En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd. Resultatet analyseras utifrån teori om betydelsen av tillit och hur brott tenderar att påverka offer negativt. Vidare indikerar studiens resultat på att professionellt stöd försämrar brottsoffers tillit. I analysen diskuteras de eventuella selektionseffekter som kan tänkas påverka detta överraskande resultat. Denna studie har funnit att det är svårt att mäta effekten av professionellt stöd för tilliten gällande brottsutsatthet. Givet att detta är en viktig fråga behövs vidare datainsamling som fokuserar på detta problem.

Syftet är att undersöka vad förskollärare uppfattar att ett professionellt förhållningssätt mellan kollegor innebär. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att kommunikation är övergripande för att förskollärarna ska kunna upprätthålla ett professionellt förhållningssätt mellan varandra. Resultatet visar även hur förskollärarnas förhållningssätt gentemot varandra påverkar resterande verksamhet. En slutsats är att det finns olika faktorer som kan leda till att förskollärarnas förhållningssätt mellan varandra kan påverka deras profession.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 55 000 personer med ett substansmissbruk och cirka 45 000 personer med ett narkotikaklassat läkemedelsmissbruk under 2019. Sjuksköterskan ska kunna bemöta personer med substansmissbruk med ett professionellt förhållningssätt. När sjuksköterskan förhåller sig till ett öppet sinne och följsamhet möjliggör det att personen bakom substansmissbruket kan uppmärksammas. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta personer med substansmissbruk inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar och fem kvantitativa artiklar analyserades enligt Friberg (2012). Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier samt subkategorier. Den första kategorin var förhållningssättets olika dimensioner med subkategorierna personen bakom substansmissbruket, sjuksköterskans utmaningar och att smärtlindra personer med substansmissbruk. Den andra kategorin var utbildningens betydelse för sjuksköterskan med subkategorierna kunskapens roll och sjuksköterskans attityd. Den sista kategorin var stigmatisering av personer med substansmissbruk med subkategorin fördomarnas barriärer. Slutsats: Resultatet presenterar att ökad utbildning och kunskap kan hjälpa sjuksköterskan att bemöta personer med substansmissbruk med ett professionellt förhållningssätt. Det innebär att bemötandet präglas av en icke dömande attityd.

Syftet med studien var att belysa hur professionella beskriver sitt arbete med gravida kvinnor som har en missbruksproblematik. Frågeställningarna var: vilka arbetssätt och metoder används i de olika verksamheterna samt hur beskriver professionella att samverkan kring gravida kvinnor med missbruksproblematik fungerar? Studien har en kvalitativ ansats utifrån en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer har tillämpats. Studiens resultat belyser vikten av ett professionellt förhållningssätt samt det relationella perspektivet för att kunna se och möta kvinnan bakom missbruket. Resultatet visar bland annat att en utveckling i samverkan mellan aktörerna inom missbruksvården behövs, för att främja ett lyckat förändringsarbete. I resultatet framkom det även att intervjupersonerna ansåg att det behövs mer kunskap och utveckling kring det sociala arbetet tillsammans med gravida kvinnor med missbruksproblem Slutsatsen som framkommit visar att de professionella som arbetar tillsammans med gravida kvinnor som har en missbruksproblematik förhåller sig professionellt i sin yrkesroll, oavsett vad den professionella kan tänka eller tycka privat. De professionellas roll i arbetet är betydelsefull, för att fånga upp gravida kvinnor med missbruksproblematik i ett tidigt skede. Det är viktigt att professionella bygger upp en relation med kvinnan som grundar sig på tillit och därmed motiverar kvinnan till att söka samt ta emot hjälp för sitt missbruk.

SAMMANFATTNING Bakgrund Patienter sover allmänt sämre när de vårdas inom slutenvård. Sömnbrist kan leda till förlängt sjukdomstillstånd som därmed kan leda till förlängda vårdtider. Sjuksköterskans roll är att identifiera problem, risker och resurser för att planera omvårdnadsarbetet. Tillit mellan vårdgivare och vårdtagare bidrar till en ökad känsla av trygghet och förmåga att somna. Att främja nattsömn hos patienter inom slutenvård är sjuksköterskans professionella ansvar. Syfte Syftet var att belysa hindrande faktorer som påverkar patienters nattsömn inom slutenvård. Metod En allmän litteraturöversikt genomfördes. Datainsamling genomfördes i form av en artikelsökning i databaserna PubMed och CINAHL. En databearbetning och analys utfördes på 15 vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys tillämpades för att kategorisera faktorer som stör nattsömn hos patienter inom slutenvård. Resultat Under analysen identifierades många faktorer som störde nattsömnen för inneliggande patienter. Dessa faktorer presenterades under två huvudkategorier som vardera delades in i två subkategorier. Ena huvudkategorin var individuella faktorer, som delades in i subkategorierna emotionella faktorer och fysiska faktorer. Den andra huvudkategorin var miljöfaktorer, som delades in i fysisk miljö och omvårdnad som en hindrande faktor. Två av huvudfynden var att det brast i sjuksköterskans professionella bedömningsfärdigheter för att skatta patienters sömn och att omvårdnadsåtgärder ofta var en faktor som påverkade nattsömnen negativt. Slutsats Slutsatsen var att det fanns en hel del faktorer som påverkade inneliggande patienters nattsömn. Många faktorer var risker till bidragandet av sömnbrist, som därav kunde påverka hälsan och välbefinnandet. Främjandet av god nattsömn var sjuksköterskans professionella ansvar, trots det prioriterades inte sömn för patienter inom slutenvård.

