SammanfattningDetta examensarbete har till syfte att försöka ge dig som läsare en ökad förståelse för vad sompåverkar vägledares val av arbetsmetoder i mötet med de vägledningssökande samt ge endjupare insikt i hur vägledarna reflekterar kring dessa val. Det är vägledarnas egna perspektivoch uppfattningar vid val och resonemang kring arbetsmetoder som är i fokus för studien.Arbetet har genomförts vid Vägledningscentrum i Göteborg hösten 2009.Vägledningscentrum i Göteborg är en plattformsorganisation där de anställda vägledarna harsin utgångspunkt. Samtliga av de anställda vägledarna har en studie- ochyrkesvägledarutbildning, med undantag av några som har en annan utbildningsbakgrund ikombination med yrkeserfarenhet, men där kompetensen bedöms likvärdig av organisationen.Med avsikt att söka svar på våra frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförtsmed sju vägledare, samt en person från ledningen av Vägledningscentrum.De teoretiska ramverk som presenteras i arbetet är av betydelse för att analysera det ämnevi valt att undersöka samt för att kunna förankra det insamlade intervjumaterialet till relevantlitteratur, med syfte att försöka besvara våra två frågeställningar.Vägledarna som intervjuats påverkas av en rad faktorer i valet av arbetsmetoder i mötetmed den vägledningssökande. Resonemanget vid svar på flertalet intervjufrågor har vartrelativt lika vägledarna emellan, medan åsikterna gått mer isär på andra punkter. Attorganisationen, Vägledningscentrum, påverkar framkommer tydligt, så som i form avarbetsplanen som vägledarna arbetar utifrån och den fortbildning som de anställda får ta delav. Det arbetslag vägledarna tillhör på Vägledningscentrum samt de övriga kollegor de omgesav påverkar och då främst genom att man inspireras och tar hjälp av varandra. Under samtligaav intervjuerna nämns begreppet tid och hur denna begränsar arbetet och att detta blir enpåverkansfaktor och en ram för hur vägledarna får planera och prioritera sitt arbete.När vägledarna reflekterar över vad som påverkar dem vid valet av arbetsmetod i mötetmed den vägledningssökande uppkommer en rad faktorer, men gemensamt för samtliga avvägledarnas resonemang är att de genomsyras av att det viktigaste är den vägledningssökandei sig. Att mötet är det viktiga och att kunna vara behjälplig för en annan individ.

Det övergripande syftet med studien är att belysa pedagogers syn på barn i behov av stöd. För att undersöka syftet har intervjuer genomförts med pedagoger, förskolechefer och en specialpedagog. De svar som framkom vid intervjuerna har sedan utgjort grunden för studien. Den teoretiker som är av betydelse för ämnet är Lev S. Vygotskij. Utifrån hans teori är barn i behov av stöd beroende av vuxnas hjälp för att kunna uppleva lärande situationer och utvecklas i den av honom benämnda proximala utvecklingszonen. Vygotskij intresserade sig också för kopplingen mellan en tanke och ett begrepp och dess betydelse. Att betydelsen av ett begrepp kan ändras över tid visar den inställning som finns till begreppet problembarn. Ett begrepp som, trots att det har funnits med i över 100 år, har fasats ut och inte längre finner acceptans bland intervjudeltagarna. Hur innehållsrikt ett begrepp kan vara märks när man tittar närmre på begreppet professionellt förhållningssätt, vilket är tätt förbundet med pedagogers syn på barn i behov av stöd. Studien visar att den här gruppen med barn är beroende av engagerade pedagoger som har tillräckliga kunskaper och resurser. Samtidigt framkommer även betydelsen av att pedagogerna själva får stöd och handledning.

