No description available.

I den svenska gymnasieskolan domineras matematikundervisningen av en undervisnings­modell där lektionerna vanligtvis inleds med att läraren håller genomgång för hela klassen, och eleverna får sedan räkna enskilt i läroboken (Skolinspektionen, 2010; Skolverket, 2003; Skolverket, 2004). Denna undervisning benämns i denna studie för den dominerande undervisningsmodellen i svensk matematikundervisning. Undervisningsmodellen kritiseras av bland andra Skolverket (2003) och Skolinspektionen (2010), och regeringen har pekat ut undervisningsmodellen som en del av problemet med svenska elevers sjunkande matematikresultat (Regeringskansliet, 2011). Trots detta finns den kvar och upprätthålls i matematikundervisningen, vilket väcker frågan vad orsakerna till detta kan vara. Eftersom det är lärarna som utifrån tolkning av styrdokumenten planerar och genomför undervisningen, så är det lämpligt att vända sig till dem för att förstå varför undervisningen ser ut som den gör. Utifrån detta syftar denna studie till att öka förståelsen för några matematiklärares förhållningssätt till den dominerande undervisningsmodellen i matematik. För att ta reda på lärarnas förhållningssätt har kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Analysmetoden utgörs av en kategorisering som utgår från Fredrikssons (2007, 2010) forskning om lärarens olika förhållningssätt. Fredriksson menar att lärarnas handlingsutrymme gör det möjligt för dem att anta fyra olika förhållningssätt; det professionella förhållningssättet, det byråkratiska förhållningssättet, det brukarorienterade förhållningssättet och det marknadsorienterade förhållningssättet. Dessa olika förhållningssätt påverkar lärarens offentliga myndighetsutövning; deras attityder, handlingar och beslut. Studiens huvudsakliga resultat är att lärarnas professionella förhållningssätt är vanligast när de talar om den dominerande undervisningsmodellen. Detta visar sig genom att många av de fördelar och motiv som beskrivs berör elevernas lärande, och grundar sig i lärarnas erfarenhet och kunskap. Det byråkratiska förhållningssättet antas av några lärare, vilka menar att undervisningsmodellen gör det enklare att följa styrdokumentens riktlinjer. Några av lärarna antar också ett brukarorienterat förhållningssätt. Enligt dessa lärare vill eleverna att matematikundervisningen ska utformas enligt den dominerande undervisningsmodellen. Det marknadsorienterade förhållningssättet antas endast av en informant. Denna lärare beskriver att skolans profil har lett till att denne måste hålla ett extremt högt tempo, vilket omöjliggör annan typ av undervisning.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra vad som innefattar ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola, samt hur förskollärare arbetar för att vidareutveckla ett sådant förhållningssätt. Som metod har semi-strukturerade intervjuer genomförts med åtta verksamma förskollärare. Att inneha ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola omfattas av att: arbeta utifrån förskolans läroplan, använda språket som verktyg för kommunikation, vara etisk medveten och ha öppenhet för kulturell mångfald, samt kunna använda olika verktyg för att tillämpa kunskap i förskollärarprofessionen. Av studien kan slutsatsen dras att ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola, omfattas av att arbetet bedrivs i enlighet med intentionerna i förskolans läroplan, och att det krävs kunskap, erfarenhet och kompetensutveckling för att kunna vidareutveckla detta.

Forskning tyder på att den professionella relationen är betydelsefull för resultatet av en insats inom socialt arbete och att det finns många olika faktorer som den professionella måste förhålla sig till. Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattning om den professionella relationen, samt hur man som professionell kan förhålla sig i relation till klienter som saknar ett brett social nätverk. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som arbetar på Hem för vård och boende samt stöd- och utslussningsboende för ensamkommande barn. Det insamlade materialet har strukturerats utifrån Grounded Theory för att därefter analyseras hermeneutiskt. Studien har mynnat ut i en modell som synliggör den avvägning socionomen måste göra mellan att delge eller inte delge i relation till klienten. Det är intervjupersonernas uppfattning att det är professionellt att vara personlig men inte privat i relation till klienten. Studien visar att det är viktigt att den professionella lyckas balansera mellan att delge eller att inte göra det på ett sådant sätt att det gynnar kontakten med klienten och bevarar den professionellas integritet. En av studiens tydligaste slutsatser är att socionomen ständigt bör reflektera över sitt förhållningssätt och behålla fokus på klientens behov i den professionella relationen.

No description available.