Syftet är att undersöka hur förskollärare och barnskötare beskriver professionellt förhållningssätt och makt gentemot varandra som kollegor samt hur professionellt förhållningssätt och makt kommer till uttryck i praktiken. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta deltagare. Resultatet visar en medvetenhet om professionellt förhållningssätt hos de åtta deltagarna. En av de saker som framkom var vikten av att kunna skilja på sin privata roll och sin yrkesroll, att vara lyhörd och att kunna se och lyfta varandras styrkor. Det framkom även att makt var något som de åtta deltagarna inte reflekterat kring, men att det ändå hade en förståelse för vad makt innebär. Resultatet påvisar att deltagarna var ense om att det finns positiv och negativ makt. Slutsatsen är att medvetenheten om vikten av professionellt förhållningssätt stämmer överens med vad litteraturen säger. Dock kan det i slutsatsen konstateras att makt är något som behöver lyftas mer i arbetslagen

No description available.

Bakgrund Palliativ vård har som syfte att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienten. Men den palliativa vårdens fokus ligger inte endast på patienten utan också på stödet till de närstående. Stödet är viktigt då denna period i livet kan upplevas som traumatisk för de närstående, speciellt om de närstående inte hunnit förbereda sig. Detta kan leda till otrygghet och förvärra de närståendes psykiska mående. Syfte Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser och behov av stöd vid palliativ vård. Metod En litteraturöversikt genomfördes där aktuella kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga forskningsartiklar granskades, bearbetades och analyserades. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade tydligt på att de närstående inom palliativ vård är i behov tydlig och konkret information från sjuksköterskan där närstående önskar få utbyta kunskap tillsammans med sjuksköterskan. De närstående är även i behov av emotionellt stöd. Att få delta i olika stödgrupper var också en typ av stöd där både sjuksköterskan och andra människor i lika situationer var av betydelse för de närstående. Slutsats Närstående har ett stort behov av stöd från sjuksköterskan samt sjukvården generellt. Det är viktigt att sjuksköterskan informerar närstående samt förbereder dem inför den vårdande rollen, annars resulterar detta i att närstående känner sig otrygga i situationen. De närstående är i behov av mycket emotionellt stöd. Här spelar sjuksköterskans personliga egenskaper roll som kan påverka de närståendes upplevelser av stöd och information.

Denna studie är en del i utvärderingen av ett förbättringsarbete på en f-6 skola inom området digital kompetens. Den teoretiska bakgrunden till studien är teorin om professionellt kapital av Andy Hargreaves och Michael Fullan. Professionellt kapital utgörs av den gemensamma produkten av humankapital, socialt kapital och beslutskapital Hargreaves &Fullan (2012). Utifrån teorin ställdes hypotesen att lärarna skulle utveckla det professionella kapitalet i aspekten att utveckla elevers digitala kompetens om de deltog i förbättringsarbetet. Syftet var att undersöka hur lärarna uppfattar att det professionella kapitalet i aspekten elevers möjlighet att utveckla digital kompetens, utvecklats på skolan till följd av förbättringsarbetet. Studien är en kvalitativ deduktiv studie där semistrukturerade intervjuer använts för att undersöka åtta lärares uppfattningar. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna upplever att de har utvecklats olika mycket och inom olika områden som utgör teorin om professionellt kapital och att studiens hypotes därmed inte kan bekräftas. Det svårt att säga om utvecklingen beror enbart på förbättringsarbetet eller om denna utveckling också har andra orsaker. Att organisera förbättringsarbete genom ett distribuerat ledarskap och avsätta tid och resurser på det sätt som gjorts får anses vara framgångsrikt. Framgångsrikt har också varit att lärarna genomfört detta tillsammans och att det innehållit praktiska elevnära moment.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vad det är som skapar förståelse mellan den vägledningssökande och studie- och yrkesvägledaren i studie- och yrkesvägledningssamtalet. Detta för att bidra till en fördjupad förståelse för läsaren om interaktionen mellan vägledare och sökande. En kvalitativ metod användes i undersökningen där inspelade vägledningssamtal analyserades och tolkades. Resultatet bekräftar tidigare forskning inom området samt påvisar vikten av vägledarens sociala kompetens som en bidragande faktor till upplevelsen av att vara förstådd. Den slutsats som kunde dras av resultatet var att ett aktivt lyssnande, att få bekräftelse på olika sätt och vägledarens bemötande var de främsta bidragande faktorerna till förståelse mellan vägledare och sökande. Det som hindrade förståelsen dem emellan var främst brist på aktivt lyssnande från båda parter. Vidare forskning uppmuntras kring vikten av den professionella samtalsledarens sociala kompetens, kompensation mellan olika egenskaper och huruvida det spelar roll för förståelsen i samtalet.</p><p>The purpose of this research was to study the factors that contribute to equal understanding between the counsellor and applicant in a career counselling session. To get a deeper knowledge of the interaction in a session a qualitative method was used in the research. Recordings of different guidance counselling conversations were analyzed and interpreted. The results do not only confirm earlier research, it also shows the importance of the counsellors´ social skills as a contributing factor of understanding. The conclusion that could be drawn of the results was that active listening, acknowledgement in various ways and counsellor attitude where the most contributing factors to understanding. The factors that prevented understanding were primarily lack of listening from both parts. Further research about the importance of the counsellor´s social skills is encouraged, whether it is relevant for the comprehension in the conversation or not.</p>