutida debatt om läromedelsgranskning och visar också på olika perspektiv på läromedel samt olika faktorer som kan påverka läromedlet och lärarens val. Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna sammanställs och diskuteras i förhållande till frågeställningar, och visar på att lärare aldrig eller mycket sällan har en tydlig strategi för att välja basläromedel och kompletterande läromedel.

Vårt syfte med examensarbetet är att ta reda på vilka faktorer som styr lärarens val av läromedel på yrkesprogram. Läromedel ska vara ett verktyg för elevers lärande och till för att vi lärare ska kunna tillgodose elevernas olika inlärningsstilar. Vårt mål som lärare är att se till att alla elever ska fullfölja sin utbildning och kunna få ett examensbevis. Därför är det av stor betydelse att man har bra förutsättningar och möjligheter till att kunna välja rätt läromedel. Ända fram till 1990-talet var läraren styrd i sitt val av läromedel, då Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation (SIL) hade ansvaret för att granska dessa (forskning.se). Idag 2013, ligger granskningsansvaret på huvudmannen i skolan. För att begränsa oss i vårt arbete har vi valt att avgränsa oss till Hantverksprogrammet med inriktning Frisör och Barn och fritidsprogrammet. För att få svar på vår frågeställning har vi använt oss av den kvalitativa intervjumetoden där vi utgått från det hermeneutiska och fenomenologiska perspektivet. Vi har använt oss av halvstrukturerade frågor i intervjuerna. Vårt resultat visar att det är olika faktorer som är styrande vid valet av ett läromedel. Det är bland annat urvalet av olika material, skolans ekonomi, läromedlets innehåll så att det täcker in på de berörda kunskapskraven i kursen samt att läromedlet ska vara lättförståelig och att det ska vara tydlig i sin text.

Teaching materials are the pedagogical aids that are used as resources for learning in teaching. This thesis examines how Swedish teachers in upper secondary school choose teaching materials. The main purpose of the thesis is to investigate how free Swedish teachers consider themselves to be in the choice of teaching materials. The sub-objectives of the essay are designed according to factors that can reasonably influence the choice of teaching materials and the perceived freedom in the choice. The sub-aims of the thesis concern collegial collaboration on teaching materials and the principal's responsibility and support in the work with teaching materials. The survey is based on seven interviews with Swedish teachers in upper secondary school. The results show that only one of the informants feels that they have the opportunity to influence which teaching material choices are made at the school, the other informants believe that they are not included in the choice and that they therefore supplement the teaching materials purchased for the school with self-produced material. The only informant who feels that they have the opportunity to influence which teaching material choices are made at school is also the only one who states that they feel supported in the work with the choice of teaching materials and who believes that there is time for organized collegial collaboration on choosing teaching materials.

No description available.

Choosing appropriate teaching materials is a central part of a teacher’s workday, However, this central aspect has been missing from my teacher education. It is partly against that background that this study has been conducted. Several studies and essays have been conducted on this general topic, but few of them have approached it from a perspective of civic and social studies, a research gap which this study aims to contribute to fil. The aim of this study has been to investigate how civic and social studies teachers’ reason about their choice of appropriate teaching materials.  This study has used a method of semi-structured quantitative interviews with a total of five civic and social studies teachers. Two of them worked with grades 7 – 9, and three of them at an upper secondary school. When analysing the teachers’ answers, four different theoretical aspects has been applied. The first is based on a – for this study specific – definition on teaching materials. The second aspect is based on Imsens understanding of frame factors and how they affect teachers. The third aspect is based on a sociocultural understanding of learning and the fourth was a general and a subject specific didactical analysis on the teachers’ choice of teaching materials.  The result of the study shows that teachers use a broad variety of teaching materials but that the physical textbook is the primary one. The textbook is complimented with secondary pedagogical materials, such as videos from Youtube and information from government agencies. Several frame factors affect teachers and their choice of teaching materials, but the two main ones are based on the schools’ economy and student related aspect, mainly their low reading comprehension and low subject specific knowledge. The school’s economy determents when the teachers are available to purchase new teaching materials, but factors related to students are more important when choosing new teaching materials. Based on a social cultural perspective on teaching the textbook is viewed as a secondary artefact for mediating cultural knowledge. The textbook is viewed as more important for teachers as students’ reading comprehension and subject specific knowledge is lower then expected. From a general and a subject specific didactical analysis the teachers focus on general didactical aspects when choosing a new textbook and subject specific didactical aspects when choosing complimentary teaching materials. / Läromedel, dess val och användning är en central del i ämneslärares yrkesdag, men trots det lyser det med sin frånvaro från lärarutbildningen. Mot bakgrund av min stundande lärarexamen och övergång till yrkesverksam samhällskunskap och historielärare har den här studien ämnat undersöka hur specifikt samhällskunskapslärare resonerar om läromedel eftersom samhällskunskapsämnet, av tradition, är ett mindre läromedelsstyrt skolämne än historieämnet. Det finns ett brett och väletablerat forskningsfält avseende läromedelsforskning generellt och i flera olika skolämnen. Frågan om hur lärare förhåller sig till läromedel har motiverat doktorsavhandlingar, lärarstudenters examensarbeten och forskningsartiklar under lång tid. Däremot har forskningsfältet avseende samhällskunskapslärarnas och samhällskunskapsämnets relation till läromedel varit tämligen outforskat.  Studien har därför, via kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersökt fem yrkesverksamma samhällskunskapslärare – två vid högstadiet och tre vid gymnasiet – och deras val och användning av läromedel utifrån en komparativ ansats. Studien har utgått från fyra teoretiska perspektiv: begreppet ”läromedel” har operationaliserats utifrån en bred förståelse av läromedel, en ramfaktorteoretisk utgångspunkt för att bättre förstå lärarnas yrkessituation, ett sociokulturellt perspektiv på lärande har även anlagts och en ämnesdidaktisk analys utifrån den (ämnes)didaktiska triangeln.  Resultatet från studien visar att lärarna använder en bred variation av läromedel i sin undervisning, där den fysiska läroboken utgör det primära läromedlet som kompletteras med olika sekundära läromedel – exempelvis Youtube-klipp och information från myndighetssidor. En rad olika ramfaktorer påverkar lärarnas läromedelsval, men särskilt två framstår som särskilt viktiga. Den ena är den ekonomiska faktorn och skolans ekonomi som utgör en tydlig ram för lärarna att förhålla sig till och det finns en ekonomisk medvetenhet bland lärarna i relation till läromedel och läromedelsinköp. Den andra är elevfaktor och då särskilt elevernas bristande läsförmåga och bristande förkunskaper som påverkar urvalet av lämpligt läromedel. Den ekonomiska faktorn kan beskrivas som viktas inför läromedelsinköpet och elevfaktorn som viktigast vid värderingen och valet av läromedel. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv ses läroboken som en sekundär artefakt för mediering och vars betydelse i undervisning blir allt tydligare i och med elevernas bristande läsförmåga och förkunskaper. Utifrån en ämnesdidaktisk analys framstår läroboksvalet präglas av allmändidaktiska överväganden medan kompletterande material väljs utifrån ämnesdidaktiska överväganden.

