Eftersom läromedelsgranskning inte längre görs av staten, utan urvalet av läromedel i svenskämnet avgörs numera på skolorna, kan vilket läromedel som helst användas i dagens undervisning. Det ställer höga krav på skolorna att läromedel som används är anpassat till dagens kursplaner. Syftet med studien är att granska läromedlet Zick Zack Skrivrummet utifrån den avsiktsförklaring författarna har och diskutera resultatet i förhållande till den genrepedagogiska teorin. Denna studie baseras på en kvalitativ hermeneutisk brukstextgranskning med kvantitativa inslag och de teorier som använts i studien för att förstå resultaten är den sociokulturella teorin samt den genrepedagogiska teorin. Zick Zack Skrivrummet bygger på genrepedagogik och ”cirkelmodellen” som arbetsmetod och är utarbetad utifrån kursplanerna i ämnet svenska och svenska som andraspråk i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Resultatet visar att Zick Zack Skrivrummet är anpassad efter Lgr11 och behandlar alla sex texttyper ur kursplanen. Med hjälp av cirkelmodellen som arbetsmetod lär sig eleverna att planera och skriva olika typer av texter och resultatet visar även att innehållet så som arbetsuppgifter i elevboken är oförändrad sedan den utkom 2011. / The Swedish state does not longer decide the selection of teaching materials used at schools. Today, the teachers select by themselves which teaching material that should be used in Swedish schools. Which means that the content in the textbooks doesn’t need to be adapted for a particular syllabus. The aim of this study is to review the content in a textbook, called Zick Zack Skrivrummet, based on the intentions the authors have and discuss the outcome in relation to the theory of genrepedagogy. This study is based on a qualitative method with quantitative elements with a hermeneutic interpretation. The socio-cultural theory as well as genre pedagogy has been used in this study to understand the result. Zick Zack Skrivrummet is based on genre pedagogy and “the curriculum circle” and is adapted to the Swedish syllabus. The study shows that the textbook is adapted to Lgr11 and contains all six different texttypes. Working with “the curriculum circle” in the textbook, the students is getting better at planning and writing different texttypes. The study also shows that the content in the textbook is still the same and have not been updated since it first was relesead in 2011.

In the curriculum from 2011 for Religion in Swedish Upper Secondary School, a new content has been added regarding the relationship between religion and science. The pupils are supposed to acquire a view of how the understanding of religion and science can express questions concerning creationism and evolution. The purpose of this study is to identify how this relation between religion and science is represented in textbooks for the subjects of Religion and Biology and how pupils are encouraged to reflect on and discuss this relationship. The method of this essay consists of a qualitative content analysis of textbooks from both Religion and Biology. The result of this study showed an overall multifaceted picture of the relation between religion and science.

Examensarbetets syfte är att kasta ljus över den svenska läromedelsgranskningen fram till nedläggningen av granskningsmyndigheten 1991 samt undersöka vad som hänt därefter. Det är delvis en historisk översikt, men ger även insyn i den för ämnet närliggande läromedelsmarknaden. Läromedelsgranskningen visar sig ha gamla anor i Sverige men i olika skepnad. Det är först på 1900-talet som ett fristående organ för läromedelsgranskning skapas. Efter nedläggningen 1991 blir läromedelsmarknaden en fri marknad utan någon statlig kontroll, granskningsuppdraget lämnas åt läraren. Frågan huruvida detta är en önskvärd situation eller ej hamnar i ett ideologiskt ställningstagande.

The aim of this essay was to investigate in what manner sexuality is and has been portrayed and represented in course books used in religious studies in Swedish upper secondary school. In order to study the progression of how Swedish education has portrayed sexuality, course books from the 1970s, the 1990s and 2013 were studied. Moreover, to get a deeper understanding of the subject, the curricula from each time period were also investigated. The method used was first and foremost a qualitative content analysis, but a quantitative approach was also used in some occasions. To get the result of this investigation four questions were asked: “In what way is sexuality portrayed in the curricula?”, “Where in the course books is sexuality discussed?”, “Which questions regarding sexuality are discussed?” and also “What types of sexualities are represented?”. The result of this essay demonstrates the fact that how sexuality is portrayed in Swedish course books for religious studies has changed since the 1970s. By discussing the results with the help of Ambjörnsson’s queer-theoretical analysis, it has become clear that Swedish education has gone from a rather heteronormative approach on portraying sexuality to a more including one. The subject of sexuality is more nuanced in the latest course book, and the subject has been given more space in the books.  However, what has remained the same is the fact that only a few of the chapters discussing different religions also discuss sexuality. In the course books from previous time periods sexuality was almost exclusively discussed in chapters about Islam and Christianity, and even though sexuality is discussed in a different manner that is still the case.