The aim of this study was to investigate social workers view of a professional- and unprofessional attitude relative to the organization, other professionals and clients. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with social workers in human service organizations. The theoretical approach is a social constructionist approach using professional theory, role theory and tacit knowledge to analyze our data. We conducted the study due to our view that the research on professional approach lacked a first-hand perspective on social workers view on their professional approach. The conclusion of this study is that social workers tacit knowledge is a big part of their professional approach, which despite regulations ordinated by the society and by organizations are shaped by interpretations and assessments based on the individual, tacit knowledge.

Studiens syfte var att beskriva och analysera familjevägledares professionella förhållningssätt, erfarenheter och upplevelser av mötet med föräldrar. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika familjevägledare, yrkesverksamma på tre olika familjecentraler i en mellanstor kommun i Sverige. För att analysera intervjumaterialet har Giddens resonemang om moderniteten, Paynes resonemang om det sociala arbetets systemteoretiska tänkande samt Paynes kritiska perspektiv på socialt arbete, utgjort studiens teoretiska referensram. Resultatet visar att familjevägledarnas upplevda utmaningar är interkulturella möten, komplexa familjeförhållanden och ökad digitalisering. För att hantera dessa, innehar familjevägledarna inre och yttre handlingsberedskap, som utgör det professionella förhållningssättet. Inre handlingsberedskap innebär personliga erfarenheter, kunskaper samt inställning och synsätt gentemot föräldrar. Yttre handlingsberedskap innebär uttalade strategier såsom lösningsfokuserat arbetssätt och principen om barns bästa. Familjevägledarnas handlingsberedskap är vägledande för dem i deras yrkesroll, där de i stor utsträckning är sina egna redskap. Möjliggörande faktorer som familjevägledarna identifierar är familjecentralen som arena och en ökad digitalisering. Resultatet visar att familjevägledningen, som socialt arbete, främst är reflexivt-terapeutiskt och inbegriper systemteoretiskt tänkande. Flera modernitetsaspekter analyseras i resultatet, då de yttrar sig i såväl föräldrar levnadsvanor som i familjevägledarnas förhållningssätt. Resultatet bekräftar tidigare studier, även om familjevägledaren som föräldrastödjande profession på familjecentraler, i nuläget inte tar allt för stort utrymme i forskningen. / The aim of this study has been to describe and analyze family counselors’ professional approach and experiences of meetings with parents. Data, consisting of semi-structured interviews with five various family counselors, working in three different family centers in a middle county in Sweden, was collected.  To analyze the material of the interviews, the reasoning of Giddens about modernity, the reasoning of Paynes about the system theoretical thinking of social work, and Payne’s critical perspective of social work, have been used as the theoretical framework of the study. The result shows that the challenges family counselors experienced are intercultural meetings, complex family relationships and increased digitization. To be able to handle these challenges, the family counselors have interior and exterior form of preparedness for action, which is the professional approach. The interior form of preparedness implies personal experiences, knowledge and approach towards the parents. The exterior form of preparedness implies expressed strategies as solution-focused approach and the principle of children’s well-fare. The preparedness of actions, that family counselors have got, is a guide to them in their professional role, where they to a great extent are their own appliances. The enabling factors that the family counselors are identifying are the family center as an arena and an increased digitization. The results show that the family guidance as social work is mainly reflexive-therapeutic and includes system theoretical thinking. Several modernity aspects are being analyzed in the result, as they express themselves in both parental habits and in the family counselors’ professional approach. The result largely confirms previous studies, even if the family counselor as a family guide profession on family centers, currently is not emphasized in the research.

