The aim of this study was to get a better understanding of social workers experiences of supervisions impact on social work with children and families. The two research questions where: Which are social workers needs of supervision? And does social workers perceive supervision as a tool for professional development and learning? The study´s empirical findings were a result of semi-structured interviews with five social workers in the social service department. The study´s theoretical framework was based on two different theories: new institutionalism, which is a specialization within organizational theory, and system theory perspective. The result found that social workers experiences supervision as an opportunity for support and reflection, which encourages them to develop professional skills in their daily work. Supervision had an effect on social workers self-confidence and wellbeing by adding expertise, which gave more structure, energy and stress relief in their work. The interviews also showed that supervision had a direct impact on the interaction and the team climate within a working group. However, certain terms and conditions must have been considered to call supervision successful. The supervisors responsibility to lead, see the groups needs and have an over all perspective was mentioned as one condition for good supervision. Another term was that the group cooperated and showed professionalism and respect towards one another. It was very important that supervision took place in a safe environment and that all group members felt trust towards their colleagues and supervisor. This way they where able to learn from each others experiences and show vulnerability and emotions which could contribute to reflection and professional development. Furthermore, social workers emphasise supervision as positive and a necessary tool in order to achieve an efficient and well functioning workplace.

Politiseringen av förvaltningen förskjuter tjänstemännen till den politiska domänen. Övergången från lekmannastyrd förvaltning till lekmannastyrd tjänstemannaförvaltning har förändrat den politiska styrningen i kommun och region. I skuggan av den stärkta tjänstemannastyrningen har fullmäktigeförsamlingarnas lagstadgade beslutanderätt som folkvald församling, åsidosatts. Det Weberianska idealet som modell för den politiska styrningen av förvaltningen framgår i forskningen på området att inte svara på verkligheten. I uppsatsen har olika grupper av förtroendevalda i Laholms kommun och Region Halland intervjuats, i syfte att studera deras uppfattningar om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Resultatet har ställts mot ett Weberianskt synsätt och ett professionellt synsätt om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Det Weberianska idealet lever vidare i de förtroendevaldas uppfattningar som normativ föreställning om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Hel- och deltidspolitikerna uppfattar att uppgiftsfördelningen mellan politikernas ansvar för ”vad-frågor” och tjänstemäns ansvar för ”hur-frågor”, fungerar. Fritidspolitikernas upplever däremot att den politiska makten koncentrerats till hel- och deltidspolitiker i nämnder och styrelser, och till ledande tjänstemän.

Sammanfattning Bakgrund: Enligt Svenskt intensivvårdsregister är förflyttningar av patienter en risk, särskilt hög säkerhetsrisk har de som flyttas från en intensivvårdsavdelning till allmän avdelning. Då det stora gapet i vårdnivå kan leda till komplikationer och risk för återinskrivningar är utskrivningsprocess från en intensivvårdsavdelning ofta komplicerad och underskattad. Intensivvårdsavdelningen i Malmö beslöt sig för att genom ett förbättringsarbete förändra sin utskrivningsprocess.   Syfte: Syftet med detta förbättringsarbete är att skapa förutsättningar för en optimal överflyttning från intensiven till allmän vårdavdelning.   Syftet med studien av förbättringsarbetet var att undersöka de olika mikrosystemens medarbetares erfarenheter av förbättringsprojektet med den nya rollen samvårdsjuksköterska.   Metod: Metoden för förbättringsarbetet var Nolans förbättringsmodell                Studien var en fallstudie med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Förbättringsarbetet nådde inte upp i önskvärda mätvärdena återinskrivning, nattliga utskrivningar och en ökning av utskrivningar innan klockan tolv uteblev. Fler patienter skrevs ut med genomgången checklista och en samvårdssjuksköterska som stödde processen före, efter och under överflyttning. Studien visade att erfarenheterna av samvårdssjuksköterskan var hens professionella förhållningssätt som visades genom hennes yrkesskicklighet, förmåga till lärande och delaktighet   Slutsats: Förbättringsprojektets huvudsakliga syfte att skapa optimala förutsättningar för en säker patientflytt från intensiven till en allmän avdelning kan ses som delvis uppfyllt, samvårdssjuksköterskan stärker processen före, under och efter överflyttningen. / Summary From the ICU to a general ward- Employees experience off a liason nurse function associated with an improvement work for creating patient secured transmissions   Background: Displacement of patients is, according to Swedish intensive care register, a risk – a particularly high security risk for those who move from an intensive care unit to a general ward. Since the great gap in level of care can lead to complications and risk of reentry, the discharge process from an ICU is often complicated and underestimated. ICU in Malmö decided to, through an improvement procedure, change their discharge process.   Purpose: The purpose of this improvement is to create conditions for an ideal transfer from ICU to general wards.   The purpose of the study of the improvement is to investigate the different micro systems’ coworkers’ experience of the improvement procedure as in the new role of being a liaison.   Method:  The Method used in the improvement procedure is Nolan’s improvement model. The study is a case study with qualitative contain analysis.   Results: The improvement procedure did not reach desirable readings – reduction of reentries, nocturnal discharges and an increase of discharges before twelve o’clock failed to appear.   Additional patients were discharged with accomplished checklists together with a liaison who supported the process, before, after and during the transfer.   The study showed that the experience of the liaison was his/her professionalism, ability of learning and participation.   Conclusion: The improvement procedure’s main cause to create ideal conditions for a secure displacement of patients from ICU to general wards is partly accomplished; the liaison reinforces the process before, after and during the transfer.

