I Gy11 (Skolverket, 2011) under rubriken ”Gymnasieskolans uppdrag” står det att skolan ska bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Syftet med denna uppsats är att studera om det existerar en samsyn bland lärare i företagsekonomi om vad digital kompetens i kursen Marknadsföring (100 poäng) innebär. Hur kan ungdomars digitala kompetens beskrivas? Finns det faktorer som förutsäger elevers digitala kompetens? Vetenskapliga artiklar, böcker och rapporter har utgjort mina källor som även kompletterats med fyra kvalitativa intervjuer (vilka varade i cirka 45 minuter vardera). Undersökningen visar att lärares definition av digital kompetens i kursen Marknadsföring varierar vilket innebär att elevernas utbildning inte är likvärdig. Lärarna fokuserar endast på den teknologiska dimensionen av digital kompetens. Denna studie visar att elevernas kulturella och ekonomiska kapital, utbildningskapital och drivkrafter inte förutsäger elevernas digitala kompetens. I detta hänseende har skolan blivit mer likvärdig vilket enligt mig beror på skolans satsning på datorer och Sveriges investeringar på Internet med hög hastighet. Samtliga lärare var överens om att lärarna behöver mer fortbildning för att kunna säkerställa elevernas utveckling av sina digitala kompetenser och förmågor.

The aim of this thesis is to contribute to deeper knowledge about the writing practices of teachers in upper secondary school. Schools are under constant pressure to respond to the needs and expectations of an ever-changing society and political intentions. A major factor in this change which is taking place in schools is digitalization. Another factor is the adoption of new governing principles for schools involving management by goals and results, which brings increased demands for written documentation of teachers' work. In order to describe and problematize this development the thesis is based on a combination of Critical Discourse Analysis and New Literacy (Clark and Ivanič, 1997). The theoretical framework rests upon an understanding of writing as social action and the idea that texts both affect and are affected by the social environment. The empirical study focuses on twelve teachers and their writing practices, analyzed during week-long field visits over three years. The teachers' talk about their writing is used together with analyses of texts and images to investigate parts of teachers' writing which, according to the teachers, are considered complex and problematic. The findings indicate significant differences between the writing practices of the individual teachers, where each teacher has his or her own system of texts fulfilling different purposes. Despite these differences it is still possible to identify recurrent themes in the discursive conditions for teachers' writing: efficiency, reuse, authority, audit, relationships to addressees, and room to maneuver. The study illustrates possible dilemmas for teachers' writing at the intersection of teachers' professional responsibility and demands for accountability.

The aim of this thesis is to contribute to deeper knowledge about the writing practices of teachers in upper secondary school. Schools are under constant pressure to respond to the needs and expectations of an ever-changing society and political intentions. A major factor in this change which is taking place in schools is digitalization. Another factor is the adoption of new governing principles for schools involving management by goals and results, which brings increased demands for written documentation of teachers' work. In order to describe and problematize this development the thesis is based on a combination of Critical Discourse Analysis and New Literacy (Clark and Ivanič, 1997). The theoretical framework rests upon an understanding of writing as social action and the idea that texts both affect and are affected by the social environment. The empirical study focuses on twelve teachers and their writing practices, analyzed during week-long field visits over three years. The teachers' talk about their writing is used together with analyses of texts and images to investigate parts of teachers' writing which, according to the teachers, are considered complex and problematic. The findings indicate significant differences between the writing practices of the individual teachers, where each teacher has his or her own system of texts fulfilling different purposes. Despite these differences it is still possible to identify recurrent themes in the discursive conditions for teachers' writing: efficiency, reuse, authority, audit, relationships to addressees, and room to maneuver. The study illustrates possible dilemmas for teachers' writing at the intersection of teachers' professional responsibility and demands for accountability.

Trots intensiva satsningar på skolans digitalisering visar forskningen att den inte lederautomatiskt till förbättrat lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet medexamensarbetet var att undersöka pedagogernas syn på frågan hur IT och 1:1 kontextenkan utnyttjas för att främja elevers lärande i naturvetenskaplig undervisning.Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi, kemi ellerNO. Syftet var att få insikt i lärarnas funderingar och sätt att använda IT och 1:1kontexten för att stötta elevers lärande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordesen enkätstudie bland åtta lärarstudenter för att ta reda på deras uppfattningar om 1:1kontextens användning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Detempiriska materialet analyseras utifrån utvalda teoretiska utgångspunkterna somomfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt läranderespektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell.Kopplingar görs också till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stöddlärandet som beskrivs i forskningsöversikten.Arbetets resultat visar på konkreta exemplen på hur IT och 1:1 kontexten kanutnyttjas för att främja elevers lärande, t.ex. vid utveckling av förmågor som lära attlära, metakognition, kommunikation och digital kompetens. Identifierade positivafaktorer för en effektiv IT användning är ett elevcentrerat undervisningsupplägg,lärarnas IT-intresse och elevernas guidning kring datoranvändning och kunskapsmålen.I arbetet identifieras också en rad utmaningar och riskfaktorer som kan lätt äventyrapositiva effekter av IT och 1:1 kontexten. Som mest besvärlig upplevs ITsdistraktionskraft på eleverna samt lokala förutsättningar som är svårare att påverka(teknisk utrustning, klassens sammansättning, elevernas motivation och förmåga tillsjälvkontroll, samt lärarnas möjligheter till att kunna utveckla sin TPACK).Analysen visar att positiva effekter för undervisningen och elevers lärande uppstårmer sannolikt när IT och 1:1 kontexten används selektiv för att stödja effektivaläraktiviteter som är aktiva, elevcentrerade, kognitiv utmanande, skapande och (social-)konstruktivistiska samt för att ge formativ bedömning. / Teaching science with one computer per pupil:opportunities and challenges from teachers’ perspective