Denna studie har behandlat lärares val av läromedel när det kommer till normkritiskt tänkande kring heteronormen. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare inom grundskolan arbetar normkritiskt kring heteronormen genom valet av läromedel och dess användning. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer av fyra lärare inom grundskolan. Intervjuerna har sedan transkriberats, analyserats och tematiserats. Resultatet som framkom analyserades sedan utifrån bakgrund, tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkt. Bakgrunden i denna studie handlar om lärares val av läromedel, samt Lgr22s revidering av ämnet som numera heter sexualitet, samtycke och relationer. Under tidigare forskning har studien undersökt läromedel ur ett historiskt perspektiv, läromedlens användning och utsträckningsområde samt lärares prioriteringar i val av läromedel. Den teoretiska utgångspunkt som denna studie vilar på är Queerteori.  Resultatet visar att lärare prioriterar att materialet uppfyller läroplanens mål, att fakta i materialet stämmer, att innehållet väcker intresse hos eleverna samt att materialet förhåller sig till värdegrundsarbete. Dessa faktorer vägde tyngre än det normkritiska perspektivet kring heteronormen i valet av läromedel. Resultatet visar även att lärarna gör egna anpassningar, bland annat genom att lyfta egna normbrytande exempel, för att göra undervisningen mer normkritiskt kring heteronormen.

Syftet med vår studie är att undersöka modersmålslärares strategier för att välja läromedel samt motiven som ligger till grund för dessa val på deras modersmålsundervisning i somaliska och arabiska.Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv och ramverk som betonar att elever lär sig i samspel med andra människor, med hjälp av fysiska och intellektuella språkliga redskap liksom läromedel.Denna studie använde en kvalitativ forskningsmetod för att genomföra tio intervjuer med tio modersmålslärare från tre olika kommuner. Nio av intervjuerna genomfördes på plats, medan den tionde genomfördes via Zoom.Studiens empiriska resultat presenteras utifrån lärarnas upplevelser om läromedelsval, och analyseras utifrån olika teoretiska perspektiv.Resultatet har visat att elevernas språknivå och inlärningsbehov vara av yttersta betydelse när de modersmålslärarna väljer läromedel. Resultatet har också visat att läraren strävar efter att hitta läromedel som ofta stämmer överens med Skolverkets läroplan, även om att det är omöjligt att hitta läromedel som täcker hela delar i centrala innehållet i ämnet modersmål.Resultat har även visat att tillgänglighet och ekonomi är två avgörande faktorer som styr skolors inköp av läromedel. / The purpose of our study is to investigate mother tongue teachers' strategies for selecting teaching materials and the motivations underlying these choices in their mother tongue instruction in Somali and Arabic. The study is based on a sociocultural perspective and a framework that emphasizes that students learn in interaction with others, using physical and intellectual linguistic tools as well as teaching materials. This study employed a qualitative research method, conducting ten interviews with mother tongue teachers from three different municipalities. Nine of the interviews were conducted in person, while the tenth was carried out via Zoom. The empirical results of the study are presented based on the teachers' experiences with the selection of teaching materials and analyzed from various theoretical perspectives. The results have shown that students' language proficiency and learning needs are of utmost importance when mother tongue teachers choose teaching materials. The results have also indicated that teachers strive to find teaching materials that align with the Swedish National Agency for Education's curriculum, even though it is impossible to find materials that cover all aspects of the central content in the subject of mother tongue. Furthermore, the results have shown that accessibility and economics are two crucial factors influencing schools' procurement of teaching materials.