I egenskap av speciallärare med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling har vi ett särskilt ansvar när det gäller elevers läs- och skrivförmåga eftersom merparten av uppgifterna i skolan kräver en åldersadekvat läs- och skrivförmåga. När vi som speciallärare möter elever med långvariga svårigheter inom läs- och skrivområdet med en icke kontinuerlig skolnärvaro kan det vara svårt att definiera grundproblematiken. Detta kan utgöra ett hinder i arbetet att sätta in effektiva åtgärder.   Syftet med denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv identifiera framgångsfaktorer som har positiv inverkan för elever i läs- och skrivsvårigheter och deras skolnärvaro utifrån ett professionellt bemötande. Därför genomfördes semistrukturerade intervjuer av fem speciallärare i två olika kommuner kring deras erfarenhet av elever med låg skolnärvaro och läs- och skrivsvårigheter.   Slutsatsen utifrån intervjuerna är samlade under rubrikerna professionellt förhållningssätt, läs- och skrivsvårigheter och låg skolnärvaro. Resultatet presenteras genom ett antal framgångsfaktorer i syfte att öka skolnärvaron. Gällande det professionella förhållningssättet är ett kontinuerligt och professionellt bemötande av engagerade, lyhörda och uppmärksamma pedagoger ett vinnande koncept. Vår studie visar också värdet av kartläggning kring elever för att sätta in rätt åtgärder och utvärdera dessa så att de är ändamålsenliga. Organisationen kring eleverna och att de upplevs inkluderade, känner delaktighet och har stöd är en nyckeln till att öka skolnärvaron.

The aim of this thesis is to contribute to deeper knowledge about the writing practices of teachers in upper secondary school. Schools are under constant pressure to respond to the needs and expectations of an ever-changing society and political intentions. A major factor in this change which is taking place in schools is digitalization. Another factor is the adoption of new governing principles for schools involving management by goals and results, which brings increased demands for written documentation of teachers' work. In order to describe and problematize this development the thesis is based on a combination of Critical Discourse Analysis and New Literacy (Clark and Ivanič, 1997). The theoretical framework rests upon an understanding of writing as social action and the idea that texts both affect and are affected by the social environment. The empirical study focuses on twelve teachers and their writing practices, analyzed during week-long field visits over three years. The teachers' talk about their writing is used together with analyses of texts and images to investigate parts of teachers' writing which, according to the teachers, are considered complex and problematic. The findings indicate significant differences between the writing practices of the individual teachers, where each teacher has his or her own system of texts fulfilling different purposes. Despite these differences it is still possible to identify recurrent themes in the discursive conditions for teachers' writing: efficiency, reuse, authority, audit, relationships to addressees, and room to maneuver. The study illustrates possible dilemmas for teachers' writing at the intersection of teachers' professional responsibility and demands for accountability.

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen kommer att öka och som en konsekvens av detta ökar också antalet patienter med bensår. Inom vården av dessa patienter är specialistsjukvårdens roll att sätta in riktade behandlingar för en ökad sårläkning och minska lidandet för patienten. Inom den kommunala hemsjukvården är det distriktssköterskan som har huvudansvaret för patienter med bensår. Samarbete runt dessa patienter är nödvändigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva uppfattningar hos distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård om deras samarbete med specialistsjukvård avseende patienter med bensår. Metod: En kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts i studien. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med elva distriktssköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre beskrivningskategorier; möjligheter att konsultera ger trygghet, bristande förståelse för unika förutsättningar och utveckla ökad samsyn; med åtta uppfattningar. Konklusion: Det som framkommer i studien är hur viktig trygghet, förståelse och samsyn är för att ett samarbete ska uppfattas som positivt. Denna studie visar att det finns potential för förbättring av samarbetet och därmed en ökad förståelse för distriktssköterskornas perspektiv inom omvårdanden av patienter med bensår. / Background: The population of elderly will increase and as a consequence patients with leg ulcers will also increase. In caring for patients with leg ulcers the specialist healthcare uses targeted therapies with the purpose of enhanced wound healing and reduce the suffering for the patient. The district nurse has the main responsibility for patients with leg ulcers in the municipal home care and collaboration around these patients is nessecary. Aim: The aim of this study was to describe the perception of district nurses in the municipal home care of their collaboration with specialist healthcare, regarding patients with leg ulcers. Method: A qualitative approach with a phenomenographic method was used.  The data was collected through interviews with eleven district nurses in municipal home care. Results: Three major description categories emerged; opportunities to consult offers assurance lack of understanding for the unique conditions and procuring a greater consensus; with eight perceptions. Conclusion: This study showed how important assurance, understanding and consensus is for the collaboration to be perceived as positive and that there is potential to improve the collaboration. The study contributes to a better understanding for the district nurses perspective concerning the care for patients with leg ulcers.

