<p>Syftet med denna studie var att ge en förståelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som växer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsåg även att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns näromgivning. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgränsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt våld. Intervjupersoner med kunskap om dessa grupper och mångårig erfarenhet av arbete med barn i dessa riskmiljöer valdes sedan ut. Empirin sammankopplades med det aktuella kunskapsläget och teoretiska perspektiv. Resultatet påvisade att barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt våld befinner sig i riskmiljö. Detta styrktes av det aktuella kunskapsläget och teoretiska perspektiv, vilka belyste betydelsen av en stödfunktion utanför det egna hemmet för riskutsatta barn. Vidare framkom att intervjupersonerna hade som avsikt att verka som en skydds- och stödfunktion samt som en länk till andra viktiga vuxna och myndighetspersoner för riskutsatta barn. Slutsatserna blev att samtliga intervjupersoners beskrivningar visade på att barn som växer upp i riskmiljöer utsätts för liknande påfrestningar. Vidare uttryckte intervjupersonerna att deras professionella stöd kunde fungera som en skyddsfaktor. I förebyggande syfte byggde intervjupersonerna upp nätverk kring barnen för att överlämna skyddsfunktionen till andra när deras professionella insatser var slut, detta för att på bäst sätt verka för en gynnsam utveckling hos riskutsatta barn. För vidare forskning är följande fråga av intresse; har vi möjligheter att skapa motståndskraftiga barn genom att reducera riskfaktorer och producera skyddsfaktorer?</p>

<p>Revisoryrket har under senare år omdiskuterats i samband med skandaler där större amerikanska företag plötsligt gått i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrågasatts. Därmed finns det ett behov av att återskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krävs förändringar redan på utbildningsnivå genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte är universitetets primära roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund är denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet. Undersökningen har även innefattat intervjuer med revisorassistenter med en examen från samma universitet. På så sätt har vi kunnat undersöka vad utbildningen har skapat för förväntningar på yrket och vilka kunskaper som utbildningen har givit studenterna för att hantera arbetet som revisor. Uppsatsen har mynnat ut i en slutsats om att det till största del är på arbetsplatsen som studenternas socialisering in i revisorrollen sker. Även om utbildningen inte är yrkesförberedande bör inte det utesluta en tydligare koppling till den faktiska yrkesrollen, då vi genom vår undersökning fått indikationer på att detta skulle ge studenterna en större trygghet när de intar yrket.</p>

Revisoryrket har under senare år omdiskuterats i samband med skandaler där större amerikanska företag plötsligt gått i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrågasatts. Därmed finns det ett behov av att återskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krävs förändringar redan på utbildningsnivå genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte är universitetets primära roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund är denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet. Undersökningen har även innefattat intervjuer med revisorassistenter med en examen från samma universitet. På så sätt har vi kunnat undersöka vad utbildningen har skapat för förväntningar på yrket och vilka kunskaper som utbildningen har givit studenterna för att hantera arbetet som revisor. Uppsatsen har mynnat ut i en slutsats om att det till största del är på arbetsplatsen som studenternas socialisering in i revisorrollen sker. Även om utbildningen inte är yrkesförberedande bör inte det utesluta en tydligare koppling till den faktiska yrkesrollen, då vi genom vår undersökning fått indikationer på att detta skulle ge studenterna en större trygghet när de intar yrket.

Syftet med denna studie var att ge en förståelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som växer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsåg även att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns näromgivning. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgränsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt våld. Intervjupersoner med kunskap om dessa grupper och mångårig erfarenhet av arbete med barn i dessa riskmiljöer valdes sedan ut. Empirin sammankopplades med det aktuella kunskapsläget och teoretiska perspektiv. Resultatet påvisade att barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt våld befinner sig i riskmiljö. Detta styrktes av det aktuella kunskapsläget och teoretiska perspektiv, vilka belyste betydelsen av en stödfunktion utanför det egna hemmet för riskutsatta barn. Vidare framkom att intervjupersonerna hade som avsikt att verka som en skydds- och stödfunktion samt som en länk till andra viktiga vuxna och myndighetspersoner för riskutsatta barn. Slutsatserna blev att samtliga intervjupersoners beskrivningar visade på att barn som växer upp i riskmiljöer utsätts för liknande påfrestningar. Vidare uttryckte intervjupersonerna att deras professionella stöd kunde fungera som en skyddsfaktor. I förebyggande syfte byggde intervjupersonerna upp nätverk kring barnen för att överlämna skyddsfunktionen till andra när deras professionella insatser var slut, detta för att på bäst sätt verka för en gynnsam utveckling hos riskutsatta barn. För vidare forskning är följande fråga av intresse; har vi möjligheter att skapa motståndskraftiga barn genom att reducera riskfaktorer och producera skyddsfaktorer?