Denna läromedelsanalys tar sin början i tidigare forskning som dels är internationell men också nationell. Läromedel är ett begrepp som har många attribut med sig, denna studien har valt att endast fokusera på fysiska läroböcker. Det som har genomsyrat hela arbetet och i synnerhet analysen av läroböckerna är socialkonstruktionism samt genusteori. Syftet med studien är att öka medvetenheten om hur genus kan konstrueras i läroböcker i ämnet svenska. För att uppnå syftet ställdes frågeställningar om hur andelen män och kvinnor samt hur de framställs i läroböcker. I denna studie har läroböckerna analyserats ut ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Granskningen av läroböckerna har genomförts i samarbete mellan författarna där båda har varit lika delaktiga samt haft inflytande i studiens alla delar.

Vi har granskat läromedel som används på gymnasienivå inom matematikens A-kurs. Dessa är Matematik från A till E (Liber), blå och grön bok i serien Exponent (Gleerups) och grundboken med sex tillhörande yrkesprogramböcker i serien Matematik 3000 (Natur och kultur). Vi har valt att inrikta oss på avsnittet om ekvationer i de olika läromedlen. Här har vi undersökt hur avsnitten presenteras och behandlas, för att se om där finns någon skillnad mellan utformningen av yrkesprogramböcker kontra en grundbok. Metoden som vi har använt oss av vid vår granskning, är en komparativ undersökningsform. Läromedlen använder sig främst av de formella lösningsmetoderna i sina exempel, men det förekommer även en del informella lösningsmetoder. Under den tid som vi har hållit på med detta arbete har vi kommit fram till att om det kunde göras en lärobok där man tar tillvara på det bästa av dem alla, så tror vi att man skulle få ett bra läromedel för elever som läser yrkesinriktade program på gymnasienivå.

<p>Vi har granskat läromedel som används på gymnasienivå inom matematikens A-kurs. Dessa är Matematik från A till E (Liber), blå och grön bok i serien Exponent (Gleerups) och grundboken med sex tillhörande yrkesprogramböcker i serien Matematik 3000 (Natur och</p><p>kultur). Vi har valt att inrikta oss på avsnittet om ekvationer i de olika läromedlen. Här har vi undersökt hur avsnitten presenteras och behandlas, för att se om där finns någon skillnad mellan utformningen av yrkesprogramböcker kontra en grundbok. Metoden som vi har</p><p>använt oss av vid vår granskning, är en komparativ undersökningsform. Läromedlen använder sig främst av de formella lösningsmetoderna i sina exempel, men det förekommer även en del informella lösningsmetoder. Under den tid som vi har hållit på med detta arbete</p><p>har vi kommit fram till att om det kunde göras en lärobok där man tar tillvara på det bästa av dem alla, så tror vi att man skulle få ett bra läromedel för elever som läser yrkesinriktade program på gymnasienivå.</p>

The aim of this essay was to investigate how religious topics and events are presented in five coursebooks in social studies. To do this the following questions were answered: In which context do discussions about religion take place? Are religions brought up in different contexts? To which extent do discussions about religion occur? The method consisted of a both quantitative and qualitative content analysis. The results of this essay showed that discussion regarding religion in social studies coursebooks mainly focuses on wars, conflicts, terrorism and to some degree the human rights. Islam was the religion that occurred most frequently in the coursebooks. Furthermore, the effects of the results on Swedish students’ understanding of religion were discussed with the help of Fairclough’s theory on critical discourse analysis. One of the most important conclusions was that the coursebooks give the impression that religion in general and Islam in particular is a threat against democracy.