Every child has the right to be protected from abuse, violence and exploitation. Children in Bhutan today have rights by law not to be subject to physical abuse, yet UNICEF statistics show that over 64% of children have been physically abused at least once in their lives. There are four types of child maltreatment, physical abuse, emotional abuse, sexual abuse and neglect. This study focuses on physical abuse. According to the Youth Development Fund of Bhutan there is a lack of knowledge to address child protection issues in the country. The aim was to investigate the radiographers experience and perceived responsibility when suspecting child abuse. A qualitative interview study with inductive approach was used to answer the study’s purpose. Five radiographers were interviewed at the national referral hospital in Thimphu. The result shows that there is a lack of knowledge about child abuse, but the radiographers are aware of their responsibility by law to report suspected cases of child abuse. The radiographers perceive that their responsibility lay in taking as good images as possible. The radiographers are doing their best with the resources available but that is not enough to protect the children against violence. / Varje barn har rätt att skyddas mot misshandel, våld och exploatering. Barn i Bhutan har idag rätt att inte utsättas för fysiskt våld men statistik från UNICEF visar att över 64% av barnen har utstått fysiskt våld minst en gång i livet. Det finns fyra typer av barnmisshandel, fysiskt våld, psykiskt våld, sexuella övergrepp och försummelse. Denna studie fokuserar på fysiskt våld. Enligt Bhutans ungdomsutvecklingsfond (YDF) finns brist på kunskap för att ta itu med barnsäkerhetsfrågor i landet. Syftet med studien är att undersöka radiografers erfarenheter och hur de uppfattat sitt ansvar vid misstänkta fall av barnmisshandel. En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats användes för att besvara studiens syfte. Fem radiografer intervjuades på sjukhuset i Thimphu. Resultatet visar att kunskapen om barnmisshandel är bristfälliga men att radiograferna är väl medvetna om sin skyldighet enligt lag att rapportera misstänkta barnmisshandelsfall. Radiograferna uppfattar att deras ansvar ligger i att ta så bra bilder som möjligt. Radiograferna gör sitt bästa med de resurser som finns tillgängliga men det räcker inte för att skydda barnen från våld.

HR-arbetet är under ständig utveckling i en allt mer globaliserad värld, genom digitala lösningar förändras också rekryteringsarbetet. Plattformar så som LinkedIn ger möjligheten att finna kandidater i Australien så som i grannbyar. Denna kvalitativa studie syftar till att få en ökad förståelse för hur HR-personal använder sig av LinkedIn i rekryteringsprocessen, samt vilka möjligheter och utmaningar det kan föra med sig. Informationen i denna studie ligger till grund från tidigare forskning på området samt från tre semistrukturerade intervjuer med fyra deltagande respondenter, som samtliga arbetar aktivt med LinkedIn i rekryteringsprocessen.Resultaten visar att LinkedIn är användarvänligt och verktyget är en tillgång för rekryterare att enkelt nå ut till potentiella kandidater. Det finns en del utmaningar med plattformen att ha med i beaktning, då tillförlitligheten av vad personer skriver om sig själva kan variera. Trots de möjligheter och utmaningar som finns inom forskningsområdet, ställer studiens respondenter sig positiva till den digitala utvecklingen i rekryteringsarbetet.

<p>Jag har gjort en kvalitativ undersökning bland personal på en öppenvårdsmottagning för missbrukande ungdomar. Jag vill med denna uppsats undersöka socialarbetarens syn på den egna professionen, hur han/hon definierar begreppet professionalitet och hur han/hon omsätter dessa tankar och värderingar i sin yrkesutövning. Den centrala forskningsfrågan är ”Hur konstruerar personal på en öppenvårdsmottagning sin professionalitet?”. Jag kommer att utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att belysa hur socialarbetaren, tillsammans med sitt sammanhang, skapar sitt sätt att tänka, och hur han/hon sedan handlar utifrån det.</p><p>Jag har intagit en fenomenologisk position där jag använder mig av sex kvalitativa intervjuer för att studera det valda fenomenet. För att analysera mina insamlade data har jag använt mig av meningskoncentrering. Mina litteratursökningar har visat att forskning kring mitt specifika ämne inte är så omfattande, varför jag har valt att koncentrera mig på forskning som knyter an till de teman jag utkristalliserat i mina intervjuer. Till exempel har jag valt att titta närmare på frågan om vilka kompetenskrav som finns inom det sociala arbetet. Jag tar även upp forskning kring kvalitetstänkande i socialt arbete. Resultatet av min studie visar att socialarbetarna anser sig få sina kunskaper i första hand genom erfarenheter. Intervjupersonerna definierar kunskap som förmåga att arbeta eklektiskt med teorier och metoder och förmåga till distans, reflektion och objektivitet i arbetet. Intervjupersonerna talar om begreppet professionalitet som en förmåga att tänka kritiskt, använda sig av sin kunskap och sina erfarenheter i arbetet samt en tanke kring att inte utöva makt över klienten.</p>

No description available.