No description available.

Professionella har svårt att upptäcka barn till psykiskt sjuka och får på så sätt svårt att informera barnen om vad det innebär att ha en psykiskt sjuk förälder samt att ge hjälp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn är svag av många olika anledningar såsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svårt för organisationerna att fånga upp barnet och ge den hjälp och de stöd som behövs. Skolan är en värld där barn till psykiskt sjuka ibland upptäcks, oftast genom bristfälliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det händer att barnen själva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att få hjälp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjälpa barn till psykiskt sjuka men det krävs fortsatt forskning inom ämnet för att förhoppningsvis finna en lösning på samverkansproblematiken och på så sätt kunna nå ut till och hjälpa fler barn till psykiskt sjuka.

Nätverksarbete har växts sig allt starkare under de senaste trettio åren i Sverige. Arbetet syftar till att se individen i sin helhet. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare och klienter vid barn- och ungdomsenheten i en specifik kommun upplever deltagande i nätverksmöten. Syftet är även att undersöka vilka positiva och negativa aspekter gällande nätverksmöten som socialsekreterare samt klienter lyfter fram. Metoden som använts för att besvara syftet är kvalitativ. Tre socialsekretare och tre klienter har intervjuats på socialtjänsten i den specifika kommunen. Ett frivillighets- samt ett bekvämlighetsurval har använts. Resultatet visar att ingen av respondenterna i nuläget är helt nöjda med nätverksmöten som arbetsform. De har olika förslag på vad som saknas och vad som kan förbättras. Exempelvis önskar en klient mer tjänstemannamöten och en socialsekreterare eftersöker större möjlighet till analys av alternativa möjligheter till hjälp och förbättring av klientens nuvarande situation. Slutsatsen som dras i studien är att tjänstemannamöten är att föredra för att försöka få så goda resultat som möjligt. / Networking has grown steadily stronger during the last thirty years in Sweden. The work aims to see the individual as a whole. The purpose of this study is to examine how social workers and clients in child and adolescent unit in a specific municipality experiencing participation in network meetings. It also aims to explore the positive and negative aspects concerning the network meetings as social workers and clients highlight. The method used to answer the purpose is qualitative. Three social secretary and three clients were interviewed on social services in the specific municipality. An optional equality and a convenience sample were used. The results show that currently none of the respondents are fully satisfied with network meetings as the method. They have different suggestions on what's missing and what could be improved. For example, a client wishes more official meetings and a social worker looking for more opportunity for analysis of alternative sources of help and improvement of the client's current situation. The conclusion reached in this study is that official meetings are preferable to try to get as good results as possible.

ABSTRAKT Bakgrund: Ett plötsligt och oväntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebära stor sorg och krisreaktioner. Då familjemedlemmarna är fullständigt oförberedda på dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vårdade kan vårdpersonal därmed skapa en mer tillfredställande vård. Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vårdpersonalens vårdande vid plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primärstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemål om vårdpersonalens vårdande. Kategorierna som framkom var information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt och professionellt förhållningssätt. Slutsatser: Resultatet visar familjemedlemmars upplevelser, önskemål och behov av vårdande interventioner från vårdpersonalen vid plötsligt och oväntat dödsfall. Dessa bör i möjligaste mån eftersträvas av vårdpersonal för att vårdandet av familjemedlemmarna ska bli så tillfredställande och individanpassat som möjligt. Centrala begrepp: plötsligt och oväntat dödsfall, sorg, familj, vårdande, vårdpersonal, information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt, professionellt förhållningssätt.

