Med ambition att höja skolornas kvalitet har allt fler kommuner valt att ansluta sig till det så kallade en-till-enprojektet, vilket innebär att varje lärare och elev ska få tillgång till varsin dator. Denna studie bygger på teori om digitala klyftor och tidigare forskning om en-till-en som visar på en förstärkning av klyftor både mellan hög- och lågpresterande elever och mellan resursstarka och resurssvaga skolor. När det inte finns någon tillhörande strategi för hur datorerna ska implementeras i undervisningen och detta lämnas till de enskilda skolorna och lärarna själva att räkna ut, tar uppsatsen sin utgångspunkt i antagandet att projektet kan komma att förstärka klyftorna både i och mellan skolor även i Sverige. Genom en undersökning med syftet att klarlägga hur projektet fungerar på en enskild skola, kunde genom intervjuer, enkäter och observationer indikationer fås fram om vilka faktorer som kan komma att påverka projektets framgång. Undersökningen visar att skolans kontext, lärarnas tid och egenintresse, samt elevsammansättningen är några av de faktorer som påverkar projektets framgång. Slutsatsen blir således att beroende på den enskilda skolans möjligheter att påverka och hantera nämnda faktorer kommer projektet få olika utdelning på olika skolor, vilket med stor sannolikhet kan komma att förstärka befintliga klyftor både i och mellan skolor. Uppsatsens syfte är att bidra till en insikt om en förstärkareffekt mellan svenska skolor, skolklasser och elever i och med en-till-enprojektet, samt en förståelse för att både lärare och elever behöver avsatt tid för utbildning i hur man bäst använder datorn i undervisningen. Ämnesord: en-till-enprojektet, digitala klyftor, elevdatorer

Syftet med studien är att undersöka elevers uppfattning av hur datorer används i undervisningen. Frågeställningen var att se om det finns fördelar, nackdelar och om det finns förändringsområden för att använda datorer i undervisningen Dataanvändandet ökar i dagens samhälle och i de flesta skolor får eleverna en egen elevdator att använda i undervisningen. Studier visar att dataanvändandet behöver vara individanpassad för att bättre hjälpa den enskilde eleven. I målformuleringar i skolan står det att eleverna ska lära sig IT för sitt kommande yrke och för att bättre kunna diskutera med sina brukare/patienter. Metoden som har använts är intervjuer. Sex elever i årskurs tre på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet har intervjuats. Fyra intervjuer har genomförts i studien, tre enskilda intervjuer och en gruppintervju. Resultatet tyder på elevdatorn innebär tillgång för eleven då den underlättar möjligheter att anteckna på. Datorn hindrar eleverna i undervisningen då det tittas på sociala medier på lektionstid, vilket medför svårigheter att fokusera på läraren under lektionen. Datorn underlättar för eleverna att organisera sina elevdokument på ett bättre sätt. Möjligheterna till förändring fokuseras på att förbättra sina anteckningar / The purpose of this study is to investigate students' perception of how computers are used in teaching. The question was to see if there are benefits, drawbacks, and if there are areas of change to use computers in teaching. Data Usage is increasing in today's society and in most schools, students get a private student computer use in education. Studies show that data usage will need to be individualized to better help the individual student. The wording of their school says that students should learn IT for their future profession and to better discuss with their consumers / patients. The method used is interviews. Six students in grades three to Health and care program in high school were interviewed. Four interviews were conducted in the study, three individual interviews and group interviews. The results indicate student computer means access to the student when it facilitates the ability to take notes. The computer prevents students in the teaching when it is watched on social media during class, making it difficult to focus on the teacher during the lesson. The computer makes it easier for students to organize their student records in a better way. The possibilities for change focused on improving their notes.

Skrivning är en central del av undervisningen för elever i årskurs 4–6. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi märkt att elevers attityder till skrivande ser olika ut beroende på om texten skrivs för hand eller på dator. Litteraturstudien undersöker hur användandet av datorer i undervisningen påverkar elevers skrivutveckling i årskurs 4–6. De frågeställningar som besvaras är: Vad är avgörande för att en datorbaserad undervisning ska bli gynnsam för elevers skrivutveckling? Vilka effekter har datorn på elevers skrivutveckling?   Litteraturstudien bygger på internationell och nationell forskning om hur en datorbaserad undervisning påverkar elevers skrivutveckling med utgångspunkt i årskurs 4–6. Även forskning gällande övriga elever i grundskolan samt gymnasiet har inkluderats. Studien innehåller tio vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling samt ett konferensbidrag.   Resultatet av litteraturstudien visar att datorn har positiva effekter på elevers skrivande då de upplever att de kan ägna mer tid åt textens innehåll och mindre tid åt formandet av bokstäver och eventuella stavfel. Litteraturstudiens resultat visar att för att användandet av datorer ska vara gynnsamt krävs det att eleverna ges möjligheter att utveckla sina kunskaper om datorns utformning och hantering. Litteraturstudiens resultat visar även att lärares intresse och kunskaper är avgörande i alla årskurser, för att datorn ska kunna användas som ett arbetsverktyg i undervisningen. Slutligen har vi i litteraturstudien kommit fram till att lärare behöver erbjuda en varierad undervisning där eleverna ges möjlighet att skriva texter både för hand och med dator för att tillgodose alla elevers förutsättningar och behov.