<p><p>Väsentlighet är ett grundläggande begrepp inom all revision och avgör vad revisionsarbetet ska inriktas på och hur omfattande det ska bli. För att inte granska fel saker och glömma bort viktiga områden är det betydelsefullt att utföra väsentlighetsbedömningen redan under planeringen av granskningen (FAR Förlag 2006).</p><p>Uppsatsen handlar främst om hur det professionella omdömet påverkar väsentlighetsbedömningen. Vidare behandlar även uppsatsen hur revisorerna arbetar praktiskt vid väsentlighetsbedömningen.</p><p>Vi presenterar i vår uppsats litteratur som behandlar väsentlighetsbedömningen och hur revisorns professionella omdöme påverkar detta. I vår undersökning intervjuade vi åtta revisorer, som representerar tre större revisionsbyråer, med olika erfarenhet inom branschen för att få en djupare förklaring gällande väsentlighetskonceptet. Av dessa var tre auktoriserade, tre godkända och två varken eller. De fick svara på ett antal förutbestämda frågor och även genomföra ett case som de skulle diskutera kring samt fastställa ett väsentlighetsbelopp.</p><p>Vår undersökning stöder hypotesen att revisorns professionella omdöme påverkar väsentlighetsbedömningen. Vi kom fram till att personliga egenskaper så som sunt förnuft och ”magkänsla” är viktiga egenskaper gällande det professionella omdömet. Vidare ses även kunskap som en viktig egenskap. Den absolut viktigaste egenskapen gällande det professionella omdömet är erfarenheten eftersom den är en bidragande faktor till övriga egenskaper.</p><p>Vår undersökning tyder på, utifrån resultatet av vårt case, att väsentlighetsbeloppet påverkas av revisorernas ålder och år i branschen. De med mest erfarenhet sätter överlag ett högre väsentlighetsbelopp.</p></p>

Väsentlighet är ett grundläggande begrepp inom all revision och avgör vad revisionsarbetet ska inriktas på och hur omfattande det ska bli. För att inte granska fel saker och glömma bort viktiga områden är det betydelsefullt att utföra väsentlighetsbedömningen redan under planeringen av granskningen (FAR Förlag 2006). Uppsatsen handlar främst om hur det professionella omdömet påverkar väsentlighetsbedömningen. Vidare behandlar även uppsatsen hur revisorerna arbetar praktiskt vid väsentlighetsbedömningen. Vi presenterar i vår uppsats litteratur som behandlar väsentlighetsbedömningen och hur revisorns professionella omdöme påverkar detta. I vår undersökning intervjuade vi åtta revisorer, som representerar tre större revisionsbyråer, med olika erfarenhet inom branschen för att få en djupare förklaring gällande väsentlighetskonceptet. Av dessa var tre auktoriserade, tre godkända och två varken eller. De fick svara på ett antal förutbestämda frågor och även genomföra ett case som de skulle diskutera kring samt fastställa ett väsentlighetsbelopp. Vår undersökning stöder hypotesen att revisorns professionella omdöme påverkar väsentlighetsbedömningen. Vi kom fram till att personliga egenskaper så som sunt förnuft och ”magkänsla” är viktiga egenskaper gällande det professionella omdömet. Vidare ses även kunskap som en viktig egenskap. Den absolut viktigaste egenskapen gällande det professionella omdömet är erfarenheten eftersom den är en bidragande faktor till övriga egenskaper. Vår undersökning tyder på, utifrån resultatet av vårt case, att väsentlighetsbeloppet påverkas av revisorernas ålder och år i branschen. De med mest erfarenhet sätter överlag ett högre väsentlighetsbelopp.

No description available.

I den svenska gymnasieskolan domineras matematikundervisningen av en undervisnings­modell där lektionerna vanligtvis inleds med att läraren håller genomgång för hela klassen, och eleverna får sedan räkna enskilt i läroboken (Skolinspektionen, 2010; Skolverket, 2003; Skolverket, 2004). Denna undervisning benämns i denna studie för den dominerande undervisningsmodellen i svensk matematikundervisning. Undervisningsmodellen kritiseras av bland andra Skolverket (2003) och Skolinspektionen (2010), och regeringen har pekat ut undervisningsmodellen som en del av problemet med svenska elevers sjunkande matematikresultat (Regeringskansliet, 2011). Trots detta finns den kvar och upprätthålls i matematikundervisningen, vilket väcker frågan vad orsakerna till detta kan vara. Eftersom det är lärarna som utifrån tolkning av styrdokumenten planerar och genomför undervisningen, så är det lämpligt att vända sig till dem för att förstå varför undervisningen ser ut som den gör. Utifrån detta syftar denna studie till att öka förståelsen för några matematiklärares förhållningssätt till den dominerande undervisningsmodellen i matematik. För att ta reda på lärarnas förhållningssätt har kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Analysmetoden utgörs av en kategorisering som utgår från Fredrikssons (2007, 2010) forskning om lärarens olika förhållningssätt. Fredriksson menar att lärarnas handlingsutrymme gör det möjligt för dem att anta fyra olika förhållningssätt; det professionella förhållningssättet, det byråkratiska förhållningssättet, det brukarorienterade förhållningssättet och det marknadsorienterade förhållningssättet. Dessa olika förhållningssätt påverkar lärarens offentliga myndighetsutövning; deras attityder, handlingar och beslut. Studiens huvudsakliga resultat är att lärarnas professionella förhållningssätt är vanligast när de talar om den dominerande undervisningsmodellen. Detta visar sig genom att många av de fördelar och motiv som beskrivs berör elevernas lärande, och grundar sig i lärarnas erfarenhet och kunskap. Det byråkratiska förhållningssättet antas av några lärare, vilka menar att undervisningsmodellen gör det enklare att följa styrdokumentens riktlinjer. Några av lärarna antar också ett brukarorienterat förhållningssätt. Enligt dessa lärare vill eleverna att matematikundervisningen ska utformas enligt den dominerande undervisningsmodellen. Det marknadsorienterade förhållningssättet antas endast av en informant. Denna lärare beskriver att skolans profil har lett till att denne måste hålla ett extremt högt tempo, vilket omöjliggör annan typ av undervisning.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra vad som innefattar ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola, samt hur förskollärare arbetar för att vidareutveckla ett sådant förhållningssätt. Som metod har semi-strukturerade intervjuer genomförts med åtta verksamma förskollärare. Att inneha ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola omfattas av att: arbeta utifrån förskolans läroplan, använda språket som verktyg för kommunikation, vara etisk medveten och ha öppenhet för kulturell mångfald, samt kunna använda olika verktyg för att tillämpa kunskap i förskollärarprofessionen. Av studien kan slutsatsen dras att ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola, omfattas av att arbetet bedrivs i enlighet med intentionerna i förskolans läroplan, och att det krävs kunskap, erfarenhet och kompetensutveckling för att kunna vidareutveckla detta.

