No description available.

Uppsatsen analyserar två programanpassade läroböcker, Kontext – Svenska 1 för bygg- ochanläggningsprogrammet och Kontext – Svenska 1 för vård- och omsorgsprogrammet.Eftersom de två gymnasieprogrammen är starkt könsuppdelade är syftet att undersökahuruvida dessa läroböcker reproducerar eller problematiserar rådande normativakönsföreställningar och -stereotyper i samhället. Uppsatsen utgår från Norman Faircloughskritiska diskursanalys samt ett genusteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att boken för byggochanläggningsprogrammet är mer balanserad när det kommer till kvinnlig och manligrepresentation, medan boken för vård- och omsorgsprogrammet domineras av kvinnor.Seglivade normer kring könen lever dock fortfarande kvar i båda läroböckerna, exempelvisbeskrivs kvinnor oftare utifrån sitt utseende, medan män tydligt porträtteras som bådeskickliga hantverkare och läkare.

I en alltmer globaliserad och digitaliserad värld krävs ett kritiskt förhållningssätt till den information man möter, alltså ett critical literacy-perspektiv. Med läromedel som en central del av undervisningen är det av intresse att undersöka om läromedel främjar critical literacy. Därför är syftet med denna studie att undersöka och sammanställa om, och i så fall hur, läromedlen ABC-klubbens samt Livet i Bokstavslandets läsebok, arbetsbok och lärarhandledning för årskurs 3 gör det möjligt att arbeta med critical literacy. Med utgångspunkt i en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod sammanställs materialet, de frågor och uppgifter som återfinns i läromedlen ABC-klubben och Livet i Bokstavslandet, i tre tabeller. Tabellerna är kategoriserade enligt Allan Luke och Peter Freebodys fyra praktiker, Sten-Olof Ullströms uppgiftskulturer samt huruvida uppgifterna utförs enskilt eller tillsammans med andra. Genom en jämförande analys undersöks dessa läromedel för att ta reda på om och i så fall hur critical literacy representeras. Frågor och uppgifter som stödjer ett kritiskt förhållningssätt finns i båda läromedel, det representeras däremot på skilda sätt. Ytterst få frågor och uppgifter uttrycks explicit vara av kritisk karaktär utan det är snarare upp till läraren att se den möjlighet det skapar. Det är alltså inte frågorna och uppgifterna ensamma som blir ett critical literacy-arbete utan de kan snarare bli det beroende på hur de sedan tillämpas i undervisningen. / In a globalized and digitalized world there is a greater demand for a critical approach towards the flow of information, ergo a critical literacy perspective. With teaching materials as a central part of education it is of interest to research if teaching materials foster critical literacy. Therefor it is the purpose of this study to examine and compile if and in that case how the teaching material ABC-klubben and Livet i Bokstavslandet textbook, workbook and teacher’s manual for grade 3 makes it possible to work with critical literacy. Based on a combination of a qualitative and quantitative method the material that is found in the teaching materials ABC-klubben and Livet i Bokstavslandet is compiled in three charts. The charts are categorized according to Allan Luke and Peter Freebodys four resources, Sten-Olof Ullström’s task cultures and whether the tasks are done alone or with others. Through a comparative analysis the teaching materials are examined to find out whether critical literacy is represented. Questions and tasks that support a critical approach is present in both teaching materials, although represented in different ways. Few questions and tasks are explicitly told to be of a critical character, it is rather up to the teacher to se the opportunity. It is not the questions and tasks alone that become critical literacy, but rather how they are applied in the teaching.

No description available.

No description available.

Studien är en läromedelsgranskning med syftet att undersöka problemlösningsuppgifter i Matte Direkt Borgen 6 och Prima Formula 6. Studien ämnade att undersöka hur uppgifterna i läromedlens problemlösningskapitel som var utformade för att ge eleverna möjligheten att välja metod själv.     Genom att utveckla ett ramverk som är uppbyggt efter tidigare forsknings nyckelbegrepp kunde studien granska problemlösningsuppgifterna under delen i valda läromedel.   Resultatet av läromedelsgranskningen visar att Prima Formula 6 hade betydligt fler problemlösningsuppgifter än Matte Direkt Borgen 6. Däremot ansågs uppgifterna i Matte Direkt Borgen 6 hålla en högre nivå av problemlösning än Prima Formula 6.    Slutsatsen som kan dras är att läromedlen är i linje med tidigare forskning. Det framkommer att det är bättre att använda läromedel med fler uppgifter på en högre nivå enligt studiens analysverktyg. Läromedlen främjar användningen av problemlösning i skolan samt i vardagen.

