Abstrakt       Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar och utgör ett växande folkhälsoproblem. Skolsköterskans främsta uppgift är att främja fysisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. För detta arbete är skolan en viktig arena. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland skolbarn i årskurs F-9. Metod: Kvalitativ metod användes och tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och kategorier och underkategorier skapades. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och nio underkategorier. Kategorierna är; Goda förutsättningar för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa som innefattar underkategorierna Betydelsen av samtal, Vikten av att skapa förtroende och goda relationer, Att iaktta tidiga tecken, Fungerande samarbete underlättar samt Att erhålla och erbjuda stöd och Hinder för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa som innefattar underkategorierna Brist på tid och resurser, Bristande samarbete, Brist på kunskap och erfarenhet samt Brist på stöd. Slutsats: Skolsköterskan är i arbetet med psykisk ohälsa en viktig resurs. Att arbeta med psykisk ohälsa ställer stora krav på skolsköterskans kunskaper och erfarenheter samt förmåga att kunna anpassa sig efter barnets individuella behov. Mycket talar för att Joyce Travelbee´s teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter kan implementeras i skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa. Nyckelord: Skolsköterska, Psykisk ohälsa, Barn årskurs F-9, Omvårdnad, Travelbee. / Abstract       Background: Mental ill-health among children and adolescents are increasing and are a growing public health problem. The schoolnurses primary task is to promote physical health and prevent mental ill-health. For this work, the school is an important arena. Aim: The aim of the study was to illuminate school-nurses´experiences of prevention and early detection of mental ill-health among schoolchildren in grades F-9. Method: Qualitative method was used and ten semi-structured interviews were conducted. The interviews were recorded and transcribed verbatim. The interviews were analyzed using qualitative content analysis and categories and subcategories were created. Results: The analysis resulted in two categories and nine subcategories. The categories are; Good conditions for the school nurse´s work with mental health which includes the subcategories The meaning of the dialogue, The importance of creating confidence and good relations, To observe early signs, Effective collaboration facilitates and To obtain and offer support and Barriers to the school nurse´s work with mental health which includes the subcategories Lack of time and resources, Lack of collaboration, Lack of knowledge and experience and Lack of support. Conclusion: The school nurse is at work with mental ill-health a vital resource. Working with mental ill-health places great demands on the schoolnurse´s knowledge and experience and the ability to adapt to the child´s individual needs. Much indicates that Joyce Travelbees theory of interpersonal aspects of nursing can be implemented in the schoolnurse´s work with mental ill-health. Keywords: School-nurse, Mental ill-health, Children grades F-9, Nursing, Travelbee.

Denna studie har behandlat lärares val av läromedel när det kommer till normkritiskt tänkande kring heteronormen. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare inom grundskolan arbetar normkritiskt kring heteronormen genom valet av läromedel och dess användning. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer av fyra lärare inom grundskolan. Intervjuerna har sedan transkriberats, analyserats och tematiserats. Resultatet som framkom analyserades sedan utifrån bakgrund, tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkt. Bakgrunden i denna studie handlar om lärares val av läromedel, samt Lgr22s revidering av ämnet som numera heter sexualitet, samtycke och relationer. Under tidigare forskning har studien undersökt läromedel ur ett historiskt perspektiv, läromedlens användning och utsträckningsområde samt lärares prioriteringar i val av läromedel. Den teoretiska utgångspunkt som denna studie vilar på är Queerteori.  Resultatet visar att lärare prioriterar att materialet uppfyller läroplanens mål, att fakta i materialet stämmer, att innehållet väcker intresse hos eleverna samt att materialet förhåller sig till värdegrundsarbete. Dessa faktorer vägde tyngre än det normkritiska perspektivet kring heteronormen i valet av läromedel. Resultatet visar även att lärarna gör egna anpassningar, bland annat genom att lyfta egna normbrytande exempel, för att göra undervisningen mer normkritiskt kring heteronormen.