Forskning tyder på att den professionella relationen är betydelsefull för resultatet av en insats inom socialt arbete och att det finns många olika faktorer som den professionella måste förhålla sig till. Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattning om den professionella relationen, samt hur man som professionell kan förhålla sig i relation till klienter som saknar ett brett social nätverk. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som arbetar på Hem för vård och boende samt stöd- och utslussningsboende för ensamkommande barn. Det insamlade materialet har strukturerats utifrån Grounded Theory för att därefter analyseras hermeneutiskt. Studien har mynnat ut i en modell som synliggör den avvägning socionomen måste göra mellan att delge eller inte delge i relation till klienten. Det är intervjupersonernas uppfattning att det är professionellt att vara personlig men inte privat i relation till klienten. Studien visar att det är viktigt att den professionella lyckas balansera mellan att delge eller att inte göra det på ett sådant sätt att det gynnar kontakten med klienten och bevarar den professionellas integritet. En av studiens tydligaste slutsatser är att socionomen ständigt bör reflektera över sitt förhållningssätt och behålla fokus på klientens behov i den professionella relationen.

Bakgrund Hjärtat är livsviktigt för den kroppsliga funktionen och ansvarar för syresättning till alla kroppens organ. När ett plötsligt hjärtstopp inträffar slutar hjärtats pumpförmåga att fungera och blodtillförseln till kroppen och hjärnan avtar. Vid ett hjärtstopp skall sjuksköterskan påbörja hjärt- och lungräddning, initiera defibrillering samt kontakta akutteam. Allt detta skall ske inom ett fåtal minuter för att öka överlevnadschanserna för patienten. Sjuksköterskan skall även finnas som stöd till anhöriga om de närvarar under en sådan situation. Det påvisas dock en bristfällighet gällande sjuksköterskans utförande av arbetsuppgifter vilket leder till intresse för det professionella ansvar som sjuksköterskan har vid det akuta omhändertagandet av patienter som drabbats av hjärtstopp på sjukhus. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans professionella ansvar vid det akuta omhändertagandet av patienter med hjärtstopp på sjukhus. Metod Den metod som valts är en icke-systematisk litteraturöversikt. De 18 inkluderade artiklar som använts har antingen varit av kvalitativ eller kvantitativ ansats och har analyserats genom en integrerad analys. De inkluderade studierna återfanns i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat De granskade vetenskapliga artiklarna i resultatet framhäver brister gällande sjuksköterskans utförande av arbetsuppgifter. Litteraturöversikten påvisade att det föreligger ett tillkortakommande hos sjuksköterskan gällande utförandet av arbetsuppgifter då en osäkerhet och rädsla kunde beskådas i samband med behandlingsåtgärder vid ett inträffat hjärtstopp. I studierna framkommer det även en bristande händelseregistrering samt en farhåga att kontakta akutteamet. Slutsats Åtskilliga brister råder i sjuksköterskans agerande vid hjärtstopp som sker på sjukhus. Dokumentering är bristfällig, en rädsla förekommer för att kontakta akutteam samt en bävan för att använda defibrillatorn föreligger. Konklusionen av denna litteraturöversikt är att sjuksköterskan ständigt är i behov av utbildning för att upprätthålla sin kompetens. Kontinuerligt lärande kommer även leda till en högre självsäkerhet hos sjuksköterskan, vilket resulterar i en mer patientsäker vård.

No description available.

No description available.

Vi har undersökt ålder och erfarenhets påverkan på revisorers risk- och väsentlighetsbedömning. Tidigare studier om risktagande och dess relation till ålder och erfarenhet har visat blandade resultat, somliga forskare menar att det finns en positiv korrelation medan andra menar det motsatta. Denna uppsats grundas på en casestudie som har utförts på åtta svenska revisorer. Åldersspannet bland revisorerna i studien är 24 till 67 år. Utifrån ett fiktivt företag har revisorerna tagit fram ett väsentlighetsbelopp, samt bedömt vilka riskområden som finns i resultat- och balansräkningen. Vi har även ställt återkopplande frågor för att förstå revisorernas resonemang. Vår studie visar att det professionella omdömet spelar en central roll hos revisorerna när det kommer till att göra risk- och väsentlighetsbedömningar, och att omdömet förändras ju mer erfarenhet revisorn har. En erfaren revisor kan lita mer på det professionella omdömet istället för interna och externa riktlinjer. Gällande förhållandet mellan ålder/erfarenhet och risk så ger vår studie inga fullständiga svar, men studien visar att risktagande bland revisorer inte minskar med en ökad ålder och erfarenhet.