Läroboken utgör en viktig grund för undervisning i ämnet matematik. Idag finns det ingen nämnd som aktivt granskar de läromedel som används i skolans verksamhet, vilket ställer krav på att lärare har kunskap att undersöka och välja lämpliga läromedel. Studien syftar till att undersöka hur två olika läromedel erbjuder elever att urskilja kritiska aspekter för tal i bråkform genom olika variationsmönster. Området för tal i bråkform är en viktig del inom matematiken för årkurs 1–3, då detta område ligger till grund för att i de vidare årskurserna utveckla kunskaper inom algebra och division. De läromedel som undersökts i studien är aktuella i dagens skolverksamhet och uppges vara utformade i enighet med de svenska styrdokumenten. Analysen av de valda läromedlen är baserad på en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i variationsteorin.Resultatet av innehållsanalysen visade på stora likheter i läromedlens utformning, där ett stort fokus riktades mot att synliggöra täljarens och nämnarens roll i ett bråkuttryck. Detta kan ses som positivt, då dessa två aspekter anses vara grunden för att förstå och kunna laborera med tal i bråkform. Uppgifterna i läromedlen visades vara repetitivt utformade, vilket kan minimera elevers möjlighet att få uppleva en variation av uppgifter. Läromedel kan användas som en grund i matematikundervisningen, men lärare måste aktivt granska sin undervisning för att tillgodose de delar som inte berörs i läromedlen.

Arbetet, med utgångspunkt i tidigare forskning, söker genom en enkätundersökning och intervjuer svar på vilka faktorer som påverkar lärares val av läromedel i engelska i årskurs 4-6. Bakgrunden beskriver inte bara läromedelsgranskningens historia utan tar också upp nutida debatt om läromedelsgranskning och visar också på olika perspektiv på läromedel samt olika faktorer som kan påverka läromedlet och lärarens val. Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna sammanställs och diskuteras i förhållande till frågeställningar, och visar på att lärare aldrig eller mycket sällan har en tydlig strategi för att välja basläromedel och kompletterande läromedel.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken sorts historia som förmedlas genom historieläroböcker för årskurs 4-6 utifrån kön och genus. Detta görs utifrån ett normkritiskt perspektiv samt Hirdmans genusteori. Det övergripande syftet konkretiseras i två forskningsfrågor: “Vilket utrymme får kvinnor och män i historieläroböckerna utifrån namn, pronomen, könsbestämmande substantiv och firstness?” och “Vilka betydelsefulla roller och grupper förekommer i historieläroböckerna, vilka platser förekommer de på, samt hur är dessa roller och grupper framställda utifrån könsstereotypa och normbrytande egenskaper utifrån Nikolajevas motsatsschema?”. I studien analyserades två historieläroböcker för årskurs 4-6. Inledningsvis analyserades i vilken utsträckning kvinnor och män förekommer i läroböckerna utifrån namn, pronomen, könsbestämmande substantiv samt firstness. Därefter analyserades hur betydelsefulla roller, grupper och personer framställs utifrån egenskaper i Nikolajevas motsatsschema samt vilka platser de olika personerna, rollerna och grupperna förekommer på. Resultatet visar att det är mannen som ges mest utrymme i de analyserade läroböckerna samt att en manlig firstness är vanligast. Vidare visar resultatet att könsstereotypa egenskaper är vanligast förekommande. Resultatet i relation till platser visar på en fördelning där kvinnor placeras mestadels i hemmet och män i offentligheten. Sammanfattningsvis visar resultatet på att mannen är norm utifrån att mannen nämns mest i de analyserade läroböckerna samt att män och kvinnor i stor grad tilldelas stereotypa egenskaper vilket därmed skulle leda till en reproduktion av könsstereotypa normer.

No description available.