Jag har gjort en kvalitativ undersökning bland personal på en öppenvårdsmottagning för missbrukande ungdomar. Jag vill med denna uppsats undersöka socialarbetarens syn på den egna professionen, hur han/hon definierar begreppet professionalitet och hur han/hon omsätter dessa tankar och värderingar i sin yrkesutövning. Den centrala forskningsfrågan är ”Hur konstruerar personal på en öppenvårdsmottagning sin professionalitet?”. Jag kommer att utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att belysa hur socialarbetaren, tillsammans med sitt sammanhang, skapar sitt sätt att tänka, och hur han/hon sedan handlar utifrån det. Jag har intagit en fenomenologisk position där jag använder mig av sex kvalitativa intervjuer för att studera det valda fenomenet. För att analysera mina insamlade data har jag använt mig av meningskoncentrering. Mina litteratursökningar har visat att forskning kring mitt specifika ämne inte är så omfattande, varför jag har valt att koncentrera mig på forskning som knyter an till de teman jag utkristalliserat i mina intervjuer. Till exempel har jag valt att titta närmare på frågan om vilka kompetenskrav som finns inom det sociala arbetet. Jag tar även upp forskning kring kvalitetstänkande i socialt arbete. Resultatet av min studie visar att socialarbetarna anser sig få sina kunskaper i första hand genom erfarenheter. Intervjupersonerna definierar kunskap som förmåga att arbeta eklektiskt med teorier och metoder och förmåga till distans, reflektion och objektivitet i arbetet. Intervjupersonerna talar om begreppet professionalitet som en förmåga att tänka kritiskt, använda sig av sin kunskap och sina erfarenheter i arbetet samt en tanke kring att inte utöva makt över klienten.

Introduktion: Den perioperativa sjuksköterskan har en viktig roll i den perioperativa miljön, där hon med rätt fingertoppskänsla ska förhålla sig empatisk och se patienten som en individ genom att bevara patientens värdighet, autonomi och integritet. Som blivande operationssjuksköterskor har vi blivit medvetna om att arbetet i den perioperativa vården bedrivs med hög produktion och kostnadseffektivt tänkande. Vi har därför intresserat oss för att undersöka hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar patientens värdighet i den högteknologiska miljön. Syftet: Att få en ökad förståelse om hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar värdigheten hos patienten i den perioperativa vården. Metod: En kvalitativ induktiv empirisk forskningsmetod. Öppna frågor ställdes enskilt till 14 frivilliga perioperativa sjuksköterskor vid tre olika sjukhus i Sverige. Resultat: Efter en kvalitativ innehållsanalys blev två kategorier synliga i resultatet: Perioperativa sjuksköterskans handlande för att bevara värdigheten för patienten och När patienten inte sätts i fokus. För de två kategorierna blev dessutom åtta subkategorier synliga.  Den perioperativa sjuksköterskans egenskaper och professionella förhållningssätt är av stor betydelse för att värdigheten ska bevaras i den perioperativa miljön. Genom att föra en dialog med patienten skapas trygghet och förtroende. Teamet arbetar för att vården ska bli värdig och patientsäker. Om en oetisk handling uppkommer är det av vikt att den perioperativa sjuksköterskan står upp för sin patient och vågar konfrontera. Konklusion: Via intervjuer i denna studie framkom hur den perioperativa sjuksköterskans handlande bevarar patientens värdighet i den perioperativa vården samt hur hon använder sitt professionella förhållningssätt då patienten inte sätts i fokus. / Introduction: The perioperative nurse has an important role in the perioperative environment, where she with the right sensitivity should act empathetic and see the patient as an individual by keeping the patient's dignity, autonomy and integrity. As future theatre nurses we have become aware of that the work in the perioperative care is conducted with high production and a cost effective way of thinking. Therefore, we found it interesting to investigate how the perioperative nurse keeps the patient's dignity in the high technology environment. Aim: To achieve an increased understanding of how the perioperative nurse keeps the dignity of the patient in the perioperative care. Method: A qualitative inductive empirical research method. Open questions were asked individually to 14 voluntary perioperative nurses at three different hospitals in Sweden. Results: After a qualitative analysis of the content, two categories became visible in the results: The act of the perioperative nurse to keep the dignity of the patient and When the focus is not on the patient. For the two categories, also eight subcategories became visible. The characteristics and professional way to act of the perioperative nurse are of great importance for keeping the dignity in the perioperative environment. By having a dialouge with the patient a sense of safety and confidence is created. The team work towards a dignified and secure care for the patient. If an unethical act occurs it is of great importance that the perioperative nurse stands up for the patient and dares to take the confrontation. Conclusion: Interviews in this study showed how the acts of the perioperative nurse keep the dignity of the patient in the perioperative care and how she uses her professional approach when the focus is not on the patient.