Syftet med studien är att öka kunskapen om kuratorers erfarenheter av att utöva stödsamtal via videosamtal inom primärvården. Vidare är syftet att öka kunskapen om kuratorernas förhållningssätt till stödsamtal som genomförs via videosamtal. Därför syftade studien till att undersöka vilka möjligheter respektive utmaningar kuratorer upplever i utövandet av stödsamtal via videosamtal inom primärvården samt deras förhållningssätt till dessa samtal. För att besvara frågeställningarna genomfördes studien med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av en tematisk analys. Totalt intervjuades sex kuratorer som arbetar inom primärvården i olika regioner i Sverige och valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Det teoretiska begreppet om professionellt förhållningssätt och Kommunikationsteori har tillämpats i analysen av de empiriska resultaten. Resultaten visar att videosamtal som verktyg kan ha både för- och nackdelar för både kuratorer och patienter. Det framkommer även att kuratorerna upplever en förlust av icke-verbal kommunikation i samtal via videolänk och att den icke-verbala kommunikationen ofta ersätts och förstärks av verbal kommunikation. Studien visar även att miljön vid samtal via videolänk kan ses som både en resurs och ett hinder för både kuratorerna och patienterna. Studiens resultat belyser även att omfattning av utbildning vad gäller videosamtal och kollegialt stöd är olika för kuratorerna men att de framhäver betydelsen av att tillgodose patientens behov. Studien uppmärksammar vikten av självreflektion för utveckling i den professionella yrkesrollen. / The study aims to increase knowledge about social workers, i.e counsellors, experiences and approaches of practicing videoconferencing in primary care. Therefore, the study aimed to examine counsellors’ experiences regarding opportunities, challenges and approaches of these calls. A qualitative methodology was employed through a series of semi-structured interviews to collect the data. A thematic analysis of the interviews was used to analyse the practitioners’ responses. Through convenience sampling, a total of six primary care counsellors who work in six different regions in Sweden were selected and interviewed. The theoretical concept of the Professional Approach and Communication Theory has been applied in the analysis of the empirical results. The results demonstrate that videoconferencing as a tool, can have both advantages and disadvantages for both the practitioner and the patient. The results indicated that some non-verbal cues are lost during video call counselling, however, those are often replaced and reinforced by verbal communication. The study also shows that the environment of video call can both facilitate and hinder the experience of the session, for both the practitioner and the patient. In addition, the extent of videoconferencing training and collegial support differs across practitioners, but there is a strong emphasis on the importance of accommodating the patient's needs. Lastly, the study accentuates the importance of self-reflection within practitioners for ongoing professional development.

<p>Palliativ vård innebär ett förhållningssätt där patientens livskvalitet står i centrum. Vården kännetecknas av en holistisk människosyn där patientens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov ska tillgodoses. Från sjuksköterskans perspektiv kan palliativ vård bedrivas inom såväl primärvård som slutenvård och omfattningen av det palliativa vårdandet varierar beroende på inom vilket område sjuksköterskan är verksam. Oavsett kontext har sjuksköterskan en relations­skapande funktion och relationen har stor betydelse för patientens välbefinnande. Professionell hållning inom palliativ vård innebär att sjuksköterskan medvetet tillämpar ett empatiskt förhållningssätt. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att förhålla sig professionellt i relationen till patienten inom palliativ vård. Studien genomfördes i form av en vetenskaplig litteraturöversikt med systematisk insamling och granskning av data. Totalt inkluderades elva kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Databearbetning resulterade i tre kategorier: ”Den unika relationen”, ”Sjuksköterskans utmaning” samt ”Professionell distansering”. Sjuksköterskor upplevde att relationen inom palliativ vård präglades av närhet och känslomässigt engagemang. Den nära relationen ansågs positiv samtidigt som den innebar en risk för emotionell överbelastning. Nödvändigt var att upprätta en professionell distans för att kunna särskilja yrkesliv och privatliv. Sjuksköterskor identifierade i det en utmaning att balansera mellan närhet och distans och att kunna vara personlig utan att bli privat.