Syftet är att undersöka vad förskollärare uppfattar att ett professionellt förhållningssätt mellan kollegor innebär. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att kommunikation är övergripande för att förskollärarna ska kunna upprätthålla ett professionellt förhållningssätt mellan varandra. Resultatet visar även hur förskollärarnas förhållningssätt gentemot varandra påverkar resterande verksamhet. En slutsats är att det finns olika faktorer som kan leda till att förskollärarnas förhållningssätt mellan varandra kan påverka deras profession.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 55 000 personer med ett substansmissbruk och cirka 45 000 personer med ett narkotikaklassat läkemedelsmissbruk under 2019. Sjuksköterskan ska kunna bemöta personer med substansmissbruk med ett professionellt förhållningssätt. När sjuksköterskan förhåller sig till ett öppet sinne och följsamhet möjliggör det att personen bakom substansmissbruket kan uppmärksammas. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta personer med substansmissbruk inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar och fem kvantitativa artiklar analyserades enligt Friberg (2012). Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier samt subkategorier. Den första kategorin var förhållningssättets olika dimensioner med subkategorierna personen bakom substansmissbruket, sjuksköterskans utmaningar och att smärtlindra personer med substansmissbruk. Den andra kategorin var utbildningens betydelse för sjuksköterskan med subkategorierna kunskapens roll och sjuksköterskans attityd. Den sista kategorin var stigmatisering av personer med substansmissbruk med subkategorin fördomarnas barriärer. Slutsats: Resultatet presenterar att ökad utbildning och kunskap kan hjälpa sjuksköterskan att bemöta personer med substansmissbruk med ett professionellt förhållningssätt. Det innebär att bemötandet präglas av en icke dömande attityd.

Syftet med studien var att belysa hur professionella beskriver sitt arbete med gravida kvinnor som har en missbruksproblematik. Frågeställningarna var: vilka arbetssätt och metoder används i de olika verksamheterna samt hur beskriver professionella att samverkan kring gravida kvinnor med missbruksproblematik fungerar? Studien har en kvalitativ ansats utifrån en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer har tillämpats. Studiens resultat belyser vikten av ett professionellt förhållningssätt samt det relationella perspektivet för att kunna se och möta kvinnan bakom missbruket. Resultatet visar bland annat att en utveckling i samverkan mellan aktörerna inom missbruksvården behövs, för att främja ett lyckat förändringsarbete. I resultatet framkom det även att intervjupersonerna ansåg att det behövs mer kunskap och utveckling kring det sociala arbetet tillsammans med gravida kvinnor med missbruksproblem Slutsatsen som framkommit visar att de professionella som arbetar tillsammans med gravida kvinnor som har en missbruksproblematik förhåller sig professionellt i sin yrkesroll, oavsett vad den professionella kan tänka eller tycka privat. De professionellas roll i arbetet är betydelsefull, för att fånga upp gravida kvinnor med missbruksproblematik i ett tidigt skede. Det är viktigt att professionella bygger upp en relation med kvinnan som grundar sig på tillit och därmed motiverar kvinnan till att söka samt ta emot hjälp för sitt missbruk.

Syftet är att undersöka hur förskollärare och barnskötare beskriver professionellt förhållningssätt och makt gentemot varandra som kollegor samt hur professionellt förhållningssätt och makt kommer till uttryck i praktiken. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta deltagare. Resultatet visar en medvetenhet om professionellt förhållningssätt hos de åtta deltagarna. En av de saker som framkom var vikten av att kunna skilja på sin privata roll och sin yrkesroll, att vara lyhörd och att kunna se och lyfta varandras styrkor. Det framkom även att makt var något som de åtta deltagarna inte reflekterat kring, men att det ändå hade en förståelse för vad makt innebär. Resultatet påvisar att deltagarna var ense om att det finns positiv och negativ makt. Slutsatsen är att medvetenheten om vikten av professionellt förhållningssätt stämmer överens med vad litteraturen säger. Dock kan det i slutsatsen konstateras att makt är något som behöver lyftas mer i arbetslagen

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vad det är som skapar förståelse mellan den vägledningssökande och studie- och yrkesvägledaren i studie- och yrkesvägledningssamtalet. Detta för att bidra till en fördjupad förståelse för läsaren om interaktionen mellan vägledare och sökande. En kvalitativ metod användes i undersökningen där inspelade vägledningssamtal analyserades och tolkades. Resultatet bekräftar tidigare forskning inom området samt påvisar vikten av vägledarens sociala kompetens som en bidragande faktor till upplevelsen av att vara förstådd. Den slutsats som kunde dras av resultatet var att ett aktivt lyssnande, att få bekräftelse på olika sätt och vägledarens bemötande var de främsta bidragande faktorerna till förståelse mellan vägledare och sökande. Det som hindrade förståelsen dem emellan var främst brist på aktivt lyssnande från båda parter. Vidare forskning uppmuntras kring vikten av den professionella samtalsledarens sociala kompetens, kompensation mellan olika egenskaper och huruvida det spelar roll för förståelsen i samtalet.</p><p>The purpose of this research was to study the factors that contribute to equal understanding between the counsellor and applicant in a career counselling session. To get a deeper knowledge of the interaction in a session a qualitative method was used in the research. Recordings of different guidance counselling conversations were analyzed and interpreted. The results do not only confirm earlier research, it also shows the importance of the counsellors´ social skills as a contributing factor of understanding. The conclusion that could be drawn of the results was that active listening, acknowledgement in various ways and counsellor attitude where the most contributing factors to understanding. The factors that prevented understanding were primarily lack of listening from both parts. Further research about the importance of the counsellor´s social skills is encouraged, whether it is relevant for the comprehension in the conversation or not.</p>