Mellan flerspråkiga elever och elever med svenska som modersmål har en stor skillnad i resultat kunnat ses i årskurs nio, både gällande nationella prov och slutbetyg. Vidare har det visats att de flerspråkiga eleverna möter många språkliga utmaningar i skolan, bland annat i de läroböcker som används. En aspekt i läroböckerna som visats innebära en potentiell svårighet för dessa elever är mångtydiga ord. Eftersom få studier av ordanvändning har gjorts i läroböcker för de lägre årskurserna granskas därför i denna studie två läroböcker framtagna för årskurs tre utifrån huruvida mångtydiga ord förekommer i dem och i sådana fall på vilket sätt de används. I studien framkommer att mångtydiga ord används i en mycket stor utsträckning på ett flertal olika sätt i läroböckerna. Användningen och förekomsten av de mångtydiga orden ser relativt lika ut mellan de båda läroböckerna men vissa skillnader i vilka ord som förekommer och den frekvens olika ord förekommer i kan ändå ses. Användningen av mångtydiga ord i läroböckerna anses i studien vara så pass omfattande att den potentiellt skulle kunna ge problem i förståelsen för de flerspråkiga eleverna.

Studiens syfte är att analysera läromedels innehåll för årskurs 6, i förhållande till svenskämnets centrala innehåll för årskurs 4-6 i Lgr11 och i relation till de fyra ämneskonceptionerna i svenska. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: 1) Hur fördelas det centrala innehållet i svenska i läromedel? 2) Hur representeras det centrala innehållet i läromedelsuppgifterna? De teoretiska ramarna för studien är fyra ämneskonceptionerna i svenska som utgörs av färdighetsämnet, litteraturhistoriska ämnet, erfarenhetspedagogiska ämnet och svenska som demokratiämne. Studien bygger på en innehållsanalys och har analyserat fyra läromedel i svenska, vilka är: Vän med svenska 3, Simsalabim 6, Svenskan 6 och Prima svenska 6 där både lärobok och övningsbok är inkluderat. Läromedlen analyserades utifrån ett kodschema som är baserat på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6. Bakgrunden och den tidigare forskningen redogör för relevanta ämnen för att kunna bilda en förståelse kring studiens innehåll. I bakgrunden finns en historieöverblick över svenskämnet med alla läroplaner fram till Lgr11. I bakgrunden finns också kursplanen i svenska i sin helhet samt en bakgrund till Lgr11s införande. Dessutom redogörs bakgrunden till läromedelsgranskingen samt läromedels roll i undervisningen. Den tidigare forskningen behandlar forskning kring läsning i läromedel sedan forskning om skrivuppgifter i läromedel. Vidare redogör studien för forskning om relationen mellan läromedel och läroplanen och slutligen en läromedelsgranskning i förhållande till läroplanen i kemi. Resultatet visar att uppgifter inom läsa och skriva förekommer mest i de olika läromedlen. Inom läsuppgifterna handlar de flesta uppgifterna om lässtrategier, beskrivande texter och skönlitteratur. Grammatik är vanligt förekommande i vissa av läromedlen. Inom skrivuppgifterna är det skrivstrategier, grammatik och beskrivande texter som är mest förekommande. Tala, lyssna och samtala har inte lika många uppgifter som läsa och skriva men det går att se att muntligt berättande är den kategori som förekommer mest och informationssökning är det som förekommer oftast inom informationssökning och källkritik. Utifrån de fyra ämneskonceptionerna visar resultatet att färdighetsämnet har en stark roll i läromedel och erfarenhetspedagogiska ämnet är också vanligt men alla ämnen förekommer i alla läromedel men i olika grad. Sammantaget visar resultatet att Prima svenska 6 har mest jämn fördelning och störst representation på uppgifter i förhållande till det centrala innehållet. Vän med svenska 3 och Svenskan 6 visar på liknande resultat då de har en ojämn fördelning på uppgifter, men en relativt lik representation på uppgifter i förhållande till det centrala innehållet. Simsalabim 6 har en relativ jämn fördelning men minst representation av uppgifter i förhållande till det centrala innehållet av läromedlen.