</p> / <p>Palliative care is an approach which has the main emphasis on the patient’s quality of life. It is characterized by a holistic view towards the patient’s physical, psychological, social and existential need. The nurse can work with palliative care in many different contexts, and to various degrees. Nonetheless, the nurse who conducts palliative care will always have a relation building function, and the relation between the nurse and the patient will have large impact of the patient’s perceived well-being. A nurse’s professional approach to palliative care is generally thought of as her taking on a compassionate role against her patients. The purpose of this paper was to describe the nurse’s experience of establishing and keeping a professional approach to her patients in palliative care. The study was conducted as a scientific literature review with a systematic gathering and scrutinizing of data. In total, eleven qualitative scientific articles were included in the review. Three main conclusions could be drawn. First, the nurses experienced that the relations within palliative care were characterized by closeness and emotional engagement. The close relationship between the nurse and her patients was regarded as being positive, although it constituted a risk of emotional overload. Second, it was found to be necessary for the nurse to maintain a professional distance to the patient to be able to separate work from private life. Third, many nurses identified a challenge of striking an appropriate balance between closeness and distance in order to be able to be personal without being private.</p>

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt där patientens livskvalitet står i centrum. Vården kännetecknas av en holistisk människosyn där patientens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov ska tillgodoses. Från sjuksköterskans perspektiv kan palliativ vård bedrivas inom såväl primärvård som slutenvård och omfattningen av det palliativa vårdandet varierar beroende på inom vilket område sjuksköterskan är verksam. Oavsett kontext har sjuksköterskan en relations­skapande funktion och relationen har stor betydelse för patientens välbefinnande. Professionell hållning inom palliativ vård innebär att sjuksköterskan medvetet tillämpar ett empatiskt förhållningssätt. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att förhålla sig professionellt i relationen till patienten inom palliativ vård. Studien genomfördes i form av en vetenskaplig litteraturöversikt med systematisk insamling och granskning av data. Totalt inkluderades elva kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Databearbetning resulterade i tre kategorier: ”Den unika relationen”, ”Sjuksköterskans utmaning” samt ”Professionell distansering”. Sjuksköterskor upplevde att relationen inom palliativ vård präglades av närhet och känslomässigt engagemang. Den nära relationen ansågs positiv samtidigt som den innebar en risk för emotionell överbelastning. Nödvändigt var att upprätta en professionell distans för att kunna särskilja yrkesliv och privatliv. Sjuksköterskor identifierade i det en utmaning att balansera mellan närhet och distans och att kunna vara personlig utan att bli privat. / Palliative care is an approach which has the main emphasis on the patient’s quality of life. It is characterized by a holistic view towards the patient’s physical, psychological, social and existential need. The nurse can work with palliative care in many different contexts, and to various degrees. Nonetheless, the nurse who conducts palliative care will always have a relation building function, and the relation between the nurse and the patient will have large impact of the patient’s perceived well-being. A nurse’s professional approach to palliative care is generally thought of as her taking on a compassionate role against her patients. The purpose of this paper was to describe the nurse’s experience of establishing and keeping a professional approach to her patients in palliative care. The study was conducted as a scientific literature review with a systematic gathering and scrutinizing of data. In total, eleven qualitative scientific articles were included in the review. Three main conclusions could be drawn. First, the nurses experienced that the relations within palliative care were characterized by closeness and emotional engagement. The close relationship between the nurse and her patients was regarded as being positive, although it constituted a risk of emotional overload. Second, it was found to be necessary for the nurse to maintain a professional distance to the patient to be able to separate work from private life. Third, many nurses identified a challenge of striking an appropriate balance between closeness and distance in order to be able to be personal without being private.

