Uppsatsen berör svenskämnet och dess relation till den pågående digitaliseringsprocessen i skolan. Syftet är att undersöka hur ämnet svenska kan förhålla sig till denna process ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Multimodal teoribildning kopplas till svenskämnet. Det teoretiska perspektivet i uppsatsen delar dessutom, i analogi med bland andra Lars-Göran Malmgren, in svenskämnet i tre: svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Uppsatsen söker även svar på frågan vilket av dessa tre ämnen som främst gynnas av digitaliseringen. Empirin utgörs av ett material som utvunnits genom observationer av svenskundervisning, samt genom intervjuer med lärare och elever. Resultatet från observationer och intervjuer pekar på att digitaliseringen främst tycks beröra begränsade delar av svenskämnet såsom skrivning och faktasökning. De meningserbjudanden som eleverna tar del av och skapar är inte sällan multimodala. Man kan ur resultatet ana att svenska som färdighetsämne möjligtvis har gynnats något av digitaliseringsprocessen medan så inte tycks vara fallet för svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne eller svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne.

Trots intensiva satsningar på skolans digitalisering visar forskningen att den inte lederautomatiskt till förbättrat lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet medexamensarbetet var att undersöka pedagogernas syn på frågan hur IT och 1:1 kontextenkan utnyttjas för att främja elevers lärande i naturvetenskaplig undervisning.Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi, kemi ellerNO. Syftet var att få insikt i lärarnas funderingar och sätt att använda IT och 1:1kontexten för att stötta elevers lärande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordesen enkätstudie bland åtta lärarstudenter för att ta reda på deras uppfattningar om 1:1kontextens användning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Detempiriska materialet analyseras utifrån utvalda teoretiska utgångspunkterna somomfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt läranderespektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell.Kopplingar görs också till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stöddlärandet som beskrivs i forskningsöversikten.Arbetets resultat visar på konkreta exemplen på hur IT och 1:1 kontexten kanutnyttjas för att främja elevers lärande, t.ex. vid utveckling av förmågor som lära attlära, metakognition, kommunikation och digital kompetens. Identifierade positivafaktorer för en effektiv IT användning är ett elevcentrerat undervisningsupplägg,lärarnas IT-intresse och elevernas guidning kring datoranvändning och kunskapsmålen.I arbetet identifieras också en rad utmaningar och riskfaktorer som kan lätt äventyrapositiva effekter av IT och 1:1 kontexten. Som mest besvärlig upplevs ITsdistraktionskraft på eleverna samt lokala förutsättningar som är svårare att påverka(teknisk utrustning, klassens sammansättning, elevernas motivation och förmåga tillsjälvkontroll, samt lärarnas möjligheter till att kunna utveckla sin TPACK).Analysen visar att positiva effekter för undervisningen och elevers lärande uppstårmer sannolikt när IT och 1:1 kontexten används selektiv för att stödja effektivaläraktiviteter som är aktiva, elevcentrerade, kognitiv utmanande, skapande och (social-)konstruktivistiska samt för att ge formativ bedömning. / Teaching science with one computer per pupil:opportunities and challenges from teachers’ perspective