Bakgrund: Överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningar kan leda till negativa konsekvenser för patienten så som minskad patientsäkerhet och försämring under själva transporten med förlängd vårdtid som följd. När resurserna på en intensivvårdsavdelning överstigs kan det bli nödvändigt att överflytta patienter mellan intensivvårdsavdelningarna trots de kända riskerna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors förhållningssätt till patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Metod: En fokusgruppsintervju på en specialistintensivvårdsenhet i Mellansverige genomfördes. En induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetning av textmaterialet. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas förhållningssätt kunde kategoriseras i tre domäner: yrkesroll, känslor samt rationell inställning. Dessa tre domäner utgjorde ett tema: Professionellt och känslomässigt förhållningssätt. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna har med hjälp av sin yrkeserfarenhet funnit både ett professionellt och känslomässigt förhållningssätt som hjälper dem att hantera etiska dilemman och moralisk stress vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Intensivvårdssjuksköterskans professionella och känslomässiga förhållningssätt vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist påverkas av deras yrkesroll, känslor och rationella inställning. / Background: Transfers between intensive care units can cause negative consequences for the patient, such as decreased patient safety and deterioration during the transport, which leads to a longer time of treatment. When the resources at an intensive care unit are exceeded it may be necessary to transfer patients between the units although the risks are known. Aim: The aim of this study was to examine the approach of critical care nurses towards patient transfers due to lack of resources. Method: Focus group interview at a special intensive care unit was conducted in Central Sweden. Six critical care nurses with at least two years’ experience were included in the study. An inductive qualitative contents analysis was used during material editing. Result: The critical care nurses approach was identified in three domains: profession, emotions and rational attitude. These three domains formed a theme: A professional and emotional approach. Conclusion: Critical care nurses have found with their professional experience a professional and emotional approach that helps them to manage ethical dilemmas and moral distress of patient transfers due to lack of resources. Critical care nurses’ ´professional and emotional approach of patient transfers due to lack of resources are led by their profession, emotions and rational attitude.

Denna studie är ett examensarbete utfört som en del av socionomutbildningen på Malmö universitet. Syftet är att undersöka vad personal på HVB har för perspektiv på var gränsen går mellan att vara privat och personlig i relationen till ungdomarna. Till detta hör också vad för professionella gränser som är nödvändiga att upprätthålla gentemot de barn som placerats på hemmet samt vad för närhet och distans som förväntas, är förhandlingsbara eller helt förbjudna. Sex stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal på HVB för att undersöka deras perspektiv och resultaten sammanfattades i teman. Dessa teman var “Relationen mellan personal och ungdom”, “Gränsen mellan privat och personligt”, “Konflikter mellan personlig och professionell”, “Gränssättningar och maktrelationer” samt “Hantering av olika förhållningssätt på arbetsplatsen”.Huvuddragen av vad som framkom var att det är viktigt att vara personlig med ungdomarna på HVB, men det får inte vara på bekostnad av professionalitet. Att vara privat med ungdomarna kan innebära att interaktionen är för personalens skull istället för ungdomarna, därför är det viktigt att göra gränssättningar mellan det privata och det professionella. Exakt vart denna gräns går är dock inte tydlig och är dessutom mycket individuell både i form av var personalen är bekväm med att sätta sina gränser och vad ungdomen har för behov. Genom att kartlägga och konstruktivt samtala om gränserna mellan personal och ungdom skapas tydlighet / This study is a thesis carried out as part of the social work education at Malmö University. The aim is to investigate what the resident staff's perspective at Residential care homes for children and young persons is on where the line is drawn between being private and personal in the relationship with the residents.This also includes what kind of professional boundaries are necessary to maintain towards the children who are placed in the home and what kind of proximity and distance is expected, negotiable or completely prohibited. Six semi-structured interviews were conducted with staff at residential homes to examine their perspectives and results summarized in themes. These themes were "The relationship between staff and youth", "The border between private and personal","Conflict between personal and professional", "Boundaries and power relations" and "Managing different attitudes in the workplace". The main feature of what emerged was that it is important to be personal with the residents, but this must not be at the expense of professionalism. Being private with the residents can mean that the interaction is for the benefit of the staff instead of the resident,therefore it is important to draw boundaries between the private and the professional. However, exactly where these boundaries are placed is not clear and is also very individual, both in terms of where the staff are comfortable setting their boundaries and what the residents' needs are. Clarity is created by charting out and having constructive conversations about the boundaries between staff andresidents.